om Skånes försvar

Motion 1987/88:Fö201 av Olle Aulin m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88:Fö201

av Olle Aulin m. fl. (m)
om Skånes försvar

Mot.
1987/88
FÖ201—202

Skåne är ett av landets mest tättbefolkade landskap. Det svarar för en
omfattande produktion av för hela landets försörjning viktiga jordbruksprodukter
t. ex. spannmål, potatis, socker och fläsk.

Med tyngdpunkt i kuststäderna finns i Skåne ett flertal betydelsefulla
industrier, t. ex. gummiindustri och annan verkstadsindustri, livsmedelsindustri,
läkemedelsindustri och varvsindustri (Kockums ubåtsvarv). Flertalet
av dessa industrier är av avgörande betydelse för vår fortsatta försörjning
under ett krig.

Säkerhetspolitiskt och militärgeografiskt har Skåne genom sin belägenhet i
södra Östersjön och vid Öresund ett mycket utsatt läge.

Ett anfall från öst för att nå operationsmål i södra och västra Sverige samt
södra Norge för att därmed skaffa sig kontroll över Östersjöutloppen och
Kattegatt går över Skåne via en landstigning i hamnar och på öppen kust
kompletterad med omfattande luftlandsättningar. Möjligheterna för sådana
operationer har under senare år ökat kraftigt.

Överflygningstiden från baser i omgivande länder till Skåne är bara några
få minuter. Överfartstiderna med modernt landstigningstonnage rör sig om
några få timmar. Hamnkapaciteten i de stora hamnstäderna är omfattande.
Området är mycket sårbart för flyganfall och förvarningstiderna för sådana
blir i kustområdena extremt korta.

Den öppna skånska terrängen erbjuder dessutom - om försvarets resurser
är otillräckliga - goda möjligheter för luftlandsättningar och för mekaniserade
förband att nå snabba framgångar.

Det bör också observeras att tillgångarna på flygbaser i Skåne och dess
närområde är stora. Det kan vara av vitalt intresse för båda stormaktsblocken
att endera disponera dessa för egen räkning eller förhindra motståndaren
att få tillgång till dem.

Mot den ovan angivna bakgrunden är det nödvändigt att tillräckligt
snabbmobiliserade, välutbildade och välutrustade krigsförband finns att
tillgå för Skånes försvar. Förbanden måste direkt efter mobilisering kunna
såväl möta och hejda som slå en angripare så nära kusten som möjligt.

Den utveckling i fråga om antalet kvalificerade operativa enheter som nu
kan skönjas är oroväckande. Tidigare diskussioner om reduceringar och
besparingar har gällt fredsorganisationen. Det har hävdats att sådana

1

1 Riksdagen 1987/88. 3sami. NrFö201-202

reduceringar är nödvändiga för att vi skall kunna upprätthålla en effektiv
krigsorganisation, av tillräcklig numerär.

Den skiss till ny krigsorganisation för arméns förband som de militära
myndigheterna nyligen presenterat innebär omfattande reduceringar av
antalet kvalificerade operativa arméenheter. Reduceringar av denna omfattning
kan göra det näst intill omöjligt att lösa de försvarsuppgifter som i dag
åläggs våra operativa chefer. Det är inte färre pansarbrigader utan i stället
fler och mer välutrustade som behövs för Skånes försvar.

De bristande resurserna inom försvaret har de senaste åren lett till ett
alltför lågt utbildningsresultat såväl avseende grundutbildningen som repetitionsutbildningen.
Militärbefälhavaren i södra militärområdet påpekar i sin
senaste öppna årsredovisning att det under budgetåret 1986/87 skett en
nedgång i antalet krigsförband som är insatsberedda omedelbart efter
mobilisering eller larm. Flera förband, som borde ha genomfört repetitionsutbildning
för att upprätthålla sin förmåga, har inte kunnat göra det på grund
av bristande ekonomiska och personella resurser. För 1987/88 torde de
ekonomiska resurserna för att inom militärområdet genomföra repetitionsövningar
bli ännu mer begränsade. Vidare medger inte resurserna för
grundutbildning/samordning av bataljonen att bataljonerna blir direkt
användbara efter mobilisering.

