om produktregistret

Motion 1979/80:436 av Lars Werner m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

5

Motion

1979/80:436

av Lars Werner m. fl.
om produktregistret

År 1973 antog riksdagen lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Redan
före lagens antagande i riksdagen blev den starkt ifrågasatt av företrädare för
kemibranschen. Samtidigt välkomnades lagen från de anställdas sida och då
främst av arbetarna inom den kemiska industrin. Också den del av
allmänheten som insåg eller anade kemisamhällets faror välkomnade lagens
tillkomst. Det principiellt nya i lagen om hälso- och miljöfarliga varor var
bevisföringen. I normalfallet gäller det för den som vill bevisa något vid en
rättstvist att visa att han tillfogats skada genom annans försumlighet eller
medvetet illegala handlande. I den här aktuella lagen har bevisbördan vänts
så att det i stället åligger den som hanterar en vara som kan vara hälso- och
miljövådlig att visa att den icke är vådlig i dessa hänseenden. Denna
omvända bevisbörda lägger givetvis ett väsentligt utökat ansvar på dem som
importerar eller tillverkar hälso- och miljöfarliga varor, ett ansvarsförhållande
som juridiskt ligger nära strikt skadestånd. För att lagen också i det
verkliga livet skall få den avsedda effekten - att skydda människor och miljö
mot hälso- och miljöfarliga varor - måste myndigheterna ha tillgång till en
effektiv kontrollapparat. Därför har riksdagen också beslutat att bygga upp
ett miljöinformationssystem, produktregister, där uppgifter av betydelse för
kontrollen av de hälso- och miljöfarliga varorna läggs in.

Arbetet med att söka upprätta ett centralt produktregister påbörjades året
efter riksdagens beslut om lagen. Om det var motstånd mot lagen vid dess
tillkomst, från kemiintressenas sida, så har motståndet mot ett produktregister
i sak varit betydligt hårdare och fått genomslag inom arbetet med
registrets uppbyggnad. Riksdagens mening med produktregistret var nämligen
att upprätta en central databaserad företeckning med alla för arbetsmiljö,
konsumenter och yttre miljö relevanta fakta om inte bara kemiska
substanser utan också kemiska produkter i olika led. Inriktningen på
produkter framgår ju f. ö. redan av registrets namn. Något större motstånd
mot registrering av substanser har det inte varit, men när det gäller att få in
dokumentation om sammansatta produkter har det förekommit och förekommer
fortfarande ett segt motstånd. Den formella grunden för motståndet
är att fabrikanter och importörer anser att sekretesskyddet i Sverige inte är
tillräckligt och att det därför finns uppenbar risk att tillverkningshemligheter
kommer att röjas via registret till konkurrenter. Det angivna skälet torde inte
vara det verkliga. Det verkliga skälet är i stället att en mera utbredd och
fördjupad kunskap om kemiska produkter kan komma att leda till dels
skärpta krav på bättre arbetsmiljö inom den kemiska industrin, dels

Mot. 1979/80:436

6

köpmotstånd från allmänhetens sida mot vissa produkter som kan förorsaka
skada. Fabrikanter och importörer befarar säkert också att introduktionen
av nya kemiska produkter på marknaden kan komma att väsentligt försvåras
och fördröjas.

Talet om att fabrikationshemligheter skulle kunna komma att röjas via
produktregistret kan inte tas på allvar. Det är alls inte tillräckligt att man får
kännedom om en produkts sammansättning för att kunna uppta en
framgångsrik, konkurrerande produktion. Vad som behövs härför är också
dels kunskap om och tillgång till erforderlig processteknik, dels tillgång till
den utrustning och de råvaror som dessutom är en förutsättning. Knappast
några av dessa förutsättningar får man ökad tillgång till genom ett
produktregister med omfattande dokumentation om produkter. Dessutom
har under senare tid utrustningar för kemisk analys snabbt utvecklats och
förfinats. Därför är det numera en enkel sak att fastställa både sammansättning
och halter hos kemiska produkter, helt oberoende av om dessa finns
dokumenterade i ett produktregister eller ej. Det är på denna grund som vi
avvisar att sekretessargumentet är ett vägande skäl mot att bygga upp ett
register som verkligen kan bli ett stöd för dem som verkar för en säkrare
arbetsmiljö inom arbetslivet och för de konsumenter som inte vill bli utsatta
för skadliga eller onödiga kemiska produkter.

