om semesterersättning vid ofrivillig arbetslöshet

Motion 1987/88:A709 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:A709

av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
om semesterersättning vid ofrivillig arbetslöshet

Den nu gällande semesterlagen (1977:480) började tillämpas från den 1
januari 1978. Den väsentligaste nyheten i lagstiftningen var en förlängning av
semestern från fyra till fem veckor. Betydelsefullt var även en ökad möjlighet
att intjäna semester vid viss s. k. privilegierad frånvaro. Detta gäller främst
sjukdom, arbetsskada och föräldraledighet.

En typ av frånvaro som icke blev semesterlönegrundande genom den nya
lagstiftningen var arbetslöshet. Det måste anses otillfredsställande att de som
ofrivilligt drabbats av arbetslöshet avstängs från rätten till semesterersättning
och därmed till möjligheten att få den rekreation och det miljöbyte som
semestern innebär. Därför bör det övervägas att ändra lagstiftningen så att
också arbetslöshet kan bli semestergrundande.

Vid en lösning av finansieringsfrågorna finner vi det ändamålsenligt att
gripa tillbaka till 1974 års semesterkommittés förslag om att inrätta en
riskfond för ändamålet. Frågan om en riskfond (semesterlönefond) innefattas
i direktiven till 1985 års semesterkommitté. Dessa direktiv innefattar
däremot ingen direkt hänvisning till en vidgning av ramen för den semesterlönegrundande
frånvaron till att omfatta även arbetslöshet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att 1985 års semesterkommitté
får tilläggsdirektiv om att utreda frågan om semesterersättning till den
som ofrivilligt drabbas av arbetslöshet.

Stockholm den 19 januari 1988

Kurt Ove Johansson (s)

Lars-Erik Lövdén (s)