Det är nödvändigt att tillföra försvaret så stora resurser att krigsförbandens
kvalitet kan höjas. Det förutsätter såväl en högre kvalitet på grundutbildningen
som genomförande av repetitionsövningar av kvalificerade
förband i full utsträckning.

Det krävs också materiell förstärkning av de skånska försvarsförbanden.

För att möta de mekaniserade förband som kan komma att användas vid en
operation mot Skåne krävs sålunda förstärkta pansarvärnsresurser genom
tillförande av förband utrustade med pansarvärnshelikoptrar.

De nuvarande stridsvagnarna måste vidare under 1990-talet ersättas med
nya moderna stridsvagnar. Medel för studier och av påbörjad svensk
utveckling av ny stridsvagn måste avsättas.

Samtidigt som den tekniska utvecklingen har mångdubblat en potentiell
angripares möjligheter att med flygstridskrafter nå Skåne har vår luftförsvarsförmåga
nedgått. Denna utveckling måste vändas. I avvaktan på att
JAS-flygplan kan tillföras måste minst ytterligare en jaktdivision sättas upp
för bl. a. luftförsvaret för Skåne.

Försvaret av Skåne inleds långt utanför kusterna genom insats av
flygförband och marina förband. Även vad beträffar de marina förbanden
har emellertid försvarsförmågan nedgått. Under de närmaste åren faller flera
av marinens fartyg för åldersstrecket. Fartygsbyggnadskapaciteten vid
Kockums varv och Karlskronavarvet bör utnyttjas för att snarast tillföra
marinen ytterligare enheter, i första hand för kustkorvetter och en ubåt
utöver försvarsbeslutets inriktning. Möjligheterna att livstidsförlänga äldre
ubåtar bör undersökas.

Civilbefolkningen i Skåne kan komma att bli hårt utsatt redan vid
inledningen av ett krig genom den förbekämpning som inleder en invasion.
Förvarningstiderna är mycket korta, varför det finns behov av skyddsrum,
som medger vistelse under lång tid. För att utöka förvarningstiderna krävs att

Mot. 1987/88

FÖ201

2

tillförsel av luftburen radar prioriteras till områden med kort förvarning.

Stora delar av Skåne kan komma att bekämpas även i samband med
markstrid över ytan. Det krävs därför god tillgång till skydd för civilbefolkningen
(skyddsrum och skyddsmasker) inte bara i de stora städerna.

Liksom de militära förbanden måste civilförsvarets undsättande enheter
kunna användas direkt efter mobilisering. Fortfarande finns brister i detta
avseende.

Brister i fråga om civilbefolkningens skydd och undsättningsförbandens
krigsberedskap måste för Skånes del avhjälpas med hög prioritet.

Vi har i denna motion velat peka på de brister som finns i försvaret av
Skåne. Den överenskommelse om försvaret som förra året träffades mellan
socialdemokraterna och folkpartiet gav inte totalförsvaret de resurser som
krävs för att ställda uppgifter skall kunna lösas på ett effektivt sätt. Detta blir
särskilt tydligt vid ett studium av förutsättningarna för att försvara det utsatta
Skåne.

Hemställan

Mot denna bakgrund hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krigsförbandens kvalitet, utbildning och omfattning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pansarvärn och ny stridsvagn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillförsel av ytterligare en jaktdivision,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om successiv förstärkning av de marina förbanden
med ytterligare kustkorvetter och ubåtar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skyddet för civilbefolkningen.

Stockholm den 12 januari 1988
Olle Aulin (m)

Rolf Clarkson (m) Bo Lundgren (m)

Ingrid Sundberg (m) Margit Gennser (m)

Wiggo Komstedt (m) Per Stenmarck (m)

Knut Wachtmeister (m) Ingvar Eriksson (m)

Rune Rydén (m) Sven Munke (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

Mot. 1987/88

FÖ201

3

1* Riksdagen 1987188.3sami. NrFö201-202