Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1975:979 av herrar Ahlmark och Wikström
Motioner nr 979-984
Mot. 1975
979-984
Nr 979
av herrar Ahlmark och Wikström
om riksdagens hus.
Riksdagen förfogar sedan drygt fyra år över moderna, väl fungerande
lokaler anpassade till den nya enkammarriksdagens arbetsformer. Det centrala
läget i hjärtat av Stockholm med närheten till allmänna kommunikationer
och annan service är som ofta framhållits en stor fördel. Flyttningen
från de gamla riksbyggnaderna till de nya lokalerna vid Sergels torg har
i många avseenden inneburit väsentliga förbättringar i arbetsförhållandena
för riksdagens ledamöter liksom för tjänstemännen.
Mot det nya riksdagshuset har bl. a. anförts att den yttre gestaltningen
är ”anonym”, dvs. att det inte ”ser ut” som ett traditionellt riksdagshus,
och att läget inte är tillräckligt ”representativt”. Vi delar inte den värderingen.
En modern folkstyrelse kan mycket väl bedriva sitt arbete i en modern
byggnad. Avgörande bör dessutom vara funktionsdugligheten i vid bemärkelse
- innefattande bl. a. riksdagsledamöternas närhet till samhällslivet
i övrigt och inte minst de allt viktigare möjligheterna till kontakter mellan
väljarna och deras valda ombud. Från sådana synpunkter torde det nya
riksdagshuset vara överlägset varje annat diskuterat alternativ.
Mot bakgrunden av allt det utredningsarbete som pågått under många
år - och som under enbart de senaste åtta åren har kostat skattebetalarna
ca 5 milj. kr.-borde riksdagen kunna bestämma sig för att under överskådlig
tid stanna kvar vid Sergels torg och i samarbete med kommunen ytterligare
förbättra arbetsmöjligheterna i det nya riksdagshuset samt i god tid planera
för den framtida expansion som torde bli nödvändig.
När vi från bl. a. folkpartihåll för flera år sedan föreslog att riksdagen
skulle fatta ett sådant beslut blev likväl resultatet endast ett uppdrag åt
förvaltningsstyrelsen att utreda dels förutsättningarna och kostnaderna för
permanenta lokaler för riksdagen vid Sergels torg genom långtidskontrakt
med Stockholms kommun alternativt förvärv av berörda fastigheter, dels
bearbeta vissa ombyggnadsförslag gällande Helgeandsholmen.
De utredningsresultat som förvaltningsstyrelsen i början av höstsessionen
1974 presenterade för riksdagen är i flera hänseenden uppseendeväckande.
För det första har plötsligt en av de tidigare grundförutsättningarna för
utredningsarbetet, liksom för den nordiska arkitekttävlingen, radikalt ändrats
genom att kanslihuset fått tas med i beräkningarna. För det andra tycks
man mena att alla tidigare kända kostnadsberäkningar varit grovt missvisande.
Förvaltningsstyrelsen anser t. o. m. att det i själva verket skulle
bli billigare för riksdagen att efter omfattande ombyggnadsarbeten i de gamla
1 Riksdagen 1975. 3 sami. Nr 979-984
Mot. 1975:979
2
riksbyggnaderna och i kanslihuset några år in på 1980-talet flytta tillbaka
till Helgeandsholmen än att stanna kvar vid Sergels torg. För att få den
ekvationen att gå ihop har man dock bl. a. bortsett från grundförstärkningskostnader
på kanske 50-60 milj. kr. och satt markvärdet på Helgeandsholmen
till 0 kr. Som jämförelse kan nämnas att markvärdet på Sergels torg har
beräknats till ca 40 milj. kr. av kommunen. Förvaltningsstyrelsen har inte
heller tagit med några evakueringskostnader eller kostnader för nya lokaler
för de statsdepartement m. m. som flyttas bort från kanslihuset. Vidare
har man räknat med 20 96 lägre kostnader för drift och underhåll i Helgeandsholmsalternativet
än i Sergelstorgsalternativet och infört lägre avskrivningsprocent
(0,42 96) än den av utredningsmannen föreslagna (1,67 96)
under de 60 år som bildar underlag för kalkylen - detta trots att några
kostnader för grundförstärkningsåtgärder ej medräknats.
De nu presenterade kostnadsberäkningarna för ombyggnad på Helgeandsholmen
kan ses mot bakgrunden av vissa tidigare beräkningar, som redovisats
för riksdagen. Det bör också inskjutas att ombyggnad alltid har
ansetts vara avsevärt dyrare än en fullständig rivning och nybyggnad, vilket
av andra skäl är otänkbart.
I byggnadsstyrelsens utredning ”Riksdagens hus” 1968 uppskattades ombyggnadskostnaderna
till 187 milj. kr. i 1967 års penningvärde. I detta belopp
inkluderades 25 milj. kr. för grundförstärkning, 25 milj. kr. för markvärdet
och drygt 30 milj. kr. för räntor (5,75 96) under byggnadstiden. Om man
tar hänsyn till kostnadsutvecklingen (byggnadskostnadsindex), skulle detta
motsvara ett belopp på nära 300 milj. kr. i 1974 års penningvärde och med
samma ökningstakt i fortsättningen ca 450 milj. kr. i 1981 års penningvärde.
Då bör dessutom observeras att byggnadskostnaderna under de senaste åren
ökat drygt dubbelt så mycket som tidigare.
Prisnämndens kostnadsberäkningar 1972 resulterade i ännu högre belopp,
eller minst 255 milj. kronor (varav 30 milj kr. för grundförstärkning och
ungefär lika mycket för räntor under byggnadstiden) i 1972 års penningvärde.