Som tidigare nämnts påbörjades arbetet med produktregistret redan år
1974. Men fortfarande, i början av år 1980, är produktregistret, som
riksdagen för länge sedan beslutat om, inte färdigt. Fördröjningen beror dels
på det motstånd som drivits från industrins sida, dels på att det inte ställts
tillräckliga resurser till förfogande. En annan och reellt begränsande orsak är
den stora omfattning som ett kemiskt produktregister kommer att få i dagens
läge. Dessutom utgör uppbyggnaden av det svenska produktregistret ett
pionjärarbete även internationellt sett, varför det inte finns några utländska
erfarenheter av större betydelse att bygga på. Vid uppbyggnaden av
produktregistret har man planerat att gå fram i två etapper. Den första
etappen utgörs av ett anmälningsförfarande där de som hanterar de kemiska
produkterna anmäler sina produkter till registret. Denna etapp är nu
genomförd. Den blev en överraskning för dem som arbetar med uppbyggnaden.
Man hade räknat med att det skulle finnas omkring 50 000 olika
produkter att anmäla, men det anmäldes det dubbla - omkring 100 000 olika
produkter från över 2 000 företag. Den andra, och verkligt arbetskrävande,
etappen i uppbyggnaden av registret är deklarationsetappen. Då kommer
uppgifter om användning, kvantitet och fullständig sammansättning av varje
produkt att begäras in till registret. Denna deklarationsetapp är tänkt att
delas upp i tio olika steg. Avsikten är att göra en logisk uppbyggnad av
registret genom att under de första stegen kräva in deklaration av produkter
som består av relativt enkla kemiska föreningar. Under följande uppbyggnadssteg
är det meningen att gradvis fordra in deklarationer för alltmer
sammansatta och komplexa produkter.

Mot. 1979/80:436

7

Hur lång tid kommer det att krävas för att få registret färdigt? Det har
redan gått sex år, och utvecklingen står bara vid början. Skall det ta
ytterligare sex år eller kanske det kommer att ta 25 år? Från ansvarigt håll
sägs att man får räkna med en uppbyggnadstid på 5-6 år från nuläget med
hänsyn till arbetets omfattning. Men om den tidsramen skall kunna hållas, så
måste de personella resurserna tredubblas jämfört med i dagens läge. Sker
inte denna förstärkning måste vi räkna med en uppbyggnadstid på 15-20 år.
Ett sådant dröjsmål är helt oacceptabelt med hänsyn till att uppbyggnaden av
detta produktregister är en uppgift som prioriterats av samhället. Ett
ytterligare dröjsmål kan heller inte godtas med hänsyn till att det under de
gångna sex åren skulle ha kunnat uträttas mycket mer i fråga om
uppbyggnad. Därför måste riksdagen till regeringen klart uttala att
nödvändiga resurser ställs till förfogande för en snabb uppbyggnad. Det rör
sig ändå här om en kvantitativt begränsad satsning jämfört med andra
samhällsinsatser, och det är helt oförsvarligt att den får ytterligare dra ut på
tiden till följd av bristande personella resurser.

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för

1. att uppbyggnadsskedet för det till produktkontrollnämnden
och statens naturvårdsverk knutna produktregistret såvitt
möjligt skall vara avslutat inom en tidsperiod av 5-6 år,

2. att de personella och andra resurser som krävs för att klara en
snabb uppbyggnad av produktregistret ställs till förfogande,

3. att registret skall innehålla all den dokumentation som kan vara
relevant i arbetet för en bättre arbets- och totalmiljö och för en
objektiv konsumentupplysning,

4. att - förutom berörda myndigheter - också företrädare för
fackliga organisationer, inklusive av dessa organisationer valda
skyddsombud, skall ha tillgång till den information från
registret som de anser sig behöva för ätt motverka skador på
människor eller i miljön.

Stockholm den 18 januari 1980

LARS WERNER (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
PER ISRAELSSON (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)