om ökat bidrag till nykterhetsrörelsen.
Motion 1972:342 av herr Wiklund i Stockholm m. fl.
Mot. 1972:342
Nr 342
av herr Wiklund i Stockholm m. fl.
om ökat bidrag till nykterhetsrörelsen.
Alkoholproblemen har under en följd av år varit i starkt stigande. Ett
tecken på detta är att den totala alkoholkonsumtionen, omräknad i liter
hundra procent alkohol per invånare över femton år, under 1960-talet
ökade med drygt 50 procent. Större delen av denna ökning svarar mellanölet
för. En mindre del faller på en sedan länge jämnt ökande vinkonsumtion.
Med hjälp av beskattningspolitiken har starkspritkonsumtionen
i stort under samma period varit stagnerande.
Några allmängiltiga slutsatser kan dras av dessa förändringar. Det enskilda
vinstintressets inflytande inom alkoholhanteringen har kraftigt expanderat
under föregående decennium. Tidigare såldes det traditionella
ölet, pilsnern, i den vanliga livsmedelshandeln. Efter mellanölets införande
1965 har den fria försäljningen av öl i det närmaste fördubblats.
Samtidigt har bryggerinäringens andel i alkoholförsäljningen i landet
kraftigt ökat under senare år och är nu uppe i cirka 40 procent av den
totala alkoholförsäljningen i landet.
Livsmedelshandelns ökade försäljning och bryggerinäringens ökade
andel av den totala alkoholförsäljningen i landet innebär tillsammans
att de privata intressena i alkoholhanteringen fått ett avsevärt större inflytande.
Därmed har marknadsföringsansträngningarna på det här området
fått en mera aktiv och krasst ekonomisk inriktning. Dessa krafter
har på några år kunnat påverka befolkningens attityder till alkohol i
starkt positiv riktning. Detta har haft en konsumtionsstimulerande effekt.
Genom skickliga marknadsföringsmetoder har de privata intressena
lyckats inringa nya konsumtionsgrupper, som tidigare haft ringa eller
inga alkoholvanor. De största av dessa nya konsumtionsgrupper är kvinnorna
och ungdomen. Dessutom tillkommer den grupp av män som
tidigare förtärde sin alkohol uteslutande under veckosluten, men som nu
utöver de gamla konsumtionsvanorna även dricker mellanöl till vardags.
Genom dessa förändringar har alkoholproblemets angreppsyta mot befolkningen
utökats och detta kommer efter hand att få svåra konsekvenser.
Det betyder samtidigt att befolkningens nykterhetsvänliga hållning
är i avtagande.
Genom det billiga och lättillgängliga berusningsmedlet mellanöl (ca
4,5 volymprocent alkohol) har alkoholvanorna numera fått fäste även i
de yngre tonåringarnas generation samt årsklasserna närmast under. En
Mot. 1972:342
12
pilotundersökning gjord vid två Göteborgsskolor hösten 1971, visar att
alkoholdebuten för dem som då var femton år i genomsnitt hade skett
i elvaårsåldern, medan de som under hösten 1971 var i elvaårsåldern i
regel hade alkoholdebuterat i åttaårsåldern. Det finns skäl att anta att
tendensen till en fortsatt sänkning av debutåldern är generell för hela
landet. Det betyder samtidigt att den information dagens ungdom kan få
genom den obligatoriska skolan har mycket svårt att få en påtaglig attitydförändrande
effekt, eftersom forskningen nu även visat att en människas
attityd till alkohol och hennes alkoholbeteeende inte enbart påverkas
av kunskaper, utan i hög grad av den egna alkoholvanans intensitet
och omfattning. 1 klassrumssituationen klarar knappast någon lärare
av att påverka elevernas alkoholbeteende i gynnsam riktning.
Ytterligare har det belagts i en lång rad undersökningar att det i varje
ny ungdomsgeneration är allt större andel som är alkoholkonsumenter.
Redan i femton—sextonårsåldern är vanligtvis mer än 80 procent av
ungdomarna alkoholbrukare. Det medför att det normala i denna ålderskategori
är att konsumera alkohol. Gruppnormerna blir därför allt hårdare
i dessa känsliga åldrar. Konformiteten är stark och de som helst
vill avstå klarar inte pressen från kamraterna.
