om översyn av lagstiftningen om stiftelser

Motion 1987/88:L214 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Lagutskottet
Inlämning:
1988-01-26
Bordläggning:
1988-02-01
Hänvisning:
1988-02-02
PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:L214

av Bengt Silfverstrand m. fl. (s)
om översyn av lagstiftningen om stiftelser

Stiftelser är en anonym och komplex storhet i svensk ekonomi. Uppfattningarna
om hur många stiftelser det finns i Sverige eller hur stora
värden de förfogar över varierar kraftigt. Att det rör sig om mångmiljardbelopp
torde stå utom allt tvivel. Insynen i stiftelser är begränsad eller i många
fall helt obefintlig. Den otidsenliga stiftelselagstiftningen är i behov av en
omfattande och skyndsam reformering.

Enligt senast tillgängliga uppgifter finns det i dag ca 50 000 stiftelser i
Sverige med en samlad förmögenhet av ca 70 miljarder kronor. Det saknas
fortfarande en mera ingående civilrättslig lagstiftning för stiftelser. Sådana
kan tjäna många olika ändamål. Beskattningsreglerna varierar liksom möjligheterna
till insyn.

För s. k. allmännyttiga stiftelser gäller skattefrihet om man använder
minst 80 % av avkastningen under en femårsperiod till allmännyttiga ändamål
eller som det heter ”högt behjärtansvärt syfte”. Tolkningen av vad som
är allmännyttigt och behjärtansvärt är dock långt ifrån enhetlig. Det kan
röra sig om vetenskaplig forskning, utbildning till fattiga men begåvade
ynglingar från Gotland eller Stiftelsen Fattiga ädlingars (Pauvres Honteaux)
rätt till underskottsavdrag.

En snabbt växande grupp är vinstandelsstiftelserna. Deras tillgångar
kommer helt naturligt att placeras i aktier i det egna företaget. Detta stärker
företagsledningens ställning gentemot ägarna. De anställdas inflytande blir
däremot obefintligt.

Vissa typer av stiftelser, t. ex. pensions- och personalstiftelser står formellt
under länsstyrelsens tillsyn, men för dessa stiftelser föreligger enligt
gjorda iakttagelser ett stort skattesvinn. Stiftelser anses från samhällets sida
var en mindre lämplig form för bedrivande av näringsverksamhet, åtminstone
i privat regi. För sådan verksamhet föredras aktiebolag och andra bolagsformer.
I verkligheten bedriver emellertid ett stort antal stiftelser en omfattande
näringsverksamhet under täckmantel av ideella syften.

Affärsbankerna spelar en central och växande roll när det gäller kontrollen
över det institutionella ägarkapitalet. De större stiftelsernas, kassornas
och fondernas aktieinnehav utgör en betydande del av det samlade
börsvärdet och ca 40 % av dessa innehav har nära anknytning till affärsbankerna.
En närmare granskning av dessa siffror tyder på en betydande
maktkoncentration. Det handlar i själva verket bara om två eller om man så
vill tre block, dels Wallenberg/SE-bankgruppen, dels Handelsbankgruppen.

Genom ett skickligt utnyttjande av tekniken med stiftelser kringgår
Svenska Handelsbanken röstbegränsningsreglerna och kommer i vissa fall

långt över den gräns på 5 % som annars gäller för försäkringsbolag och Mot. 1987/88
liknande. L214

Den otidsenliga lagstiftningen kan också illustreras med ett exempel från
nordvästra Skåne. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, en avläggare till
Krapperups fideikommiss med anor från 1700-talet, verkar formellt som en
ideell stiftelse. Enligt stadgarna som godkänts av Kungl. Maj:t 1967 har
stiftelsen till ändamål: att främja barns och ungdoms vård och uppfostran,
att lämna understöd åt behövande ålderstigna, sjuka och lytta, att främja
vetenskaplig forskning.

I stadgarnas 16 § heter det bl. a.: ”det skall vara stiftelsen angeläget att

behålla ett gott förhållande till alla anställda och arrendatorer förhålla

sig som en fader för sina barn och som en kristen för sin nästa”.

Stiftelsens styrelse består av en professor, en greve, en friherre, en bankjurist
och en herr, den senare son till en friherre. Ingen företrädare för de
anställda eller arrendatorerna återfinns i styrelsen. Utdelningen till ”behövande”
respektive vetenskapliga ändamål har varierat högst betydligt och
givetvis anpassats till syftet att åstadkomma skattefrihet. I praktiken ägnar
sig denna stiftelse så gott som helt åt de areella näringarna jordbruk och
skogsbruk. Man har också engagerat sig i en omfattande exploatering av
stora markområden. Exemplet Krapperupsstiftelsen visar också att begreppet
vetenskaplig forskning är mycket tänjbart. För något år sedan
utdelades sålunda ett stipendium till en person som varit verksam vid Lunds
universitet men därefter inträtt i tjänst hos länsstyrelsen, där vederbörande
bl. a. handlagt ett ur naturvårdsynpunkt synnerligen kontroversiellt projekt
med Krapperupsstiftelsen som en av huvudparterna.

Det framstår som helt uppenbart att dagens lagstiftning för stiftelser är
otidsenlig och inrymmer stora orättvisor inte minst ut skattesynpunkt. Det
är orimligt att acceptera denna typ av skattefrälsen som tillåtits växa i makt
och ekonomisk styrka också under de år då landets löntagare fått göra stora
uppoffringar för att bidra till saneringen av landets ekonomi.

Sedan 1975 års stiftelseutredning avvecklades 1983 utan att ha redovisat
några konkreta ställningstaganden har en promemoria ”Förslag till lag om
stiftelser” utarbetats inom justitedepartementet. Förslaget innehåller en
civilrättslig reglering samt bestämmelser om förstärkning och effektivisering
av samhällets kontroll över stiftelseväsendet.

Såväl lagutskottet som skatteutskottet har vid flera tillfällen uttalat sig om
behovet av ett påskyndande av arbetet med en civilrättslig och skatterättslig
reglering av stiftelseväsendet.

Mot bakgrund av att detta viktiga arbete blivit så långt utdraget i tiden
och nya metoder att utnyttja stiftelserna som objekt för skatteundandragande
ständigt utvecklas finns det anledning att riksdagen nu begär att förslag
om heltäckande civilrättslig och skatterättslig lagstiftning av stiftelseinstitutet
utan ytterligare dröjsmål framlägges för riksdagen.

16

Hemställan Mot. 1987/88

L214

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en heltäckande översyn av den
civilrättsliga regleringen av stiftelseinstitutet,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en reformering av skattereglerna för
stiftelser1].

Stockholm den 26 januari 1988
Bengt Silfverstrand (s)

Hans Petersson (s) Bo Nilsson (s)

i Helsingborg

'1987/88:Sk446