om smärtlindring vid förlossning

Motion 1977/78:1512 av Daniel Tarschys

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1977/78
1512-1517

Motion

1977/78:1512

av Daniel Tarschys
om smärtlindring vid förlossning

År 1971 - för sju år sedan - uttalade riksdagen att varje kvinna bör få rätt
till lämplig och tillräcklig smärtlindring vid förlossning. Tyvärr är fortfarande
verkligheten långt från detta mål. Några siffror ur en undersökning som
nyligen gjorts vid ett av våra modemaste sjukhus kan illustrera detta (Brody
m. fl.. Läkartidningen 1978:3).

Tio procent av de undersökta kvinnorna uppgav att de hade haft olidliga
smärtor under förlossningen, 36 procent svåra smärtor. Närmare hälften av
kvinnorna upplevde alltså förlossningen som mycket eller olidligt smärtsam.

Endast var tredje kvinna hade på mödravårdscentral fått information om
de smärtlindringsmetoder som finns, var femte hade fått det på s. k.
psykoprofylaxkurs. Var tredje kvinna var helt oinformerad. Av de kvinnor
som hade genomgått psykoprofylaxkurs var det ingen som hade olidliga
förlossningssmärtor.

I samband med undersökningen gavs ingående information om olika
smärtlindringsmetoder. Före informationen var det 20 procent som önskade
effektiv smärtlindring. Efter information var det 60 procent. Med effektiv
smärtlindring avses här endera av metoderna livmoderhalsbedövning (paracervikalblockad)
och ryggmärgsbedövning (epiduralanestesi).

Undersökarna sammanfattar, att resultatet tyder på att behovet av effektiv
smärtlindring är av storleksordningen 50 procent av alla förlossningar och att
behovet fördelar sig lika mellan livmoderhalsbedövning och ryggbedövning.

I det aktuella materialet gavs ryggbedövning i en procent och livmoderhalsbedövning
i fyra procent av fallen.

1 socialutskottets betänkande 1977/78:13 redovisas socialstyrelsens
uppskattning av användningen av olika metoder för smärtlindring i hela
landet under tiden januari-april 1977. Där anges frekvensen ryggbedövningar
till 6,8 procent, livmoderhalsbedövningar till 5,4 procent.

Det anförda torde vara tillräckligt för att visa, att mycket återstår att göra för
att principen om rätt till smärtlindring vid förlossning skall bli verklighet.

Hösten 1976 antog riksdagen ett betänkande från socialutskottet om
smärtlindring vid förlossning (SoU 1976/77:26), där bl. a. följande uttalades.

Utskottet förutsatte att socialstyrelsen vid fördelning av sjukvårdsresurser
skulle beakta 1971 års riksdagsuttalande. Vidare framhöll utskottet att det
borde vara en angelägen uppgift för socialstyrelsen att kontinuerligt inhämta,
sammanställa och redovisa uppgifter om utvecklingen inom olika landstingsområden
beträffande resurser för smärtlindring. Socialstyrelsen borde också

1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1512-1517

Mot. 1977/78:1512

2

informera landstingen om vilka ytterligare insatser som enligt socialstyrelsens
uppfattning behöver vidtas på området.

Med anledning av riksdagens beslut 1976 har regeringen uppdragit åt
socialstyrelsen att kontinuerligt inhämta, sammanställa och redovisa
uppgifter om utvecklingen och planerna inom de olika sjukvårdsområdena i
fråga om resurser för smärtlindring vid förlossning, att följa forskningen inom
området och fortlöpande informera sjukvårdshuvudmännen om nya rön och
hur de kan förverkligas i det praktiska sjukvårdsarbetet, samt att i övrigt
beakta vad socialutskottet sade i sitt betänkande.

Vid behandlingen av frågan i höstas framgick att socialstyrelsen under
vintern 1978 avser att lägga fram en rapport om resurser för smärtlindring,
läkartjänster och utbildningsplaner. Man arbetar också med en förbättring av
födelsemeddelanden, så att man skall få en löpande rapportering av
utvecklingen när det gäller smärtlindring.

För att snabbare förverkliga 1971 års riksdagsuttalande behövs enligt min
mening bl. a. följande:

1. Utökad forskning om metoder för smärtlindring och om behovet av de
olika metoderna.

2. En offentlig redovisning av hur resurserna för smärtlindring byggs ut i
olika sjukvårdsområden.

3. Nya anvisningar till sjukvårdshuvudmännen från socialstyrelsen angående
smärtlindring vid förlossning. (Nu gällande cirkulär är från 1969.)

4. En plan för utbyggnaden av resurser för smärtlindring vid förlossning i
hela landet, innefattande organisation, utbildning och fördelning av personal,
utbyggnad av mödrahälsovård och psykoprofylaxkurser, införande av olika
metoder för smärtlindring m. m.

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär

1. att åtgärder vidtas för smärtlindring vid förlossning enligt
punkterna 1-4 i motionsmotiveringen,

2. att en redovisning för vidtagna åtgärder lämnas till 1978/79 års
riksmöte.

Stockholm den 25 januari 1978

DANIEL TARSCHYS (fp)