om slopad matmoms

Motion 1987/88:Jo209 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Jo209

av Lars Werner m. fl. (vpk)
om slopad matmoms

De höga matpriserna har under mycket lång tid varit föremål för allmän
debatt. I början av 70-talet föreslog vpk för första gången att matmomsen
skulle slopas. Genom slopad moms på maten kunde prispressen uppåt på
matvarorna minskas, samtidigt som man skulle få bort en för de vanliga
människorna stötande och orättvis beskattning som slår hårt mot främst de
lågavlönade med stor försörjningsbörda.

För att möta den starka opinion som fanns mot de höga matpriserna
föreslogs under hösten 1972 införandet av livsmedelssubventioner för att på
så sätt minska momsens genomslag på priserna. Subventionernas storlek
har varierat under åren och är nu — stick i stäv med en utbredd opinion —
på väg att undan för undan slopas. Detta sker trots att förerädare för den nu
sittande regeringen under de borgerliga regeringsåren mycket hårt kritiserade
liknande nedskärningar av subventioner under dessa år.

De minskade subventionerna, som i år kan höja mjölkpriset med ca 20
öre/liter, är naturligtvis ett resultat av det marknadsekonomiska tänkande
som in absurdum nu också omfattas av den socialdemokratiska regeringen,
samtidigt som man tydligen inte tvekar att lasta på främst barnfamiljerna
ökade kostnader för maten. Detta trots att den allmänna debatten nu handlar
mycket om fördelningspolitiken, matpriserna och matmomsen. Flera
undersökningar visar också på att den allmänna opinionen är för en lägre
eller slopad matmoms och nu har också ett ytterligare parti (centern) tagit
upp frågan om matmomsen.

Statens inkomster

Undan för undan har de indirekta skatterna ökat i betydelse för statens
inkomster. I årets budget beräknas att momsinkomstema skall ge staten ca
80 miljarder kronor medan inkomsterna avseende fysiska personers inkomst
av tjänst, rörelse och reavinst beräknas ge 59 miljarder. Inkomsterna
från matmomsen torde ligga strax över 20 miljarder kronor, dvs. ca en
fjärdedel av de totala momsintäkterna och ungefär en tredjedel av inkomstskatterna.
Dessa proportioner ger i sig själva argument för det orimliga i att
ha en matskatt av detta slag.

De nordiska länderna är i stort sett ensamma om att ha lika hög matskatt
som moms i övrigt. EG-länderna har lägre matskatt. Detsamma gäller Ung

1' Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo208—2U

ern som nu infört moms på varor i allmänhet men undantagit maten och en
rad andra nödvändighetsvaror från beskattning.

Matkostnaderna ökar mest

Under en följd av år har de nödvändiga utgifterna för såväl bostad som mat
ökat mera än priserna i genomsnitt. Tillsammans med kostnaderna för bostaden
har dessa för de lågavlönade relativt tyngsta utgifterna ökat mera än
andra priser på varor som är mer undgängliga. Därför kan man slå fast att
matmomsen medverkar till en inflation som för de vanliga inkomsttagarna
är negativ i innehåll och fördelning.

Enligt en bedömning som vid årsskiftet utförts av SPK, statens pris- och
kartellnämnd, riskerar även i år matpriserna att stiga mer än den allmänna
inflationen. Undersökningen är grundad på enkät bland 60 % av företagen
på livsmedelsområdet. Ovanpå detta kommer sedan den slutliga matmomsen
som ju tas ut av konsumenterna.

Basmat/subventioner

Ofta talas om att ”basmaten" bör göras billigare. Begreppet basmat är inte
alldeles solklart. Dels varierar matvanor med olika kulturer, dels finns det
de som vill ge begreppet ett hälsoinnehåll genom att utesluta varor producerade
på visst sätt eller utesluta varor med högre fetthalt osv. Dessa definitioner
är värda all respekt, men möjligheten att urskilja ett enkelt sortiment av
”basmat” försvårar så länge man tvistar om vad som bör medräknas i begreppet.
Om man accepterar de varor som tas med i matpyramider och
kostcirklar och benämns som basmat, så hamnar man i stort sett på de varor
som tidigare subventionerats vid något tillfälle plus frukt, grönsaker och
fisk. Dessa varor svarar också för den tyngsta delen av hushållens matinköp,
varför riktade subventioner mot dessa varor för att eliminera momseffekten
är verkningsfull både av ekonomiska och andra skäl.

Subventionsinstrumentet kan med fördel användas om riksdagen inte är
beredd att gå hela vägen med totalt slopad matmoms, eller som instrument
under den tid som krävs för utarbetande av förslag om slopad matmoms
och konstruktion av skattetekniken.

Som ovan nämnts — och som också framkommit i den allmänna debatten
om matpriserna — så finns det starka fördelningspolitiska skäl för att
redan i år öka livsmedelssubventionerna, vilket också föreslås nedan i denna
motion.

Sänkt eller slopad matmoms?

Diskussionen förs ofta i termerna slopad eller sänkt matmoms. Enligt vår
uppfattning så är det — om man inte är beredd att gå hela vägen — bättre att
rikta subventioner mot de viktigaste varorna som ovan nämnts i stället för
att sänka några procent på hela sortimentet. De begränsade medel som står
till förfogande får därigenom största möjliga effekt.

Mot. 1987/88

Jo209

4

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till Livsmedelssubventionerför budgetåret 1988/89
anslår 4 000 000 000 kronor utöver vad regeringen föreslagit som ett
första steg i slopande av livsmedelsmomsen.

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av
momsen på livsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 13 januari 1988

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

Nils Berndtson (vpk)

Hans Petersson (vpk)
i Hallstahammar

Jörn Svensson (vpk)
Inga Lanz (vpk)

Mot. 1987/88

Jo209

5