Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1980/81:1665 av Gunnel Liljegren m. fl.
13
Motion
1980/81:1665
av Gunnel Liljegren m. fl.
om radio- och TV-programmen för invandrargrupper
1 bil. 12 till budgetpropositionen 1981 uttalar utbildningsministern att en
ökad programverksamhet för vissa publikgrupper, såsom språkliga och
etniska minoriteter, hörselhandikappade och synskadade, skall eftersträvas.
Det betonas att i en ekonomisk situation, då noggranna prioriteringar mellan
olika verksamheter är nödvändiga, speciella åtgärder måste till för att öka
invandrarnas möjligheter till utbildning via radio och TV. Vidare framhålls
att programföretagen inbördes bör komma överens om en viss specialisering
av programmen, t. ex. för språkliga minoriteter.
Undersökningar visar att invandrarna hör till den trognaste radio- och
TV-publiken. Med tanke på sändningstid och kvalitet tillfredställer utbudet i
stort de anspråk som med dagens resurser kan ställas på minoritetsspråkprogrammen
- med några undantag. Vissa justeringar i fördelningen mellan
språkgrupperna kan dock vara befogade. Sändningstiden för invandrarprogram
har under föregående budgetår utökats totalt, i riksradion med 356
timmar, i lokalradion med 325 timmar och i TV med ett egenproducerat
finskt magasin en gång i veckan.
På senare år har bl. a. Föreningen Finska lärare i Sverige arbetat för att en
sändare skulle sättas upp på Åland, som skulle göra det möjligt att ta in finska
televisionsprogram i Stockholmsregionen. Kostnaderna härför är relativt
blygsamma i jämförelse med den betydelse en sådan sändare skulle ha för
den stora finskspråkiga gruppen i regionen.
De olika lokalradiostationerna har stor betydelse för etniska och språkliga
minoriteter. Grupperna inom de olika regionerna är inte ständigt desamma
och inte heller lika stora år från år; ”äldre” invandrare blir svenskspråkiga,
invandringen ändrar karaktär etc. Det kan finnas skäl att undersöka om inte
nya grupper blir eftersatta vid fördelningen av programtid. Exempelvis i
Malmö är såväl finländare som greker ”gamla” minoritetsgrupper, medan
den på senare år etablerade polska gruppen troligen har betydligt fler icke
svensktalande medlemmar. Det borde därför avsättas resurser för polska
sändningar där.
I Södertälje, för att nämna ännu ett exempel, har lokalradion inga
sändningar på minoritetsspråk, trots att regionen Södertälje-Botkyrka har
omkring 20 % invandrare. Sådana faktorer som att många assyrier/syrianer
är analfabeter bör också beaktas, och Radio Stockholm, som Södertälje
lokalradio sorterar under, borde som en konsekvens därav avdela resurser
för sändningar på syriak i Södertälje.
I vissa fall kan det finnas skäl att fördela programtiden mellan olika
Mot. 1980/81:1665
14
språkvarianter hos en nationell minoriet, och de jugoslaviska programmen
borde, där praktiska skäl inte lägger hinder i vägen, fördelas mellan serbiska,
kroatiska, slovenska och macedoniska - något som ofta påpekas av de
berörda grupperna.
Radiolagens krav på opartiskhet och saklighet är särskilt viktiga i fråga om
invandrarprogrammen, eftersom publikens möjligheter att ta del av andra
program och annan information är begränsade. Så t. ex. kan de många
jugoslaviska riksradioprogrammen (Dnevnik) som fällts eller kritiserats av
radionämnden motivera en omprövning av programuppläggningen. Anmälningarna
mot minoritetsspråkprogrammen tenderar över huvud taget att
öka.
Radio och TV utgör en utomordentlig resurs för undervisning i svenska
med samhällsinformation för invandrare. Engelskkurserna för vuxna i TV,
Start, gav goda erfarenheter, och svenska för invandrare dels som fristående
kurser, dels som komplement till annan undervisning borde kunna bli en
framgång.
Sammanfattningsvis vill vi framhålla att den ovan nämnda rekommendationen
till samarbete de olika programföretagen emellan innebär en
möjlighet att penetrera de problem som exemplifierats här, möjligheten att
så rättvist som möjligt tillgodose minoritetsgrupperna efter deras skilda
behov, en beredskap att möta förändringar i gruppernas storlek och
sammansättning med programinsatser, ett nytänkande beträffande användningen
av radio och TV i undervisningen i svenska med samhällsinformation
och en ökad uppmärksamhet på innehållet i minoritetsspråkprogrammen.
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen uttalar att programföretagen i sin gemensamma
planering för program för språkliga och etniska minoriteter
beaktar vad som anförts i motionen.
Stockholm den 27 januari 1981
GUNNEL LILJEGREN (m)
GÖREL BOHLIN (m) STEN SVENSSON (m)
PER-OLOF STRINDBERG (m)
aBfiö^yelHlsSg®




Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket