om översyn av bestämmelserna om rivning av byggnad.

Motion 1972:611 av herrar Henningsson och Adamsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1972:611

2

Nr 611

av herrar Henningsson och Adamsson

om översyn av bestämmelserna om rivning av byggnad.

Sedan några år har man från samhällets sida ansett det vara nödvändigt
att förhindra rivning av äldre bostadshus, som är i sådant skick
att en modernisering och upprustning skulle skapa ännu under många
år fullt beboeliga lägenheter. Det infördes därför en bestämmelse om
att rivning inte fick ske utan tillstånd av den kommunala myndigheten.
Man kan, sedan denna bestämmelse varit i kraft under några år, konstatera
att denna inte fyller sin uppgift på ett tillfredsställande sätt.
Gången i ett sådant ärende är att byggnadsnämnden ger rivningslov helt
baserat på de byggnadstekniska betingelserna. Rivningstillstånd lämnas
av länsbostadsnämnden efter hörande av den lokala fastighetsnämnden.

Här följer en beskrivning av en inträffad händelse:

En byggnadsfirma köper en gammal fastighet som sedan den tömts
på hyresgäster har tillåtits att rivas. Firman köper därtill tre andra
fastigheter som av stadens fastighetsnämnd planerats att moderniseras
då samtliga byggts under 1930-talet. Utan någon myndighets vetskap
lyckas byggfirman, under hot om förestående rivning, få även 1930-talshusen
tömda. Under en fredag rives den gamla fastigheten. En tidig
lördagsmorgon rives också ett av 1930-talshusen. Denna åtgärd önskar
naturligtvis fastighetsnämnden beivra men nödgas konstatera att det
inte föreligger någon straffsats för detta nonchalerande av givna regler.
Byggfirman ber om ursäkt med motivering att den anställde som företog
rivningen hade gjort ett misstag och rivit mera än firman hade
beordrat.

Man har lättare att förstå misstaget då man nu konstaterar att man
söker tillstånd att riva även de återstående två 1930-talshusen med motiveringen
att man på det större tomtområdet önskade uppföra ett varuhus
för en känd varuhuskedja.

Sedan husen blivit tömda på hyresgäster har husen raserats i snabb
takt. Fönstren har krossats. Husen har blivit tillhåll för alkoholister och
knarkgäng. De närboende klagar och den påtryckning detta utgör kommer
förmodligen att bli så stark att myndigheterna i längden inte kan
motstå trycket. Man kan naturligtvis vägra byggnadstillstånd, men i ett
längre perspektiv kan inte heller en sådan åtgärd försvaras. Man kan
naturligtvis tänka sig ett väl tilltaget bötesbelopp för överträdelse av
rivningstillstånd. Beloppet måste vara ansenligt om det skall få avsedd

Mot. 1972:611

3

effekt och bör förmodligen ligga i närheten av taxeringsvärdet. Motiveringen
härtill är att, om myndigheten utfärdar ett förbud, är det en
nödvändighet att straffet står i proportion till den vinst vederbörande
uppnår genom att bryta mot förbudet. Om detta inte kan uppnås är lagstiftning
meningslös.

En viktig detalj i sammanhanget är att åtgärder vidtages som effektivt
kan förhindra att fastigheter, som av lokala myndigheter inplacerats
som objekt för modernisering, tömmes på hyresgäster. All erfarenhet
visar att så snart fastigheten tömts på hyresgäster sker en vandalisering
som mycket snabbt omöjliggör en från kostnadssynpunkt rimlig förbättring
av bostäderna. En omfattande upplysning borde lämnas hyresgästerna
med uppgift om att uppsägning från bostad är verkningslös,
såvida inte giltigt rivningstillstånd kan uppvisas för fastigheten i fråga.
Hyresgästen får inte låta sig skrämmas enbart av hotet om rivning.

Man har anledning förmoda att flera olika lagparagrafer kommer att
beröras för att uppnå önskvärd effekt, då syftet inte torde kunna nås
utan samverkan på flera områden mellan berörda myndigheter.

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av gällande
bestämmelser för rivning av fastigheter i syfte att förhindra
överträdelse av rivningstillstånd.

Stockholm den 25 januari 1972

EINAR HENNINGSSON (s)

ERIK ADAMSSON (s)