om översyn av lärarutbildningen i biologi, samhällskunskap och svenska.

Motion 1974:172 av herr Molin m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 172—178 år 1974

Mot. 1974

172-178

Nr 172

av herr Molin m. fl.

om översyn av lärarutbildningen i biologi, samhällskunskap och svenska.

I denna motion aktualiseras en översyn av lärarutbildningen i de s. k.
blockämnena. Blockämnena är läroämnen som är sammansatta av två
eller flera universitetsämnen och där följaktligen lärarutbildningen måste
ske genom samverkan mellan olika universitetsinstitutioner. Blockämnesutbildningen
tillkom i samband med införandet av s. k. fasta studiegångar
vid universiteten 1959 (PUKAS). Lärarutbildningen i dessa blockämnen
har i vissa avseenden visat sig vara otillfredsställande, och det är därför
enligt vår mening angeläget att en översyn därav sker. I det följande
redovisas kortfattat situationen i varje blockämne för sig.

Biologi

För ämnet biologi innebar 1969 års beslut en kraftig minskning av
utbildningstiden för blivande lärare. Tidigare gällde för lärarkompetens
krav på minst 3 betyg sammanlagt i ämnena zoologi och botanik samt
kurser i genetik och hygien, således en sammanlagd studietid på ungefär
tre och en halv termin. Undersökningar som gjorts har visat att blivande
biologilärare i genomsnitt hade drygt 4 betyg i biologiska ämnen.

Genom 1969 års beslut skapades blockämnet biologi, i vilket ingår
delar av de ovan nämnda ämnena samt ytterligare några andra moment,
t. ex. ekologi och mikrobiologi. För kompetens som lärare på grundskolans
högstadium och i gymnasieskolan krävs genomgången grundkurs om
40 poäng i ämnesblocket biologi. Detta svarar mot en normalstudietid på
två terminer.

Den nya ordningen innebär således en kraftig sänkning av kompetenskraven,
vilket upplevts som olyckligt av såväl lärare som studenter. I
blockämnet ingår som nämnts delar från flera olika ämnesområden, och
den korta studietiden omöjliggör fördjupade studier inom något ämnesområde.

Biologin har en central ställning inom skolan, och helt allmänt — inte
minst inom miljövården — tillmäter man numera insikter i de biologiska
orsakssammanhangen mycket stor vikt. Det är således från olika
synpunkter angeläget att ämnets ställning stärks och att studietiden för
blivande lärare förlängs. För kompetens som lärare i biologi bör krävas en
studiekurs om minst 60 poäng.

1 Riksdagen 1974. 3 sami. Nr 172-178

Mot. 1974:172

2

Samhällskunskap

Riksdagens beslut 1969 innebar en väsentlig minskning av tiden för
utbildning av lärare i samhällskunskap. Genom att huvuddelen av ämnet
geografi på gymnasiet inbakades i samhällskunskapen innebar beslutet att
för ämnesteoretisk behörighet som lärare i samhällskunskap på gymnasiet
skulle krävas 60 poäng (motsvarande tre terminers studier) — en
minskning av utbildningstiden med 40 procent jämfört med vad som
tidigare gällde. Detta skedde utan att någon förändring i ämnets ställning
eller i syftet med det självständiga ämnet förutsattes. Gymnasieutredningen
använde formuleringen ”främja förmågan att förstå hur samhället
fungerar” för syftet med samhällskunskapsundervisningen.

Med hänsyn till det angelägna i att skolan i dagens samhällssituation
meddelar vidsträckta kunskaper och stimulerar en allsidig diskussion om
det politiska, sociala och ekonomiska livet bör nu en omprövning av
beslutet om nedskärning av tiden för lärarutbildning i samhällskunskap
komma till stånd. Ett ytterligare motiv för en omprövning är de negativa
erfarenheterna av det nya systemet. De studerande har i hög grad tyckt
sig uppleva en forcerad och föga sammanhållen utbildning med alltför
små möjligheter till en vid diskussion. Detta sammanhänger uppenbarligen
med att man icke i något av de i blockämnet ingående universitetsämnena
uppnår ens ettbetygsnivån (20 poäng).

