om rennäringen

Motion 1987/88:Jo206 av Lars Ernestam m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Jo206

av Lars Ernestam m. fl. (fp)
om rennäringen

Det är synnerligen angeläget att riksdagen beslutar om en omprövning av den
statliga rennäringspolitiken. Gällande lag, om vilken riksdagen beslöt 1971,
är i behov av reformering. Den nu förda rennäringspolitiken grundar sig inte
på en helhetssyn på samerna som folk eller det nära och oupplösliga
sambandet mellan kultur, näring och marker. Samerna utgör en etnisk
minoritet, som i egenskap av ursprunglig befolkning intar en särskild
ställning både gentemot majoritetsbefolkningen och andra minoritetsgrupper.
Den samiska kulturen har emellertid genom århundraden på grund av
samhällets tryck utsatts för stora påfrestningar både ekonomiskt och
kulturellt. Det är viktigt att vi genom de statliga insatserna garanterar
samerna deras kulturella särart.

En statlig rennäringspolitik

Riksdagen har inte tidigare haft underlag för en samlad genomgång av den
statliga rennäringspolitiken. Detta underlag finns nu i och med att rennäringskommittén
i sitt betänkande Rennäringens ekonomi (SOU 1983:67) har
redovisat olika reformförslag, grundade på en genomgång av den hittills
förda rennäringspolitiken.

Kommittén fann att denna måste konkretiseras och angav fyra delmål
grundade på att, som kommittén angav det: ”Sverige inom ramen för ett
mångkulturellt samhälle har förpliktelser att visa respekt för samisk kultur
och samiska näringar och ge utrymme för samerna att bestämma och påverka
sin livssituation utifrån samiska värderingar”.

De av kommittén redovisade delmålen formulerades enligt följande:

Minoritetspolitiskt mål, som innebär att rennäringen är en förutsättning för
den samiska kulturen och därför måste förbli en samisk näring.

Regionalpolitiskt mål, som innebär att bosättning och sysselsättning i de
samiska bosättningsområdena upprätthålls.

Näringspolitiskt mål, som innebär en rationell och lönsam produktion
inom näringen baserad på de för näringen bestämmande förhållandena och
genom tillvaratagande av naturresurser.

Inkomstmål, som innebär att rennäringsutövarna skall ha en ekonomisk
och social trygghet och standard i arbetet, som inte avviker från vad som
gäller i samhället i övrigt.

Det är anmärkningsvärt att regeringen inte följt upp rennäringskommitténs
arbete och betänkande i en samlad proposition. Riksdagen har
därigenom inte varit i tillfälle att behandla frågorna. Vi anser att detta bör ske
och att en proposition föreläggs riksdagen. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.

Avsaknaden av en genomarbetad statlig rennäringspolitik sätter sin prägel
på de förslag om framläggs i budgetpropositionen beträffande rennäringen.
Detta gäller dels konsekvenserna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, dels
uppräkningen av prisstödet. Vi finner därför anledning att redovisa kompletterande
uppgifter och förslag.

Konsekvenserna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl

Förutsättningarna för de samiska näringarna - inte bara renskötseln utan
även fisket m. m. - har radikalt påverkats av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.
Det har varit av stort värde att inte minst samerna och renskötseln kunnat
påräkna en stark uppslutning från samhällets sida och att näringens utövare
liksom slakteri- och förädlingsföretag m. fl. kan hållas ekonomiskt skadeslösa
till följd av kärnkraftsolyckan. De åtgärder som vidtagits torde i allt
väsentligt ha varit effektiva, och det viktiga är nu att de berörda kan känna
långsiktig trygghet i att åtgärder vidtas så länge behov därav föreligger.

