om sänkt moms på mat

Motion 1987/88:Sk539 av Alf Svensson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Sk539

av Alf Svensson (c)
om sänkt moms på mat

Bort med matskatten

Under tiden 1 januari till 15 december 1987 steg den genomsnittliga prisstegringstakten
med 4,9% enligt statens pris- och kartellnämnd. Under
samma tid steg livsmedels- och andra dagligvarupriser med 5,6%. Även sett
under en längre tidsperiod har livsmedelspriserna stigit snabbare än den genomsnittliga
prisstegringstakten. En del av prisökningarna på livsmedel härrör
sig från politiska beslut som exempelvis avskaffandet av mjölksubventionema.
Efter en uppgörelse mellan socialdemokraterna och moderaterna
under våren 1987 bestämdes att mjölksubventionerna skulle sänkas i två
steg. Det första togs under vårriksdagen 1987 och det andra steget tar regeringen
i årets budgetproposition. Från och med 1 juli 1988 sänks mjölksubventionema
med 20 öre per liter. Sammanlagt fördyras därmed mjölken
med 40 öre per liter. De allt dyrare matpriserna och de avskaffade livsmedelssubventionema
aktualiserar åter momsens betydelse för matpriserna.

Momsen, eller mervärdeskatten som den formellt kallas, är den viktigaste
enskilda inkomstkällan för staten. Den utgår i dag med 19,0% av beskattningsvärdet.
Skattesatsen, 19,0%, motsvaras av 23,46% av beskattningsvärdet
exkl. mervärdeskatt.

Denna moms är generell och utgår således för alla varor, dock med ett antal
undantag. Vissa varor, exempelvis tidningar är helt momsbefriade, medan
andra varor är belagda med en lägre moms. Exempel på varor med lägre
moms är byggvaror. Försäljning av mat på restauranger får också ske
med reducerad moms. Varor som exporteras är momsbefriade. Enligt riksrevisionsverkets
beräkningar kommer mervärdeskatten att inbringa 80,7
miljarder kronor budgetåret 1988/89.

Genom att momsen i huvudsak är generell beskattas alla varor lika hårt.
Matvaror beskattas lika hårt som mer umbärliga varor. Detta menar kristdemokratiska
samhällspartiet vara principiellt felaktigt. Samhällets skattepolitik
måste ha ett vidare syfte än att enbart dra in pengar till statskassan.
Basmat bör inte momsbeläggas. Det faktum att exempelvis tidningar är
momsbefriade, och att vissa varor är belagda med lägre moms, visar att regering
och riksdag gjort avsteg från principen om generell moms av olika
skäl. Likaväl som det finns skäl för momsbefrielse av tidningar finns det
också tillräckliga principiella argument för en avveckling av momsen på
mat.

1985 gjorde ekonomer vid Svenska Sparbanksföreningen beräkningar

som visar att matkostnaden för en tvåbarnsfamilj är mellan 33 000 kr. och
45 000 kr. per år beroende på barnens ålder. Slopad matmoms skulle sänka
tvåbarnsfamiljernäs matkostnad med mellan 6000 och 8000 kr. per år. Detta
innebär 500-700 kr. mer i familjens kassa varje månad. Vinsten avgörs givetvis
av hur en slopad moms på maten finansieras. Eftersom indirekta skatter
som momsen är lika för alla inkomsttagare och mat är, relativt sett, en
större utgiftspost för en låginkomsttagare jämfört med en höginkomsttagare
finns det fördelningspolitiskt positiva effekter av att minska beskattningen
på mat.

En sänkning eller avveckling av momsen på maten kan givetvis få allokeringseffekter
så att konsumtionen styrs från momsbelagda varor till icke
momsbelagda varor. Detta beror givetvis på vilken avgränsning momssänkningen
får och hur mycket momsen sänks. Vissa problem kan uppkomma i
ett övergångsskede. Positiva effekter kan förväntas i och med att konsumtionen
styrs över till basmat och vad man kan beteckna som ”nyttigare” varor.

För att kunna finansiera ett slopande av momsen på maten och undvika
att marknadsmässiga störningar uppträder bör avvecklingen av matmomsen
ske successivt. Kristdemokraterna menar att ett lämpligt första steg är att
sänka momsen på basmat med ca 10 procentenheter i handeln. Att sänka
momsen på mat med ca 10 procentenheter skulle innebära att momspåslaget
på basmat skulle bli detsamma som momsen på mat som försäljs i restaurang
och på byggvaror. Ett sätt att finansiera detta är en generell momshöjning
på övriga varor från 19 till 21,1% av beskattningsvärdet. Detta motsvarar
ett momspåslag i handeln på 26,74%.