Att också antalet storkonsumenter av alkohol, företrädesvis öl, håller
på att öka är en generell iakttagelse över hela landet. Pilotundersökningar
i Solna och Östersund visar bl. a. att det rena berusningsintresset är påtagligt
utbrett. Självfallet är denna berusningsmentalitet större bland den
helt föreningslösa ungdomen och det är därför inte märkligt att de
kommunala ungdomsgårdarna, som ju samlar upp en del av den föreningslösa
ungdomen, har fått mycket stora svårigheter med mellanölspåverkade
ungdomar. När det gäller den mera hårda berusningstillvänjningen
bland ungdomen får den ofta olyckliga följder av vålds- och
skadegörelsekaraktär. Försäkringsbolagen har vid ett flertal tillfällen
aktualiserat denna problematik i samband med kraftiga höjningar av
premier. Rikspolisstyrelsens statistik över brottsutvecklingen är en kraftig
understrykning av samma sak.
Det finns emellertid frivilliga krafter som är beredda att på olika sätt
kraftigt motarbeta det negativa i denna utveckling. I främsta rummet
bland dessa kan man otvivelaktigt placera nykterhetsrörelsens olika organisationer
och organ. Det gäller både den direkt opinionsskapande verksamheten
och det attitydpåverkande och -förändrande arbetet i det vardagliga
sammanhanget. Men det gäller också uppsikten över t. ex. bryggerinäringens
agerande, påpekande om åldersgränsens efterlevnad o. d.
Nykterhetsrörelsen påtar sig genom dessa funktioner en viktig roll i en
svår samhällsfråga. Man inskränker sig dock inte bara till alkoholfrågan.
Under senare år har nykterhetsrörelsen intresserat sig även för narkotikafrågan
och det problemkomplex som sammanhänger med den. Även i
denna fråga är den förebyggande attitydskapande verksamheten av
Mot. 1972:342
13
största betydelse. Problemet har fått en så stora omfattning att man
måste se med största allvar på de ytterligare spridningsrisker som föreligger.
I sin accentuering av ungdomsarbetet gör nykterhetsrörelsen en värdefull
insats, eftersom unga människor ofta ser mera logiskt konsekvent
och ärligt på tillvaron och dess problematik än vuxna och samtidigt är
lättare att påverka i attityder och beteenden. Det är för övrigt både
mera humant och mera effektivt att förebygga än att söka tillrättalägga
ett redan manifesterat alkoholproblem. Samhället har emellertid inte
verkat för att förebygga problemen, när man under senare år tillämpat
en mycket liberal alkoholpolitik. Ur den synpunkten är det svårt att vara
ung i dag.
Mot denna bakgrund är det närmast oförklarligt att statsanslaget till
nykterhetsrörelsen under utbildningshuvudtiteln även i år föreslås till
oförändrat belopp. Den ideella folkrörelse som nykterhetsrörelsen utgör
har under de senaste åren arbetat under svåra ekonomiska villkor. Kostnaderna
— både de automatiska och de av statsmakterna beslutade —
har ökat snabbt. Det måste anses som utomordentligt väsentligt att inte
de frivilligt arbetande krafterna försvagas i sitt opinionsbildande och
attitydskapande arbete. 1 kampen mot alkohol- och narkotikaproblemen
måste samhället stödja och underlätta för de krafter som frivilligt vill
arbeta i förebyggande syfte på detta område. En sådan verksamhet ger
dessutom samhället bättre möjligheter att skapa förståelse och respekt
hos stora befolkningsgrupper för de åtgärder som samhället tvingas vidta
för att begränsa problemen.
Med stöd av vad som sålunda anförts hemställer vi
att riksdagen måtte till reservationsanslaget Bidrag lill nykterhetsorganisationer
m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa 400 000
kronor utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit under denna anslagspost.
Stockholm den 19 januari 1972
DANIEL WIKLUND (fp)
i Stockholm
MARTIN HENMARK (fp)
TORSTEN BENGTSON (c)
i Jönköping
NILS-ERIC GUSTAFSSON (c)
i Byske
SIGVARD RIMÅS (fp)
TORE NILSSON (m)
i Agnäs
ERIC NELANDER (fp)
