om samordnad länsförvaltning

Motion 1987/88:Bo307 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo307

av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp)
om samordnad länsförvaltning

Riksdagen beslöt den 11 december 1985 att en försöksverksamhet med samordnad
länsförvaltning skulle bedrivas i Norrbottens län under tiden 1 juli
1986 - 30 juni 1989 samt att försöksverksamheten skulle utvärderas före beslut
om eventuell generell tillämpning i landet. Riksdagen beslöt även om
att en alternativ modell till Norrbotten borde kunna vara en samordning inom
nuvarande organisationsform.

De avgörande skälen för en reform av länsförvaltningen angavs vara

- bättre samordning över sektorsgränser

- ökad effektivitet

- koncentration på länens utvecklingsfrågor

I senare utredningsarbete har införts ett ytterligare skäl: vissa besparingar.

En departementsgrupp under ledning av förre landshövdingen Göte
Svensson har hösten 1987 framlagt förslaget: Samordnad länsförvaltning förslag
(Ds C 1987:10). Av denna framgår att regeringen inte velat avvakta
försöksperiodens utgång. Riksdagen beslöt den 26 november 1987 i enlighet
med bostadsutskottets betänkande, att en proposition i ärendet borde ske
först våren 1989 samt rekommenderade att en utvärdering lämpligen kunde
göras under hösten 1988.

I årets budgetproposition bil. 15 s. 60 anför civilministern beträffande försöksverksamheten
i Norrbotten: ”En utgångspunkt är också att betydande
besparingar kan genomföras, framför allt vad gäller kostnader för administration
på både regional och central nivå.”

På s. 90 i samma bilaga redovisar länsstyrelsen i Norrbotten sina förslag,
som emellertid är idel krav på mer resurser. Länsstyrelsen vill inte ha någon
besparing 1988/89. I stället vill man ha 3,1 milj. kr. för just den förvaltningsreform,
som enligt civilministern skulle ge besparingar. Länsstyrelsen vill
bygga nya lokaler för att skapa en samordnad förvaltning, sänkt krav för
lantbruksenhetens rådgivningsverksamhet, ytterligare ett länsråd och utökad
personal på kommunikationsenheten, ytterligare 1495000 kr. för förvaltningskostnader,
50000 kr. för engångsutgifter, en ny telefonväxel,
300000 kr. för ledningsövning och 80000 kr. för en halv kartteknikertjänst,
således totalt ca 5,5 milj. kr. Vissa utökningar medges.

1* Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Bo305-312

Vi frågar: Var finns besparingarna?

I Kronobergs län pågår försök att så långt som möjligt förutsättningslöst finna
den organisation av arbetet med länets intressen som ger största effektivitet.
Vi har också erfarit att en del besparingar kunnat göras genom en
bättre samordning av olika organ. I verksamheten deltar ett stort antal organ
bl. a. de statliga länsnämnderna, utvecklingsfonden, högskolan och
landstinget.

I likhet med riksdagens tidigare uttalande anser vi det angeläget att även
andra modeller får bli föremål för seriös utvärdering genom att en högskola
eller universitet får detta uppdrag. Utvärderingen måste omfatta alla de områden
som angavs vara reformens syfte samt besparingarna och de områden
som enligt budgetpropositionen ytterligare behöver utredas, bland annat
förtroendemannainflytandet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvärderingen av samordnad länsförvaltning
jämväl skall omfatta den så kallade Kronobergsmodellen.

Stockholm den 25 januari 1988

Stina Gustavsson (c) Charlotte Branting (fp)

Mot. 1987/88
Bo307

4