Mot denna bakgrund finner vi det oroande, då regeringen under anslaget
Ersättning på grund av radioaktivt nedfall (B 10) beträffande fortsatta
ersättningar för olika skador och åtgärder skriver: ”1 vilken utsträckning som
ersättningar kan komma att behöva lämnas även budgetåret 1988/89 är nu
inte känt.” Så till vida kan propositionens beskrivning godtas som att
beloppet inte är känt, men någon tvekan får inte råda om statens ansvar att
även i fortsättningen svara för ersättningar för merarbete, inkomstbortfall
och annat som sammanhänger med konsekvenserna av kärnkraftsolyckan.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I det stora flödet av åtgärder, ekonomisk kompensation m. m. är det lätt
att den enskilda människan glöms bort. Detta har uppmärksammats av
Svenska samernas riksförbund (SSR), som tillsammans med socialmedicinska
institutionen vid Umeå universitet utarbetat en plan för undersökning av
Tjernobyl-katastrofens effekter för den enskilda människan i berörda
områden. Syftet med utredningen är att enskilda människor - såväl samer
som glesbygdsbefolkning i övrigt - skall få redovisa sin upplevelse av
katastrofens effekter på dem själva och på deras sociala miljö. I en
framställning till socialdepartementet skriver SSR och socialmedicinska
institutionen bl. a.: ”Det förhållandet att alla de drabbade kommer till tals på
ett standardiserat sätt (dvs. genom undersökningen) har ett värde i sig. De
kunskaper om generella drag i reaktionerna som den vetenskapliga bearbetningen
ger kan förväntas förbättra de åtgärder som vidtas för att lindra
katastrofens verkningar”.

Regeringen (miljö- och energidepartementet) beslutade den 17 december
1987 att avslå framställningen om 800 000 kr. för att kunna genomföra
undersökningen. Vi finner det utomordentligt angeläget att de berörda
människorna inte glöms bort och samtidigt att samhället i stort får en

Mot. 1987/88

Jo206

24

information om hur en katastrof av detta slag påverkar befolkningen.
Undersökningen har således ett värde såväl för de berörda som för samhället,
varför vi finner det i högsta grad motiverat att budgetmedel anslås för att
kunna genomföra undersökningen.

Prisstödet till rennäringen

Under ett antal år har prisstödet till rennäringen inte följt uppjusteringarna
av Norrlandsstödet. Prisstödet per ren höjdes 1984/85 till 190 kr. och var
oförändrat 1985/86. Stödet sänktes därefter 1986/87 till 160 kr. per kontrollslaktad
ren. 1987/88 var stödet 180 kr. Under denna tidsperiod var
totalsumman för utbetalda pristillägg i huvudsak oförändrad. Under samma
tidsperiod höjdes Norrlandsstödet med 31,7 % (1985/86), 27,95 % (1986/
87), och ca 25 % (1987/88). Förslaget i årets budgetproposition innebär att
prisstödet till rennäringen uppräknas med 3 %. Detta kan ske genom den
höjning som föreslås av anslaget främjande av rennäringen (B 9). De 3
procenten är lika med uppräkningen av prisstödet till jordbruket i norra
Sverige.

I rådande budgetläge torde det inte vara möjligt att helt återhämta
eftersläpningen när det gäller prisstödet till rennäringen. Det måste dock
vara motiverat att göra en engångsuppräkning av förra årets anslag med ca
10 % utöver regeringens förslag för att i någon mån kompensera för tidigare
uteblivna ökningar. Motiv för en sådan åtgärd finns i och med att prisstödet
till rennäringen tidigare uppräknats analogt med Norrlandsstödet - en
modell som regeringen nu vill återinföra.

Till följd härav föreslås att anslaget främjande av rennäringen (B 9) höjs
med 2,4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit till 27 769 000 kr.

Mark, vatten och miljö

Vår generation har större tekniska möjligheter än någon före oss att skövla
och förstöra. Vi har dock samtidigt större kunskap och möjligheter att
skydda, bevara och återställa. Folkpartiet har i sin miljövårdsmotion
ingående behandlat frågor som rör våra möjligheter att värna naturen. Dessa
problem hör intimt samman med möjligheterna till fortsatt renskötsel.
Folkpartiet fortsätter sitt arbete för bevarandet av fler fjällnära skogar och
anför i miljömotionen att skyddet av dessa skogar bör förstärkas. En
utgångspunkt skall då vara att områden av stort värde för naturvård och
rennäring skall sparas.

Hemställan

Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en samlad statlig rennäringspolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens ansvar för ersättningar på grund av
radioaktivt nedfall,

Mot. 1987/88

Jo206

25

3. att riksdagen anslår 800 000 kr. för budgetåret 1988/89 för
genomförande av en undersökning av Tjernobyl-olyckans effekter för
den enskilda människan i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret
1988/89 anslår 2,4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller
således 27 769 000 kr.

Stockholm den 18 januari 1988
Lars Ernestam (fp)

Anders Castberger (fp) Leif Olsson (fp)

Bengt A Klang (fp) Kerstin Ekman (fp)

Mot. 1987/88

Jo206

26