om skördeskadeskyddet

Motion 1987/88:Jo261 av Lennart Brunander och Kerstin Göthberg (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo261

av Lennart Brunander och Kerstin Göthberg (c)
om skördeskadeskyddet

Det är angeläget att ha ett rimligt skydd för skördeskador som jordbruket
kan drabbas av. Ett sådant skydd måste avvägas mellan å ena sidan jordbrukarens
behov av att få ersättning för den skada som drabbat företaget
och å andra sidan möjligheten att till rimliga kostnader göra en så riktig
skadebedömning som möjligt. Det är inte enkelt att tillgodose båda synpunkterna.

Det nuvarande systemet med ett områdesskydd har efter de justeringar
som gjorts kommit att fungera tillfredsställande. Problemet är att det blir
dyrt. Man har bedömt att ett bibehållande av nuvarande system skulle
nödvändiggöra ett årligt tillskott av medel på drygt 100 miljoner.

Det förslag som LRF och regeringen nu enats om, ett skydd som begränsas
till totalskada, synes oss mot denna bakgrund som acceptabelt.

Frågan har varit föremål för utredning under lång tid. Redan 1976 tillsattes
en utredning som kom med förslag 1979. Därefter tillsatte den socialdemokratiska
regeringen en enmansutredare som presenterade ett betänkande
i augusti 1983. Först nu har detta arbete lett fram till ett förslag.

För att kunna klara svåra skördeår med stora skador på grödan krävs ett
stort kapital som kan garantera de försäkrade - alla jordbruk över 5 ha - att
ersättning kan utbetalas. Fondens storlek har diskuterats. Under senare år
har den socialdemokratiska regeringen tärt på det kapital som staten och
jordbruket gemensamt byggt upp i den fond som garanterat nuvarande
skördeskadeskydd. Dels har de dåliga avsättningarna till fonden uteblivit,
dels har administrationen av nuvarande skördeskadesystem delvis bekostats
av fonden. Detta skedde tidigare helt över statsbudgeten. Centerpartiet har
motsatt sig denna försvagning av fonden.

I förslaget utgår man från att fonden måste tillföras 60 miljoner om året.
Detta hade inte varit nödvändigt om fonden som skall överföras varit större.
Samtidigt som fonden måste förstärkas blir skördeskadeskyddet mer ett
katastrofskydd. Det kommer alltså att ge ett sämre skydd än det nuvarande.

Man kunde fundera över om den enskilde jordbrukare som drabbas av
skördeskador som inte är så omfattande att det utgår försäkringspengar
kommer att klara sig. I nuvarande system skulle vederbörande ha fått
bidrag om skadan blev större än självrisken. I det ekonomiskt brydsamma
läge som jordbruket befinner sig kan det med säkerhet blir problem för
många. LRF har fört fram tanken på ett skördederegleringskonto för att
klara sådana situationer.

För att skörderegleringskonto skall bli ett verkningsfullt komplement till
ett katastrofskydd bör reglerna för avsättning till konto göras mycket enkla.

Mot.

1987/88

Jo261-268

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo26I-268

Samma principer som för skogskonto bör kunna tillämpas, vilket i detta fall
innebär att

- jordbrukare ges möjlighet att göra avsättning i bank på särskilt skörderegleringskonto

- jordbrukare avgör själv storleken på det belopp han önskar avsätta på
kontot

- den totala avsättningen till kontot begränsas eventuellt till gårdens totala
normala produktionsvärde

- jordbrukaren bör själv kunna avgöra när uttag från kontot skall ske.
Uttaget belopp upptas till beskattning.

Omfattningen av de grödor som ingår i skyddet borde också diskuteras,
sådan grödor som ärtor och bönor borde enligt vår mening ingå, liksom på
sikt även grödor som kan komma att ersätta nu befintliga grödor, t. ex.
energigrödor och alternativa grödor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jordbrukets skördeskadeskydd,

[att riksdagen beslutar om införande av ett skörderegleringskonto.']

Mot. 1987/88
Jo261

1 1987/88:Sk449

2