om ökade resurser till vissa hushållningssällskap

Motion 1987/88:Jo249 av Nils G Åsling m. fl. (c, m, fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88:Jo249

av Nils G Åsling m. fl. (c, m, fp)

om ökade resurser till vissa hushållningssällskap

Mot.

1987/88

Jo249-254

Lantbruks- och landsbygdsrådgivning

Erfarenheterna av lokalt placerade rådgivare, inte minst hushållningssällskapens
lantbruks- eller landsbygdsrådgivare är mycket goda. Dessa har
haft och har en mycket god kontakt med alla lantbrukare inom sina respektive
områdena. Varför? Den lokalt placerade rådgivaren känner jordbrukarna
och jordbrukarna känner honom. Ett förtroendefullt samarbete utvecklas
och rådgivaren blir engagerad i och ”delansvarig” för jordbruksföretagets
skötsel. Genom en god kännedom om jordbrukarens och hans
företags förutsättningar kan rådgivaren ”skräddarsy” sina råd.

I samarbete med kommunerna startade hushållningssällskapen i Jämtland
och Värmland sådan lokalt förankrad lantbruks-/landsbygdsrådgivning
redan 1968/69. Med utgångspunkt från de goda erfarenheterna från nämnda
båda län har sådan rådgivningsverksamhet, dock i mer begränsad omfattning,
numera etablerats i samtliga norrlandslän liksom i flera län i
mellersta delarna av landet (ex. Stockholms, Uppsala, Gotlands och Göteborgs-
och Bohus län). För närvarande finns inom hushållningssällskapen
ett drygt 20-tal lantbruks-/landsbygdsrådgivare verksamma inom 30 kommuner.
Verksamheten finansieras i huvudsak med kommunala anslag, som
täcker 80-90 % av kostnaderna. Resterande del täcks av hushållningssällskapen
med avgifter för vissa servicetjänster till lantbrukarna.

Behovet av en ökad rådgivningsverksamhet av detta slag är mycket stort i
norrlandslänen. En starkt begränsande faktor i utvecklingen av denna har
varit och är finansieringen av verksamheten. Statliga bidrag till hushållningssällskapen
för täckning av viss del av kostnaderna skulle påtagligt
underlätta vidareutvecklingen av lantbruks-/landsbygdsrådgivningen. Sådana
statliga bidrag bör kunna beviljas av de medel som i budgetpropositionen
föreslås till särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige.

Utveckling av till lantbruk kompletterande sysselsättning

I skogs- och mellanbygder är det vanlig med flera inkomstkällor per familj.

Inte minst gäller detta i norrlandslänen. Jordbruken är oftast inte tillräckligt
stora för att jordbrukarfamiljerna skall kunna försörja sig enbart på dem.

Detta gäller ofta även s. k. kombinerade företag. Binäringar av olika slag
har därför fått stor betydelse. Många satsningar under senare år på sådana
binäringar har tillkommit på initiativ av ovan nämnda lantbruks-/lands- 1

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo249-254

bygdsrådgivare och skett i samarbete med respektive länsstyrelse. Bl. a. var
hushållningssällskapets rådgivare från början (1980) med och utvecklade
idén med ”Wermlandsgården”. Denna idé innebar i korthet att man ute i de
värmländska bygderna skulle producera traditionellt hemlagade produkter
som sylt, saft, honung, torkad svamp och knäckebröd samt att sälja dessa
genom en gemensam marknadsföringsorganisation. Med hjälp av startbidrag
från länsstyrelsen startade hushållningssällskapet 1982 Wermlandsgården
AB. Detta företag köper produkterna från producenterna, som är
egna företagare och gör produkterna klara för handeln, dvs. förpackar,
etiketterar, emballerar osv. Wermlandsgården AB svarar för uppsamling,
lagerhållning och försäljning.

Året därpå diskuterades inom hushållningssällskapsorganisationen en
bredare satsning på denna typ av verksamhet, som ger kompletterande
sysselsättning och biinkomster till lantbrukarfamiljerna. Begreppet GÅRDEN
etablerades och registrerades som gemensamt varumärke. JämtlandsGÅRDEN
startade 1984 och sedan dess har GÅRDEN-verksamhet etablerats
i samtliga norrlandslän samt i några län i mellansverige. I verksamheten
framställs för närvarande ett 40-tal olika produkter.

Erfarenheterna av hushållningssällskapens GÅRDEN-verksamhet är
mycket goda. Mycket kompletterande sysselsättning och värdefulla biinkomster
har genom dessa tillförts lantbrukarfamiljer. Behovet av ytterligare
arbetstillfällen och biinkomster är dock stort, särskilt i norrlandslänen. En
vidareutveckling av GÅRDEN-projekten, liksom utveckling av andra projekt
som ger sådan sysselsättning och biinkomster är därför angelägen.
Statliga bidrag till hushållningssällskapen för sådant utvecklingsarbete skulle
vara till stort gagn för jordbruksbefolkningen i Norrland. Sådana bidrag
bör kunna beviljas av de medel som i budgetpropositionen föreslås till
särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige.

Mot. 1987/88
Jo249

2

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, vid
fördelningen av de medel som i budgetpropositionen föreslås till
särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige, hushållningssällskapen
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands,
Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län tilldelas bidrag att användas
till lokal lantbruks- och landsbygdsrådgivning samt till utveckling
av till lantbruk kompletterande sysselsättning.

Stockholm den 21 januari 1988

Nils G Åsling (c)

Ingrid Hemmingsson (m)

Börje Hörnlund (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Jan Hyttring (c)

Gunnar Björk (c)
i Gävle

Görel Thurdin (c)
Sigge Godin (fp)
Martin Olsson (c)
Karl Boo (c)

Mot. 1987/88
Jo249

3