I motionen 1969:1057 i andra kammaren pekades på olika möjligheter
att undvika de olyckliga konsekvenserna av en minskning av utbildningstiden
för lärare i samhällskunskap. Ämnet kan t. ex. på gymnasieskolan
tillåtas ingå i s. k. ettämneskombinationer, där läraren alltså icke är
tvungen att vara behörig i något annat ämne. Samhällskunskapen kan
vidare kombineras med ämnet socialkunskap, som har ett med samhällskunskapen
likartat utbildningsinnehåll. Ett tredje alternativ är att låta
samhällskunskapen vid s. k. tvåämneskombinationer obligatoriskt ingå
med 80 poäng, varvid det andra ämnet ingår med 40 poäng. Slutligen
finns givetvis även möjligheten att förlänga den ämnesteoretiska utbildningens
längd med en termin (20 poäng), vilket skulle kunna ske i
samband med en förändring av utbildningstiden för lärare i samhällskunskap
i gymnasieskolan så att den i fortsättningen icke får underskrida
fyra terminer (80 poäng). Detta ligger givetvis i linje med det ursprungliga
förslaget från lärarutbildningssakkunniga om en fyraårig ämnesteoretisk
utbildningsgång för gymnasielärare. Våren 1971 uttalade sig en av UK.Ä
anordnad ämneskonferens i samhällskunskap för en förlängning av
utbildningstiden för gymnasielärare i samhällskunskap med en termin till
60 poäng.

Mot. 1974:172

3

Svenska

Bland blockämnena intar svenskan en särställning. Där finns en
speciell 60-poängskurs avsedd som kompetensgrund förlärare. Denna kurs
innehåller förutom de språkliga och litterära momenten även andra
tämligen disparata inslag, t. ex. språksociologi, barn- och ungdomslitteratur,
drama-, film- och massmediekunskap. Otvivelaktigt har de nya
studieplanerna medfört en vitalisering av institutionernas verksamhet och
en nyvaknad iver att odla upp nya forskningsområden. Samtidigt har
kritik med rätta riktats mot ytligheten i utbildningen. Dagens svensklärare
får exempelvis i litteraturhistoria en utbildning, som på drygt fem
veckor för honom genom svensk och allmän litteraturhistoria fram till
1870. Han ägnar sedan lika lång tid åt de senaste hundra årens litteratur.
I själva verket torde man knappast någonstans i världen hitta en
utbildningsgång för modersmålslärare, som ägnar sitt lands litteratur ett
studium som snarare kan räknas i veckor än månader. Kursen upplevs
även av de studerande som starkt splittrande.

Denna kurs ger f. n. lärarkompetens både på grundskolan och på
gymnasieskolan. Det kan enligt vår mening inte vara rimligt att det inte
skall krävas någon ytterligare teoretisk påbyggnad för lärarkompetens i
gymnasieskolan. Den nuvarande svensklärarutbildningen är således kvantitativt
otillräcklig och bör bli föremål för en snar översyn.

Behovet av en vidgad samhällskunskapsundervisning har dokumenterats
i flera fall under senare år. Ett exempel är det betänkande rörande
riksdagens utåtriktade information som nyligen avgivits av riksdagens informationsutredning.
Också behovet av en bred kunskapsbas i biologi
har understrukits vid flera tillfällen, bl. a. i debatten om det miljömässiga
sambandet mellan människa och natur.

Utbildningsutskottet har vid några tillfällen under senare år i samband
med behandlingen av motioner med liknande innehåll uttalat att en
översyn borde ske först sedan viss erfarenhet erhållits av den nuvarande
lärarutbildningen i blockämnena. Fem läsår har denna utbildning
tillämpats. Tiden borde därför nu vara kommen för en snabb översyn av
lärarutbildningen i blockämnena.

Det är ett samhällskrav att skolan inte misslyckas på grund av att
lärarnas utbildning inte fyller måttet. Nu lättar trycket på universitetsinstitutionerna,
och lärarbristen har snarast vänts i sin motsats. Det är då
viktigt att man använder de närmaste åren till en kraftfullt genomförd
översyn över utbildningsinnehåll och utbildningsresultat. Vi är övertygade
om att viktiga erfarenheter nu vunnits som kan ge oss en bättre
lärarutbildning och en riktigare arbetssituation på universiteten. Bl. a. bör
man beakta själva studiesituationen. Det kan t. ex. icke vara riktigt att
utbilda lärare som i konflikten mellan krav på stoffkännedom och
fördjupning av insikterna hamnar i en tidsmässigt betingad snabbinläsning
av kurser utan att få tid till argumentation och frågor.

Mot. 1974:172

4

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en snar översyn av
lärarutbildningen i blockämnena biologi, samhällskunskap
och svenska.

Stockholm den 15 januari 1974

BJÖRN MOL IN (fp)
ANDERS WIJKMAN (m)

BERTIL FISKESJÖ (c)