om ökat antal sedelvalörer.

Motion 1975:229 av herr Hjorth

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1975:229

6

Nr 229

av herr Hjorth

om ökat antal sedelvalörer.

I motion 1971:298 hemställde jag att riksdagen hos Kungl. Majit anhöll
om utredning och förslag om en ny sedelvalör i storleken 500 kr. I remissyttrande
i anledning av motionen uttalade riksbanksfullmäktige att det
icke förelåg något verkligt behov av en sedel av 500-kronorsvalören, som
motiverade de kostnader och det merarbete utgivandet av en dylik sedel
skulle medföra. Finansutskottet delade denna mening. Utskottets hemställan
att motionen ej skulle föranleda någon riksdagens åtgärd bifölls av kammaren.

Under föregående år gjordes en översyn av riksbankens organisation. Rapporten
i ärendet överlämnades genom skrivelse 1974-08-26 till bankofullmäktige.
I rapporten finns bl. a. ett förslag (i punkt 7.1.9 s. 206) att 5-kronorssedeln
slopas i samband med att ett modifierat 5-kronorsmynt med
ny prägling införs. Ett slopande av 5-kronorssedeln skulle, enligt den gjorda
utredningen, under en 12-årsperiod ge en kostnadsreducering - inkl. viss
personalbesparing - om ca 7 mkr. gentemot nuvarande förhållanden.

Min motion och det nyssnämnda förslaget behandlar var sin fråga avseende
rikets sedlar. Tiden torde nu vara mogen att göra en samlad översyn
av vilket system av valörer å sedlarna som bör finnas. Översynen bör också
omfatta det eller de eventuella mynt som berörs av frågan.

Utgångspunkten för mitt initiativ är denna gång de kostnadsreduceringar
för riksbanken som i nämnda rapport visats vara möjliga i ett speciellt fall.
Emellertid skall varje valör av våra sedlar fylla flera andra krav: den skall
fylla ett omvittnat eller hittills dolt behov, den skall göra sedelhanteringen
enkel hos allmänheten, posten, i bankerna och i butikerna osv. Vid översynen
bör självfallet beaktas även sådana krav. - Kostnadsreduceringen för riksbanken
sammanhänger med att bankens kostnader för sedelhanteringen
i hög grad är beroende av antalet sedlar. Sedelhanteringen bleve mindre
kostsam, om antalet sedlar vid ett givet värde av den utelöpande sedelmängden
kunde minskas. Frågan är nu om detta kan ske. I ett visst läge
med en speciell betalningssituation minskas genomsnittsantalet sedlar med
ca 13 96, om valören 10 kr. byts mot valören 20 kr. och övriga valörer
lämnas oförändrade. Byte av valören 10 kr. mot valören 25 kr. har ingen
motsvarande verkan.

Även följande omständighet gör det sannolikt att antalet sedlar, vid givet
belopp, kan minskas. Förhållandet mellan två på varandra följande valörer
i den nuvarande uppsättningen av sedlar är följande:

Mot. 1975:229

7

5

kr.:

10

kr.

= 1:2

10

kr.:

50

kr.

= 1:5

50

kr.:

100

kr.

= 1:2

100

kr.:

1000

kr.

= 1:10

1 000

kr.:

10000

kr.

= 1:10

Förhållandet varierar alltså kraftigt, nämligen från 1/2 rill 1/10, utan att
någon konsekvens kan ses. Det är knappast troligt att ett så inkonsekvent
system av valörer är optimalt.

Det förefaller vara ett överkomligt och meningsfullt arbete att göra teoretiska
och praktiska studier över sedelhanteringen vid olika typer av penningtransaktioner
för att utröna hur antalet sedlar, som byter ägare vid
transaktionen, sammanhänger med vilka valörer som finns att tillgå och
att på så sätt avgöra om antalet sedlar vid givet belopp kan minskas.

Med hänsyn till vad som anförts hemställer jag

att riksdagen hos regeringen anhåller om en samlad översyn av
vilket system av valörer å rikets sedlar som bör finnas.

Stockholm den 21 januari 1975

NILS HJORTH (s)

Övrigt om motionen

Intressenter

NILS HJORTH saknar porträttfoto
NILS HJORTHSocialdemokraterna

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket