om översyn av folkbibliotekens ställning, m. m.
Motion 1972:1049 av fru Hjelm-Wallén m. fl.
Mot. 1972:1049
5
Nr 1049
av fru Hjelm-Wallén m. fl.
om översyn av folkbibliotekens ställning, m. m.
Under senare år har folkbiblioteken fått allt större betydelse. Förutom
de traditionella uppgifterna med boklån har låneverksamheten utvidgats
till bl. a. konst och musik. Biblioteket har utvecklats till ett mediatek.
Den utåtriktade verksamheten har ökats genom förmedling av olika
kulturaktiviteter, informations- och diskussionsaftnar i samverkan med
organisationslivet samt allehanda aktiviteter för barn. Metoderna att
komma i kontakt med allmänheten har förändrats genom okonventionell
uppsökande verksamhet, t. ex. med bokbussar och ”boken kommer”verksamhet.
Mellan utbildning och bibliotek har det alltid funnits nära samband.
Ungdomsskolans expansion och nya pedagogik har inneburit att folkbiblioteken
ställts inför nya krav. Universitets- och högskoleundervisningens
decentralisering med de studerande boende utanför de gamla lärdomsstäderna
medför att de flesta folkbibliotek till viss del får fungera som
universitetsbibliotek. Sedan lång tid tillbaka har folkbiblioteken haft stor
betydelse för folkbildningen. I samband med vuxenutbildningens utbyggnad
har det betraktats som något självklart att det finns ett väl
fungerande bibliotek inom varje kommun.
Huvudansvaret för biblioteksverksamheten ligger hos kommunerna. I
och med 1965 års beslut om skatteutjämningsbidrag till kommunerna
upphörde det tidigare statsbidraget till kommunala folkbibliotek. I stället
utgår ett statligt bidrag till utvecklingsarbete för folkbiblioteken (3,7
miljoner kronor föreslaget 1972/73).
Tillsammantaget tycks kommunerna ha satsat på en snabb utbyggnad
och upprustning av biblioteken, men biblioteksstandarden varierar
kraftigt mellan olika kommuner. Fortfarande finns kommuner som inte
alls har något allmänt folkbibliotek eller som har bibliotek med mycket
begränsat öppethållande och utan fast personal. 1 inkomstsvaga kommuner
får den frivilliga biblioteksverksamheten stå tillbaka för andra
åtaganden.
I biblioteksdebatten efterlyses ofta ett statligt inflytande över
folkbiblioteken. För att ge biblioteken en bättre ställning, ”en viss
status”, bland de kommunala uppgifterna framförs krav på obligatorium.
I och med kommunsammanslagningsreformen torde dock år 1974 ett
Mot. 1972: 1049
6
bibliotek finnas i alla kommuner, men fortfarande kommer bibliotekens
standard att vara mycket ojämn.
I bl. a. Danmark, Norge och Finland finns bibliotekslagar. Deras
uppgift är att garantera att bibliotek skall finnas i varje kommun samt att
biblioteksstandarden inte skall understiga viss miniminivå. 1 lagarna anges
vidare vissa statsbidragsbestämmelser. Under förra året genomfördes i
Danmark och Norge omprövning av de gamla bibliotekslagarna. Erfarenheterna
av lagstiftningen tycks vara goda. Principen om statligt inflytande
och ansvarstagande i förhållande till de kommunala biblioteken fullföljdes
vid revisionerna.
Som ovan nämnts är biblioteken inte enbart betydelsefulla på
kulturens område som mediatek, informations- och dokumentationscentral
samt mötesplats för kulturaktivitet i vid bemärkelse. Även på
utbildningens område är samspelet med biblioteken av stor vikt. Kravet
på regional jämlikhet på kulturens och utbildningens område leder till att
en viss grundstandard på biblioteksverksamheten borde garanteras alla
medborgare. Någon form av bibliotekslagstiftning kunde innehålla
minimibestämmelser och riktlinjer angående t. ex. öppethållande, lokalens
beskaffenhet, antal tjänster, kompetenskrav för personalen, bokbestånd
och andra resurser samt allmän biblioteksservice.
Statsbidragen till folkbiblioteken borttogs 1965 och ersattes till viss
del av utvecklingsbidraget. Under de gångna åren har 25 kommuner
kommit i åtnjutande av bidraget, som högst kan utgå i fem år och utgöra
högst 50 procent av kostnaderna för utvecklingsarbetet. Genom denna
konstruktion har de mindre välbeställda eller mindre biblioteksintresserade
kommunerna inte kunnat utnyttja statsbidraget. Utvecklingsbidraget
kommer nu att få allt mindre betydelse genom att bidraget inte tillåts
öka utan minskas. Flera kommuner kommer inte att få del av
utvecklingsbidraget. Tillgång till god biblioteksservice är en del i
jämlikheten på kulturens och utbildningens område. Möjligheten att
garantera tillgång till biblioteksverksamhet av viss grundstandard kan
endast nås genom vidgat statligt inflytande över biblioteksområdet
kombinerat med ett ökat statligt ekonomiskt ansvarstagande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär översyn av folkbibliotekens
ställning i vad avser obligatoriskt biblioteksväsen av viss
Mot. 1972:1049
minimistandard samt kostnadsansvaret mellan stat och kommun
för folkbiblioteksverksamheten.
Stockholm den 26 januari 1972
LENA HJELM-WALLÉN (s)
THURE JADEST1G (s)
PER BERGMAN (s)
SVEN HAMMARBERG (s)
ARNE NYGREN (s)
ARNE GADD (s)
OVE KARLSSON (s)
i Malung