Detta skulle efter indexuppskrivning motsvara drygt 300 milj. kr. i 1974
års penningvärde och med samma utvecklingstakt som under de båda senaste
åren närmare en halv miljard kronor i början av 1980-talet.
Förvaltningsstyrelsen beräknar nu ombyggnadskostnaderna till drygt 120
milj. kr. i 1974 års kostnadsläge, inkl. 25 milj. kr. som under alla omständigheter
bedömts behöva läggas ned på riksbyggnadernas f. n. eftersatta
underhåll. Dessa beräkningar synes i huvudsak ha godtagits av byggnadsstyrelsen.
Styrelsen har dock i sitt remissyttrande ansett att kostnaderna
bör skrivas upp med 10 96. Stockholms kommun har däremot ifrågasatt
förvaltningsstyrelsens beräkningar på en rad punkter och anser att dessa
i olika avseenden är tilltagna i underkant. Länsstyrelsen anser för sin del
att det av förvaltningsstyrelsen redovisade utredningsmaterialet bl. a. i ekonomiskt
avseende är ofullständigt och till sina slutsatser problematiskt. Enligt
länsstyrelsens mening bör ekonomiska (och tekniska) aspekter utredas
Mot. 1975:979
3
vidare innan ett godtagbart beslutsunderlag föreligger.
Det är inte möjligt att av det föreliggande utredningsmaterialet få någon
klar uppfattning om i vilken utsträckning och på vilket sätt de nu kostnadsberäknade
ombyggnadsalternativen skiljer sig från de tidigare av byggnadsstyrelsen
och prisnämnden kostnadsberäknade ombyggnadsförslagen.
Även om de nu föreslagna åtgärderna skulle innebära minskade ingrepp
i de gamla byggnaderna, vilket självfallet i och för sig vore önskvärt, har
dock nu även kanslihuset tagits in i ombyggnadsprogrammet. Den del av
kostnaderna som faller på ombyggnaden av kanslihuset synes uppgå till
inemot 20 % av totalkostnaden (och ca 25 % av årskostnaden).
Mot bakgrunden av det anförda kan naturligtvis inte de nu redovisade
utredningarna ligga till grund för ett ställningstagande av riksdagen till något
av ombyggnadsalternativen på Helgeandsholmen. Investeringar av den storleksordning
som det kan bli fråga om måste givetvis noga övervägas innan
beslut kan fattas.
När det så gäller kostnadsjämförelserna mellan alternativen Sergels torg
och Helgeandsholmen kommer ytterligare en väsentlig faktor in i bilden.
Såsom Stockholms kommun har framhållit - i ett mycket omfattande remissyttrande
till konstitutionsutskottet - påverkas kostnaderna för Sergelstorgslokalerna,
som ju redan finns färdiga, i endast en mindre del (15 %)
av framtida kostnadsstegringar (konsumentprisindex). Detta innebär att vid
den tidpunkt då riksdagen enligt förvaltningsstyrelsens förslag skulle flytta
in i ombyggda lokaler på Helgeandsholmen, dvs. under sommaren 1982,
blir kostnadsrelationerna mellan de båda alternativen helt andra än de nu
redovisade. Om man räknar med att konsumentprisindex i fortsättningen
ökar lika snabbt som byggnadskostnadsindex, vilket torde vara långt ifrån
säkert, skulle enligt kommunens offert kostnaderna för Sergelstorgsalternativet
på 7 år öka med ca 8 % (50 % X 15 %), medan kostnaderna för
Helgeandsholmsalternativet skulle öka med minst 50 %.
Självfallet minskar denna väsentliga kostnadsskillnad till Helgeandsholmsalternativets
nackdel om man, såsom förvaltningsstyrelsen och byggnadsstyrelsen
gjort, räknar med en övervältring på Sergelstorgsalternativet av
diverse kostnader för exempelvis grundförstärkning och olika upprustningsåtgärder
rörande de gamla riksbyggnaderna som ändå förr eller senare måste
göras. Sådana kostnader bör dock, sedan numera rivningshotet synes avvärjt,
bedömas för sig i stället för att komplicera bilden av de ekonomiska jämförelserna
mellan de nu föreliggande huvudalternativen Sergels torg eller
Helgeandsholmen.
Eftersom förvaltningsstyrelsen inte underkastat utredningsförslagen sedvanlig
remissbehandling har konstitutionsutskottet, dit ärendet hänvisats
för beredning, berett ett stort antal berörda myndigheter och organ tillfälle
att yttra sig över förslagen från förvaltningsstyrelsen. Denna remissbehandling,
som skett under stark tidspress, har resulterat i ett omfattande material,
1* Riksdagen 1975. 3 sami. Nr 979-984
Mot. 1975:979
4
som det givetvis hade varit värdefullt om förvaltningsstyrelsen haft tillgång
till före framställningen till riksdagen.
Med hänvisning till att vi på anförda skäl anser Sergelstorgsalternativet
så självklart överlägset återflyttningsalternativen finnér vi inte anledning
att här närmare diskutera de kritiska omdömen från bl. a. stadsbilds- och
miljösynpunkter som från många tunga remissinstanser har anförts mot
förvaltningsstyrelsens förslag - särskilt gäller detta den föreslagna gångbron
över Stallkanalen och påbyggnaden på riksbankshuset.
Vi hemställer därför
att riksdagen beslutar kvarstanna i nuvarande byggnader vid Sergels
torg och uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att uppta förhandling
med Stockholms kommun både om långtidskontrakt
för dessa och om möjligheter till framtida expansion i närliggande
hus.
Stockholm den 27 januari 1975
PER AHLMARK (fp)
J.-E. WIKSTRÖM (fp)


Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket