om översyn av lärarutbildningen i biologi, samhällskunskap och svenska.
Motion 1973:174 av herr Molin m. fl.
Motioner nr 174—181 år 1973
Mot. 1973
174-181
Nr 174
av herr Molin m. fl.
om översyn av lärarutbildningen i biologi, samhällskunskap och svenska.
I både det obligatoriska och det gymnasiala skolsystemet finns för
närvarande vissa s. k. blockämnen som är sammansatta av flera olika
universitetsämnen eller delar därav. Dessa blockämnen tillkom i samband
med 1969 år studieordning vid universitetens fria fakulteter och innebar
att universitetens kurser i större utsträckning än tidigare kom att anpassas
till de krav skolan ställer på lärarnas utbildning. Detta gäller främst
biologi, samhällskunskap och svenska.
Biologi
För ämnet biologi innebar 1969 års beslut en kraftig minskning av
utbildningstiden för blivande lärare. Tidigare gällde för lärarkompetens
krav på minst 3 betyg sammanlagt i ämnena zoologi och botanik samt
kurser i genetik och hygien, således en sammanlagd studietid på ungefär
tre och en halv termin. Undersökningar som gjorts har visat att blivande
biologilärare i genomsnitt hade drygt 4 betyg i biologiska ämnen.
Genom 1969 års beslut skapades blockämnet biologi i vilket ingår
delar av de ovan nämnda ämnena samt ytterligare några andra moment,
t. ex. ekologi och mikrobiologi. För kompetens som lärare på
grundskolans högstadium och i gymnasieskolan krävs genomgången
grundkurs om 40 poäng i ämnesblocket biologi. Detta svarar mot en
normalstudietid av två terminer.
Den nya ordningen innebär således en kraftig sänkning av
kompetenskraven, vilket upplevts som olyckligt av såväl lärare som
studenter. I blockämnet ingår som nämnts delar från flera olika
ämnesområden, och den korta studietiden omöjliggör fördjupade studier
inom något ämnesområde.
Biologin har en central ställning inom skolan, och helt allmänt — inte
minst inom miljövården — tillmäter man numera insikter i de biologiska
orsakssammanhangen mycket stor vikt. Det är således från olika
synpunkter angeläget att ämnets ställning stärks och att studietiden för
blivande lärare förlängs. För kompetens som lärare i biologi bör krävas en
studiekurs om minst 60 poäng.
Samhällskunskap
Riksdagens beslut 1969 innebar en väsentlig minskning av tiden för
utbildning av lärare i samhällskunskap. Genom att huvuddelen av ämnet
geografi på gymnasiet inbakades i samhällskunskapen innebar beslutet att
1 Riksdagen 1973. 3 sami. Nr 174-181
Mot. 1973:174
2
för ämnesteoretisk behörighet sorn lärare i samhällskunskap på gymnasiet
skulle krävas 60 poäng (motsvarande tre terminers studier) — en
minskning av utbildningstiden med 40 procent jämfört med vad som
tidigare gällde. Detta skedde utan att någon förändring i ämnets ställning
eller i syftet med det självständiga ämnet förutsattes. Gymnasieutredningen
använde formuleringen ”främja förmågan att förstå hur samhället
fungerar” för syftet med samhällskunskapsundervisningen.
Med hänsyn till det angelägna i att skolan i dagens samhällssituation
meddelar vidsträckta kunskaper och stimulerar en allsidig diskussion om
det politiska, sociala och ekonomiska livet bör nu en omprövning av
beslutet om nedskärning av tiden för lärarutbildning i samhällskunskap
komma till stånd. Ett ytterligare motiv för en omprövning är de negativa
erfarenheterna av det nya systemet. De studerande har i hög grad tyckt
sig uppleva en forcerad och föga sammanhållen utbildning med alltför
små möjligheter till en vid diskussion. Detta sammanhänger uppenbarligen
med att man icke i något av de i blockämnet ingående
universitetsämnena uppnår ens ettbetygsnivån (20 poäng).
I motionen 1969:1057 i andra kammaren pekades på olika möjligheter
att undvika de olyckliga konsekvenserna av en minskning av
utbildningstiden för lärare i samhällskunskap. Ämnet kan t. ex. på
gymnasieskolan tillåtas ingå i s. k. ettämneskombinationer, där läraren
alltså icke är tvungen att vara behörig i något annat ämne.
Samhällskunskapen kan vidare kombineras med ämnet socialkunskap,
som har ett med samhällskunskapen likartat utbildningsinnehåll. Ett
tredje alternativ är att låta samhällskunskapen vid s. k. tvåämneskombinationer
obligatoriskt ingå med 80 poäng, varvid det andra ämnet ingår
med 40 poäng. Slutligen finns givetvis även möjligheten att förlänga den
ämnesteoretiska utbildningens längd med en termin (20 poäng), vilket
skulle kunna ske i samband med en förändring av utbildningstiden för
lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan så att den i fortsättningen icke
får underskrida fyra terminer (80 poäng). Detta ligger givetvis i linje med
det ursprungliga förslaget från lärarutbildningssakkunniga om en fyraårig
ämnesteoretisk utbildningsgång för gymnasielärare. Våren 1971 uttalade
sig en av UKÄ anordnad ämneskonferens i samhällskunskap för en
förlängning av utbildningstiden för gymnasielärare i samhällskunskap
med en termin till 60 poäng.
Svenska
Bland blockämnena intar svenskan en särställning. Där finns en speciell
60-poängskurs avsedd som kompetensgrund för lärare. Denna kurs
innehåller förutom de språkliga och litterära momenten även andra
tämligen disparata inslag, t. ex. språksociologi, barn- och ungdomslitteratur,
drama-, film- och massmediakunskap. Otvivekaktigt har de nya
studieplanerna medfört en vitalisering av institutionernas verksamhet och
en nyvaknad iver att odla upp nya forskningsområden. Samtidigt har
kritik med rätta riktats mot ytligheten i utbildningen. Dagens
Mot. 1973: 174
3
svensklärare får exempelvis i litteraturhistoria en utbildning, som på
drygt fem veckor för honom genom svensk och allmän litteraturhistoria
fram till 1870. Han ägnar sedan lika lång tid åt de senaste hundra årens
litteratur. I själva verket torde man knappast någonstans i världen hitta
en utbildningsgång för modersmålslärare, som ägnar sitt lands litteratur
ett studium som snarare kan räknas i veckor än månader. Kursen upplevs
även av de studerande som starkt splittrande.
Denna kurs ger f. n. lärarkompetens både på grundskolan och på
gymnasieskolan. Det kan enligt vår mening inte vara rimligt att det inte
skall krävas någon ytterligare teoretisk påbyggnad för lärarkompetens i
gymnasieskolan. Den nuvarande svensklärarutbildningen är således
kvantitativt otillräcklig och bör bli föremål för en snar översyn.
Utbildningsutskottet framhöll i sitt betänkande 1971:3 att alltför kort
tid förflutit för att det då skulle vara möjligt att värdera effekten av den
nya utbildningen i samhällskunskap. Sedan någon längre tids erfarenhet
vunnits borde emellertid förhållandena inom samtliga blockämnen bli
föremål för uppmärksamhet.
Det är ett samhällskrav att skolan inte misslyckas på grund av att
lärarnas utbildning inte fyller måttet. Nu lättar trycket på universitetsinstitutionerna,
och lärarbristen har snarast vänts i sin motsats. Det är då
viktigt att man använder de närmaste åren till en kraftfullt genomförd
översyn över utbildningsinnehåll och utbildningsresultat. Vi är
övertygade om att viktiga erfarenheter nu vunnits som kan ge oss en
bättre lärarutbildning och en riktigare arbetssituation på universiteten.
Bl. a. bör man beakta själva studiesituationen. Det kan t. ex. icke vara
riktigt att utbilda lärare som i konflikten mellan krav på stoffkännedom
och fördjupning av insikterna hamnar i en tidsmässigt betingad
snabbinläsning av kurser utan att få tid till argumentation och frågor.
Enligt vår mening är tiden alltså nu kommen för en översyn av den
ämnesteoretiska delen av lärarutbildningen i blockämnena.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av lärarutbildningen
i blockämnena biologi, samhällskunskap och svenska.
Stockholm den 18 januari 1973
BJÖRN MOLIN (fp)
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)
BERT STÅLHAMMAR (fp)
ELVER JONSSON (fp)
i Alingsås
GUNNAR RICHARDSON (fp)
LINNÉA HÖRLÉN (fp)
1 * Riksdagen 1973.3 sami. Nr 174-181