För att ytterligare nyttja momsinstrumentet i fördelningspolitiska syften
kan kds tänka sig en något högre momssats på s. k. umbäriiga varor. Att
praktisera tre skattesatser är inte något ovanligt i de flesta av de västeuropeiska
länderna. En differentiering av momsen skulle dessutom medföra en
positiv effekt på Sveriges bytesbalans, eftersom de varor som får en momssänkning
till största delen är inhemskt producerade varor, medan importandelen
är hög bland de varor som skulle beläggas med höjd moms. En differentierad
moms är således en viktig reform i dagens läge då ett av de stora
problemen i ekonomin är att bytesbalansen försämras. Dessutom skulle en
reformering av momssystemet på detta sätt förbättra möjligheterna för riksdag
och regering att använda momsen som ett stabiliseringspolitiskt instrument.
En momssänkning på maten skulle dessutom säkerligen öka konsumtionen
av jordbruksprodukter vilket förbättrar jordbrukarnas ekonomi
och medverkar till att överskotten inom jordbruksnäringen minskar.

Ett avvecklande av matmomsen har starkt stöd hos svenska folket. Det
visar bl. a. en opinionsundersökning som Sifo gjorde våren 1985. Politiskt
har också kravet fått ökat stöd. Förutom kds och vpk, som sedan länge drivit
frågan, har nu också centerpartiet anslutit sig till kravet på att avskaffa
matskatten. Dessutom har ett flertal inflytelserika röster höjts inom fackföreningsrörelsen
och socialdemokratin för att sänka momsen på mat.

Differentierad moms är inte något unikt. Flera produkter har i dag en lägre
moms än den normala och en del t. o. m. ingen moms alls. Samtidigt finns

Mot. 1987/88

Sk539

10

speciella skatter i stället för eller utöver momsen på vissa varor. I övriga
västeuropeiska länder är det snarare regel än undantag med lägre moms på
maten. Enligt den statliga utredningen SOU 1983:54 ”Skall matmomsen
slopas” har Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Storbritannien, Västtyskland och Österrike differentierad moms. Italien
har till och med sju olika skattesatser för olika varor.

Den utredning som behandlat denna fråga visade att ett system för slopad
matmoms var möjligt rent praktiskt och tekniskt. Detta är också självklart,
då de flesta västeuropeiska länderna redan har ett system med differentierad
moms. Den främsta kritiken mot en sänkt eller slopad moms på maten
har varit tekniska och administrativa problem. Detta var också utredningens
huvudargument för att inte förorda en sänkt matskatt. I samband med att
debatten om matmomsen intensifierades under hösten 1987 deklarerade
chefen för ICA Eol, Jan-Olle Folkesson att ”handeln klarar sänkt matmoms”
(ICA-nyheter 30/10 1987). I artikeln hävdar han att handeln skulle
klara att anpassa sig på två till tre månader. Folkesson redovisar också en
teknisk modell för hur administrationen skulle kunna fungera.

Självklart innebär fler skattesatser större administration men kds anser
att ett avskaffande av matmomsen är viktigt både ur principiell och fördelningspolitisk
synvinkel. Detta uppväger de praktiska problemen. Då
samtidigt en kraftig folkopinion stöder ett sådant krav ökar vikten av reformen.

En successiv avveckling av matmomsen bör ske. Kds anser att momsen
bör avvecklas på s. k. baslivsmedel. Avgränsningen bör ske så att ca 70% av
livsmedelskonsumtionen (mjöl, gryn, bröd, kött, fisk, fiskkonserver, mjölk,
ost, ägg, frukt, bär och grönsaker) blir föremål för sänkt moms. I ett första
steg bör momsen på dessa varor sänkas med tio procentenheter i handeln.
För att kunna finansiera detta ökas momsen generellt med 3,28 procentenheter
på övriga varor i handeln, och/eller en högre momssats på s. k. umbärliga
varor.

I takt med att momsen på baslivsmedlen avvecklas, kan de särskilda livsmedelssubventionerna
som nu utgår för att hålla mjölkpriset nere, omprövas.
I runda tal svarar hälften av mjölksubventionerna mot vad staten får
in på momsen på konsumtionsmjolken. Mjölksubventionerna har två betydelser.
De utgör dels ett konsumtionsstöd för främst barnfamiljerna, dels
ett producentbidrag till mjölkproducenterna. Utan mjölksubventionerna
skulle sannolikt mjölkkonsumtionen vara lägre. Vid sänkt matmoms sjunker
mjölkpriset vilket möjliggör att den delen av mjölksubventionerna kunde
användas som stöd till barnfamiljerna i annan form utan att mjölkförsäljningen
skulle sjunka. Kds avvisar dock förslaget om minskning av
mjölksubventionerna innan en sänkning av matskatten sker.

Mot. 1987/88

Sk539

11

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av momsen
på baslivsmedel innebärande att momsen på baslivsmedlen i ett
första steg minskas med tio procentenheter i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1988

Alf Svensson (c)

Mot. 1987/88

Sk539

12