om praktiktjänstgöring och arbetslivserfarenhet för studerande.
Motion 1975:1412 av fröken Rogestam m. fl.
Mot. 1975:1412
12
Nr 1412
av fröken Rogestam m. fl.
om praktiktjänstgöring och arbetslivserfarenhet för studerande.
En arbetsgrupp med representanter för AMS, SÖ, UKÄ m. fl. har kartlagt
behovet av praktikplatser och därvid fått fram följande resultat:
Skolform | Elevveckor | Praklik plaiser |
Gymnasieskolan | 1 136 466 | 66 755 |
Universitets- och högskoleutbildningen | 106 396 | 10 093 |
Arbetsmarknadsutbildning | 34 393 | 2 732 |
ALU-kurser - kurser i arbetsliv och utbildning | 18 674 | 9 337 |
Förpraktik | 2 043 927 | 29 086 |
Totalt | 3 339 856 | 118 003 |
därav feriepraktik | 134 991 | 18 668 |
Som framgår av sammanställningen är det årliga praktikbehovet synnerligen
stort. Av praktiska skäl är det inte möjligt att exakt omvandla antalet
erforderliga elevveckor till elevår för att kunna göra en jämförelse med
antalet anställda per år.
Vid en grov omräkning kan man dock konstatera att det arbetsmarknadsutrymme
i näringslivet som åtgår för att genomföra den obligatoriska
praktiken ungefärligen motsvarar det utrymme som krävs för ca 63 800
anställda per år.
Utöver detta tillkommer ett stort antal studerande som inte har någon
obligatorisk praktik inlagd i sin utbildning men som ändå önskar utnyttja
t. ex. ferietid till att få praktisk erfarenhet inom sitt blivande yrkesområde
eller arbetslivserfarenhet i allmänhet. Det är således ett stort utrymme som
i dag krävs på arbetsmarknaden för att ge praktik, arbetslivserfarenhet m. m.
till studerande. Enligt vår uppfattning är detta en riktig och nödvändig
utveckling. Genom erfarenhet från arbetslivet kan de studerande dels få
en ökad motivation för studiearbetet, dels få en ökad förståelse och uppskattning
av andra människors arbete. Praktik och arbetslivserfarenhet är
således positiva inslag i en utbildningsgång.
Mot den bakgrunden anser vi det angeläget med en översyn av möjligheterna
att införa en obligatorisk period för deltagande i arbetslivet i gymnasieskolans
samtliga linjer samt en obligatorisk praktikperiod i de utbildningar
på universitets- och högskoleområdet som nu saknar sådan.
På universitets- och högskoleområdet finns det många utbildningar som
har behov av en praktikperiod. Dit hör t. ex. läkar-, jurist- och den sam
Mot. 1975:1412
13
hällsvetenskapliga utbildningen. De höga antagningspoängen till läkarutbildningen
har medfört att endast mycket teoretiskt begåvade studerande
har antagits. Många av dessa ungdomar har endast en vag uppfattning om
den övriga vårdpersonalens arbetsuppgifter. Några månaders erfarenhet som
sjukvårdsbiträde skulle sannolikt ge dels erfarenheter, som är positiva för
den blivande läkarens personliga utveckling, dels en ökad förståelse för andra
personalkategoriers viktiga arbete.
Ungdomar med samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning konkurrerar
i dag ofta om tjänster med socionomer med examen från förvaltningslinjen.
De sistnämnda har då en fördel genom den praktik de erhållit i sin utbildning.
En motsvarande praktik även för de först nämnda grupperna skulle förutom
en nyttig praktisk erfarenhet från det kommande yrkesområdet även ge
tillfälle till berikande personliga erfarenheter. På motsvarande sätt kan man
göra en genomgång av samtliga utbildningar inom universitets- och högskoleområdet.
Behovet av en praktikperiod är påtagligt.
När det gäller gymnasieskolans elever torde det väsentligaste vara att
dessa ges en möjlighet till kontakt med arbetslivet. De bör få uppleva hur
en arbetsplats fungerar, samspelet mellan olika anställda, samarbetet inom
en arbetsgrupp m. m. men även sådana saker som behovet av arbetsdisciplin
och punktlighet.
Vi anser det således angeläget att en översyn av gymnasieskolans linjer
och universitets- och högskoleutbildningarna snarast kommer till stånd i
syfte att införa tillfälle till arbetslivserfarenhet resp. obligatorisk praktik.
Målsättningen bör vara att så många studerande som möjligt ges möjlighet
till den berikande erfarenhet som detta kan ge.
I dag finns dock vissa problem förknippade med praktiktjänstgöringen.
Ett sådant är att få fram praktikplatser med ett i förhållande till utbildningen
meningsfullt innehåll, ett annat är att få fram ett tillräckligt antal platser.
Begränsande faktorer i nuläget är tillgången på kunniga och villiga handledare,
liksom de kostnader en praktikant för med sig för den som tillhandahåller
praktikplatsen.
Åter andra problem berör komplexet med ersättningar till praktikanten
(ersättning eller ej, fast ersättning eller ersättning efter åldersskala, ersättning
för resor och dubbelboende m. m.) samt den sociala tryggheten (sjukdom,
olycksfall, försäkringar).
Att finna en lösning på dessa problemställningar är angeläget redan i
nuläget, och vid en utvidgning av antalet praktikplatser blir behovet av
en samlad lösning än mer påtagligt. Uppdraget att föreslå åtgärder för att
lösa de med praktiktjänstgöringen sammanhängande problemen bör således
ingå i den ovan nämnda översynen.
Mot bakgrund av ovanstående hemställs
I. att riksdagen hos regeringen begär utredning av möjligheten
att införa en obligatorisk praktikperiod i all universitets- och
högskoleutbildning.
Mot. 1975:1412
14
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning av förutsättningarna
att ge arbetslivserfarenhet under gymnasieskoltid på samtliga
linjer,
3. att riksdagen hos regeringen begär utredning av de i motionen
anförda problemen i samband med praktiktjänstgöring och arbetslivserfarenhet
för studerande.
Stockholm den 27 januari 1975
CHRISTINA ROGESTAM (c)
ARNE FRANSSON (c) ANNA ELIASSON (c)
GÖSTA ANDERSSON (c)
i Nybro
GOTAB 75 8784 S Slockholm 1975
