om slopande av skyldigheten att använda bilbälte.

Motion 1975:1513 av herr Åkerlind

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1975:1513

10

Nr 1513

av herr Åkerlind

om slopande av skyldigheten att använda bilbälte.

Föregående års riksdag beslöt efter votering att införa lag om skyldighet
att använda bilbälte från den 1 januari 1975. Motiveringen var dels att bilbältet
räddar liv, dels att tillräckligt hög användningsfrekvens inte skulle
kunna åstadkommas på frivillig väg.

Vad det första argumentet beträffar står det väl klart att användning av
bilbälte i de allra flesta olyckor bidrar till att skadorna blir mindre. Men
å andra sidan finns ett inte obetydligt antal olyckor där just användning
av bältet bidrar till en olycklig utgång. Enbart från den forsta veckans olycksstatistik
efter lagens tillkomst finns sådana exempel. Ett par kvinnor som
körde ner med sin bil i vatten befanns drunknade fastspända i sina bälten.
Huruvida just användningen av bältena är den direkta orsaken till att de
inte hann ta sig ur är oklart, men mot bakgrunden av att det på flera ställen
hänt att folk suttit fastspända och måst begära hjälp för att komma loss
därför att de inte kunnat fä upp bältet, är denna orsak inte alls utesluten.
I ett annat fall från lagstiftningens första vecka voltade en yngling med
sin bil. Han använde inte bilbälte och kastades under volterna på något
sätt ur sin bil, vars dörrar efteråt var stängda och omöjliga att lä upp med
handkraft. Taket på bilen var så pass intryckt att det inte fanns någon plats
för föraren. Denna yngling klarade sig med några småblessyrer, men blir
troligen straffad för att han inte använde bilbältet trots att han i så fall
med säkerhet hade dödats. Detta är orimligt, minst sagt.

Argumentet att en hög användningsfrekvens inte kan åstadkommas på
frivillig väg är obevisat och därför av ringa värde. Trots sparsam propaganda
för användning och trots otympliga och besvärliga konstruktioner var det
år 1971 drygt 15 96 av bilisterna som använde bälte. År 1973 hade siffran
stigit till 31 96 i oktober, och ytterligare ett år senare - i oktober 1974 låg
siffran på 35 96. Detta motsäger vad både departementschefen och trafikutskottet
ansåg vid förra årets behandling av frågan, nämligen att det
inte skulle kunna gå att få en hög användningsfrekvens genom frivillig
användning och intensivare propaganda jämsides med bättre konstruktioner.
Den propaganda för frivilligt användande som man då inte trodde på har
nu i samband med att tvångslagen om användningsplikt införts satts in
jämsides. Jag menar att en sådan propaganda för användning som under
de senaste veckorna vällt över det svenska folket borde kunnat sättas in
utan tvångslagstiftning och säkert gjort stor effekt. Men detta går inte att
mäta nu eftersom det avvisades av riksdagsmajoriteten. I samband med

Mot. 1975:1513

11

tvångslagens införande har påtalats att det inte finns tillräckligt antal utbytesbälten,
utan att folk kan få ställa in sina bilar bara för den skull.

En annan fullständigt omänsklig effekt är tanken att folk skulle kunna
anses olämpliga att köra bil och mista sitt körkort på grund av att de känner
sig inspärrade i ett bilbälte och därmed får någon sorts ”cellskräck”.

Varje föreskrift av tvingande karaktär måste kompletteras med kontroll
från samhällets sida av efterlevnaden. Denna kontroll måste vara så effektiv
att de flesta överträdelser kan beivras. I annat fall bidrar föreskriften till
uppluckring av det allmänna rättsmedvetandet. Skyldighet att använda bilbälte
kan inte övervakas.

En särskilt negativ effekt av bilbälteslagen är att den gäller även vid
mycket korta färder inom tätbebyggt samhälle. Den som har flera uträttningar
med korta körningar mellan och vid varje stopp och start tvingas
trassla med bältet blir ofta en trafikrisk på grund av ökad irritation.

Flera tvingande bestämmelser kan ifrågasättas, men varje nytt ingrepp
i den enskildes handlingsfrihet måste vara synnerligen nödvändigt för att
accepteras. Lagen om skyldighet att använda bilbälte är inte så pass befogad.
Därför bör denna tvångslag snarast avskaffas.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar att lagen om skyldighet att använda bilbälte
skall upphöra att gälla från närmaste månadsskifte efter riksdagens
beslut i frågan.

Stockholm den 25 januari 1975

ALLAN ÅKERLIND (m)