om skogsplantering på åkermark

Motion 1987/88:Jo221 av John Johnsson och Nils T Svensson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo221

av John Johnsson och Nils T Svensson (s)
om skogsplantering på åkermark

Åtgärder för att klara jordbrukets produktionsområde utan överproduktion
blir allt akutare. Olika åtgärder har vidtagits och planerats för att nedbringa
jordbruksöverskottet samtidigt som det är nödvändigt att avföra jordbruksmark
från produktionen.

Det finns många markområden som är ur produktionssynpunkt av låg
kvalitet såsom sand- och grusmarker och därför i första hand lämpliga att
avföra från jordbruksproduktion.

För att på sikt kunna klara spannmålsöverskottet torde det vara nödvändigt
att del av åkermarksarealen tas ur produktion. Överföring av åkermark
till skog är ett effektivt sätt att minska utlakningen av kväve liksom också
fosforförlusterna genom ytavrinning. Störst effekt erhålls om åkermark som i
dag har sämst växtnäringshushållning överförs till skog.

I Skåne, där vi har den största produktionen inom jordbruket, finns
markområden vid t. ex. Sjöbo, Kristianstad och Saxtorp som är utpräglade
sand- och grusmarker och är väl lämpade för skogsproduktion.

Från miljö- och naturskyddssynpunkt är det väsentligt var jordbruksmarken
tas ur produktion och att olika regionala organ ges möjlighet att
medverka i planeringsarbetet. En överföring av viss åkermark till lövskog i
tätortsnära områden, t. ex. i västra Skånes helåkersbygder, skulle vara
positivt för rekreation och friluftsliv och öka mångfalden i landskapet men få
motsatt effekt i mellan- och skogsbygder där kulturlandskapstyper (ängar,
hagar) med stora värden för naturvård, kulturminnesvård, turism och
friluftsliv. Skogsplantering här kan därför vara negativ.

Det finns markägare som, medvetna om problemen med överproduktion,
är intresserade av att plantera skog på marker som är av låg kvalitet. Det är
emellertid ej lätt att ställa om produktionen från jordbruksprodukter till skog
där avkastningsresultatet börjar visa sig först efter ca 30 år.

Åtgärder bör därför aktualiseras för att stimulera plantering av skog på
marker som ej är nödvändiga för jordbruksproduktion.

Markägare som är beredda att investera i skogsplantering av åkermark
måste investera 8 000 till 10000 kr. per hektar. Investering i skogsplantering
innebär att avkastningen börjar ca 25-30 år senare. Detta kräver stora
kapitalresurser. För att underlätta för markägaren att heskoga lämpliga
marker måste åtgärder vidtagas för att underlätta kapitaltillgången för
sådana ändamål utan att kostnaderna på kort sikt blir för betungande.

Ett utjämningslån där vissa räntekostnader sköts framåt i tiden, för att

minska kostnaderna i början, kan vara ett sätt, och med ett sådant eller Mot. 1987/88

liknande finansieringssystem skulle åkermark lättare kunna beskogas. Jo221

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett utjämnande lånesystem för
finansiering av skogsplantering på åkermark.

Stockholm den 22 januari 1988

John Johnsson (s) Nils T Svensson (s)

6