om ökad fårproduktion på Gotland

Motion 1987/88:Jo863 av Gunhild Bolander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo863

av Gunhild Bolander (c)
om ökad fårproduktion på Gotland

Den ständigt pågående rationaliseringen av jordbruksdriften i Sverige har
fått till oönskad bieffekt att brukandet av en stor del av odlingslandskapet,
nämligen de naturliga ängs- och hagmarkerna, har upphört eller håller på
att upphöra. När de gamla stängsel som omgärdar naturbetesmarkema blir
för gamla att reparera anser lantbrukarna oftast att det blir olönsamt att
investera i nya hägn kring hagar, strandängar och alvar.

På Gotland är resultatet av denna utveckling mycket tydlig. Strandängarna
längs kusten var till stora delar välbetade ännu för tio år sedan. I dag är
förhållandet det motsatta. Endast ett fåtal sträckor strandängar betas medan
merparten växer igen med vass och buskar. Vid sidan om lövängar och
strandängar hör stora områden av alvarliknande mark till den slags kulturlandskap
som mest förknippas med den gotländska naturen.

Nystängsling av sådan mark ter sig olönsam eftersom fårbete, vilket
traditionellt är det bete som bedrivs på dessa marker ger för dålig lönsamhet.
Det kan påpekas att fårproduktionen, som halverats sedan 1970, under
en längre tid har haft svåra lönsamhetsproblem. Framför allt utgör nyinvesteringsbehovet
av stängsel ett hinder för att produktionen skall kunna
uppehållas. Förutom att neddragningen av fårproduktionen får konsekvenser
för sysselsättningen kommer den positiva landskapsbild som fåren åstadkommer
genom bete att förändras. Dessa områden är i många fall klassade
som riksintressanta inom den fysiska riksplaneringen. Någon form av åtgärder
för att stimulera fårproduktionen är i nuläget mycket angeläget.
Efter flera år av ökad medvetenhet om den här beskrivna utvecklingen
startade naturvårdsverket hösten 1986 projektet NOLA som står för naturvårdsåtgärder
i odlingslandskapet. Budgetåret 1986/87 uppgick det centrala
anslaget till naturvårdsverket till 5 miljoner. Budgetåret 1987/88 ökades
anslaget planenligt till 10 miljoner medan i årets budget ingen uppräkning
skett.

Arbetet med NOLA-projektet innebär att naturvårdsmyndigheterna påböljar
ett samarbete med lantbrukarna som med relativt små medel ger
mångfalt större resultat än tidigare ansträngningar. Länsstyrelsens naturvårdsenheter
tecknar avtal med lantbrukare som mot en årlig ersättning av
ca 200-300 kr. per ha betesmark förbinder sig att fortsätta hävden. Lantbrukarnas
intresse för att bevara ängar och hagar som de värdefullaste
delarna av kulturlandskapet är mycket starkt.

På Gotland skulle ett ökat anslag till NOLA ge tydliga regional-ekonomiska
effekter. I de delar av länet där stöd till stora arealer naturbetesmark
skulle kunna bli aktuellt, utgör naturbetesmarkerna en ekonomisk resurs

som blir lönsam att använda om marginalkostnaderna tillförs i form av
NOLA-ersättning. Det skulle innebära ökad ekonomisk aktivitet och motverka
fortsatt avfolkning. Det är därför olyckligt att planerad uppskrivning
av anslaget inte finns med i årets budgetproposition utan anslaget kvarstår
på 10 miljoner.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för landskapsvård och regionalekonomiska
effekter i Gotlands län.

Stockholm den 26 januari 1988

Mot. 1987/88
Jo863

Gunhild Bolander (c)