om smärtlindring vid förlossning.

Motion 1974:435 av fru Lantz m. fl.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1974:435

12

Nr 435

av fru Lantz m. fl.
om smärtlindring vid förlossning.

Höstriksdagen 1971 antog ett beslut som stadgar rätt till smärtlindring
vid förlossning. Av olika skäl tillämpas detta inte i praktiken, trots att
förlossningssituationen för många kvinnor upplevs som mycket svår.
Enligt en undersökning som gjorts av psykolog Elisabeth Lagercrantz har
255 av 350 kvinnor som fött barn vid två Stockholmssjukhus ansett
smärtlindringsmetoderna vid förlossningen som otillräckliga, och 82 av
dessa kvinnor betecknade smärtorna som nästan outhärdliga.

Vid höstriksdagen 1971 framlades fyra olika motioner som ledde fram
till riksdagens beslut. I sitt yttrande över motionerna skrev socialutskottet
bl. a.

För att underlätta förlossningsarbetet och minska smärtan för kvinnan
anordnas — delvis som en psykologisk förberedelse för förlossningen —
teoretisk undervisning om förlossningens anatomi med mera samt mödragymnastik
med rörelseträning och övningar i andningsteknik och avslappning.
I samma syfte används under själva förlossningen ett flertal
metoder, där smärtstillande medel kommer till användning. Man kan
härvidlag skilja mellan metoder 1) där de smärtstillande medlen ges i
tablettform eller som insprutning för bl. a. en mera allmän avslappning,
2) där kvinnan får inandas bedövande gaser t. ex. lustgas i kombination
med syrgas, 3) där lokalbedövning ges vid slidöppningen, samt 4) där de
nerver som leder smärtkänsligheten till hjärnan bedövas.

De tre förstnämnda metoderna praktiseras allmänt på förlossningsavdelningarna.
De anses inte utsätta moder och barn för några risker.
Metoderna uppges ge viss smärtlindring (vår kursiv). Genom s. k. slutnarkos
kan smärtfrihet erhållas.

Metoder, som innebär bedövning av nerver som leder till smärtkänsligheten
till hjärnan och som nämns i motionerna, är paracervikalblockaden,
pudendusblockaden och epiduralanestesin. Paracervikalblockaden (PCB)
sker genom att bedövningsmedlet sprutas in på ömse sidor om livmoderhalsen
och blockerar smärtnerverna i detta område. Denna metod kan ge
god smärtlindring under det s. k. öppningsskiftet men behöver kompletteras
med en annan metod — pudendusblockaden - under det s. k.
utdrivningsskiftet. Pudendusblockaden sker genom bedövning av den s. k.
pudendusnerven i bäckenbotten. Den kan ge smärtfrihet vid tänjningar
och vävnadsbristningar m. m. då barnet föds fram. Epiduralanestesin sker
genom bedövning i ryggmärgskanalen. Denna metod kan ge smärtfrihet
under hela förlossningen.

Förutom dessa rent farmakologiskt verksamma metoder finns andra av
psykosocial karaktär. Psykoprofylax är en metod för de kvinnor som
aktivt och i vaket tillstånd vill föda fram sitt barn. Metoden kallas också
Lamaze-metoden. Metoden består av psykologisk förberedelse inför
förlossningen, avsedd att höja moderns smärttröskel, en detaljerad kun

Mot. 1974:435

13

skap om själva förlossningsförloppet, speciella andningsövningar att
användas under förlossningen och vissa ”reflexer” som tränas in före
förlossningen. Den psykoprofylaktiska metoden kommer ursprungligen
från Sovjetunionen och bygger på den pavlovska reflexläran. Den psykoprofylaktiska
metoden bör inte ses som ersättning för medicinsk smärtlindring
utan som ett alternativ och en komplettering. Till övriga metoder
som här bör nämnas hör den att föda med hypnos.

”Det finns”, säger socialutskottet i sitt betänkande 1971:40, ”inte
några skäl varför inte alla möjligheter skall tillvaratas för att underlätta
för kvinnan att föda sitt barn”. Dessa möjligheter existerar dock inte i
dagens läge. En anledning är det faktum att läkare finns tillgängliga på
förlossningsavdelningarna endast under dagtid, trots att ett stort antal
förlossningar inträffar under natten och de tidiga morgontimmarna. Det
bör vara lika självklart att läkare finns tillgängliga dygnet runt på
kvinnoklinikerna som att de finns vid övriga akutavdelningar.

Ett annat viktigt steg, som bör tas och som bör gälla tills erforderligt
antal läkare utbildats till att tjänstgöra inom förlossningsvården, är att
barnmorskornas utbildning förbättras så att de kan klara av de metoder
som ger smärtfrihet vid förlossning. Dessutom bör barnmorskor genomgå
speciell utbildning i förlossningspsykologi.

Med stöd av det anförda hemställs1

att riksdagen uttalar sig för

1.att läkare med adekvat utbildning bör finnas tillgängliga vid
kvinnoklinikerna dygnet runt och att tills detta är uppnått
barnmorskornas utbildning förbättras så att de kan klara de
metoder som leder till effektiv smärtlindring vid förlossning,

2. att paracervikalblockad, pudendusblockad och epiduralanestesi
snarast införs vid samtliga kvinnokliniker samt att psykoprofylaxmetoden
närmare utreds,

3. att socialstyrelsen ges direktiv om hur riksdagens principbeslut
från år 1971 bör följas upp.

Stockholm den 23 januari 1974
INGA LANTZ (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
SUNE OLSSON (vpk)

KARL HALLGREN (vpk)

LARS WERNER (vpk)
i Tyresö

i Stockholm

1 Se även motion 1974:465.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.