om personval

Motion 1979/80:588 av Torkel Lindahl och Kerstin Ekman

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

2

Motion

1979/80:588

av Torkel Lindahl och Kerstin Ekman
om personval

Utvecklingen har sedan 1920-talets början lett till att partierna i allt större
grad dominerar det politiska livet i vårt land. Partierna har inte minst genom
parlamentarismens successiva accepterande kommit att bli grundstenar i den
demokratiska författningsbyggnaden. Utan ett väl fungerande representativt
system byggt på de politiska partiernas verksamhet kan folkstyret inte
fungera i ett modernt samhälle. Det är genom valhandlingen och arbetet
inom de politiska partierna som väljarna i första hand har möjlighet att
påverka samhällsutvecklingen på centrala områden. Det är på de politiska
partiernas styrkeförhållanden i riksdagen som regeringen i en parlamentarisk
stat grundar sitt mandat.

De moderna valrörelserna präglas inte minst sedan TV:s tillkomst av en
stark koncentration av intresset på partiernas ledande företrädare. Genom
den samtidigt pågående kommunala och landstingskommunala valrörelsen
har utrymmet för lokal och regional valrörelseaktivitet från enskilda
riksdagskandidaters sida blivit alltmer begränsat. Samtidigt har incitamenten
för enskilda kandidater att bedriva lokala valrörelser minskat, då valutslaget
i så utpräglad grad kommit att bli beroende av de centrala partiföreträdarnas
framträdande i massmedia. Den naturliga kontakten mellan kandidater till
riksdagsvalet och väljarna, som etableras under långa serier av valmöten och
lokala debatter, blir allt svårare att uppnå i ett valsystem präglat av starka
partiorganisationer och en massmediekampanj, som i allt större utsträckning
koncentreras till ett fåtal ledande partiföreträdare.

Den stora grupp väljare som av olika skäl väljer att stå utanför partiernas
interna arbete har i dag i praktiken små möjligheter att göra sitt inflytande
gällande över kandidaturvalet. De kan visserligen stryka namn på valsedeln
och de kan komponera en egen valsedel, men dessa åtgärder blir normalt sett
endast meningslösa markeringar. Möjligheterna är i praktiken så betydelselösa
att mandatfördelningen i flertalet fall kan genomföras utan att
sammanräkningsmyndigheterna behöver särskilt granska de s. k. strykningsvalsedlarna.

Det är en viktig demokratisk rättighet att väljarna får möjlighet att direkt
påverka vilka personer som skall företräda dem i de beslutande församlingarna.
Därigenom får väljarna bl. a. möjligheter att på valdagen ta hänsyn
även till andra preferenser än de rent partipolitiska. De väljare som finner
det angeläget att öka representationen i riksdagen av kvinnor, yngre eller
äldre människor, människor med anknytning till vissa folkrörelser eller vissa
näringsgrenar eller till den egna orten, bör ha en möjlighet att inom ramen

Mot. 1979/80:588

3

för partivalet även ge en röst åt enskilda personer.

Personvals- och valkretsutredningen lade i slutet av 1977 fram ett
betänkande med ett förslag till ett personvalssystem, som bör kunna fungera
på ett utomordentligt sätt i svenska förhållanden. Ett förslag byggt på
utredningens betänkande bör vara väl ägnat att ytterligare stärka den
svenska demokratin.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen hemställer om ett förslag till personval
i enlighet med personvals- och valkretsutredningens slutbetänkande.

Stockholm den 23 januari 1980

TORKEL LINDAHL (fp) KERSTIN EKMAN (fp)

1* Riksdagen 1979/80. 3 sami. Nr 587-595

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.