om offentlig auktorisation av låssmed.

Motion 1972:1347 av herr Nordgren m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1972:1347

12

Nr 1347

av herr Nordgren m. fl.

om offentlig auktorisation av låssmed.

Sedan lång tid gäller en vidsträckt näringsfrihet för svenska medborgare.
Undantag från denna väsentliga grundprincip har stadgats i vissa
sammanhang, där samhällets och medborgarnas intressen bedömts kräva
särskilda garantier i fråga om näringsidkares utbildning, kvalitet på
tillhandahållna varor och tjänster, offentlig kontroll och insyn i verksamheten
m. m.

Sådana garantier har åstadkommits bl. a. genom speciallagstiftning
med reglering av viss yrkesutövning och genom krav på auktorisation för
vissa grupper av näringsidkare.

För låssmedsyrket gäller för närvarande inga restriktioner av detta
slag. Visserligen finns Sveriges låssmedsmästares riksförbund som bildades
år 1955 med syfte att verka för upprätthållande av en yrkesskicklig kår
av låssmeder, väl ägnade att uppfylla allmänhetens berättigade krav på
redbarhet och pålitlighet. Förbundet är en sammanslutning av självständiga
företagare inom branschen. Såsom medlem kan enligt förbundets
stadgar, 3 §, antagas vaije självständig företagare som bedriver låssmedsverksamhet
och besitter för yrkesutövningen erforderlig skicklighet och
erfarenhet samt gjort sig känd för redbarhet.

Den som så önskar kan emellertid när som helst etablera ett företag i
branschen utan att tillhöra ett förbund med de krav ett sådant ställer på
medlemmarna. F.nligt vår uppfattning måste detta förhållande betecknas
som otillfredsställande.

I låssmedernas arbetsuppgifter ingår bl. a. installation av lås och
låsanordningar i lägenheter och fastigheter, reparation av lås och
låsstycken, nyckeltillverkning, rådgivning till allmänheten i lås- och
skyddsfrågor etc.

Allmänheten kan i detta sammanhang ställa berättigade krav på att
vederbörande yrkesutövare besitter erforderliga tekniska kunskaper samt
att uppdraget icke missbrukas i brottsliga syften.

Bristen på offentlig kontroll av företag och företagare inom låssmedsyrket
kan medföra en otillfredsställande begränsning av medborgarnas
skydd för personlig säkerhet och privat egendom. Det har vid några
tillfällen förekommit att personer i låssmedsföretag missbrukat allmänhetens
förtroende och utnyttjat nyckelkopior och huvudnycklar för
inbrott och annan brottslig verksamhet.

Konsekvenserna av en okontrollerad nyckeltillverkning är svåra att
överblicka. Någon statistik på hur många inbrott som begås med s. k.
”falska nycklar” finns inte och brotten är dessutom ofta svåra att
upptäcka eftersom ingen skadegörelse behöver förekomma. Den alltmer

Mot. 1972:1347

13

utbredda tillverkningen av nycklar vid varuhus etc. har också medfört att
nycklar med s. k. ”spärrade profiler” numera kan erhållas nästan lika lätt
som vanliga dubblettnycklar. De nyckelprofiler som av svenska låsfabrikanter
förklarats för spärrade kan dessutom utan några som helst
restriktioner importeras från utlandet.

I samband med en stöldvåg i Malmö, försommaren 1971, avslöjade en
representant från HSB hur lätt man får huvudnycklar gjorda utan
kontroll. Han gick runt till fyra varuhus i staden och bad att få en
dubblett av en av bostadsföretagets huvudnycklar. Vid samtliga varuhus
tillverkades dubblettnyckeln utan minsta förfrågan eller kontroll. Nyckelns
kodmärkning visade tydligt att det rörde sig om en huvudnyckel.

Även den okontrollerade försäljningen vid dörr av s. k. skyddskåpor
och andra säkerhetsanordningar erbjuder stora möjligheter för oärliga
personer att skaffa sig upplysningar och kunskaper som senare kan
användas i brottsligt syfte.

Dessa förhållanden måste betecknas som klart otillfredsställande. Den
ökade brottsligheten och framför allt den snabba ökningen av inbrott i
hela landet (+ 21,4% mellan 1969 och 1970) belyser på ett drastiskt
sätt behovet av en förbättrad låssäkerhet och därmed också av ansvarskännande
och yrkeskunniga låssmeder. Bristen på offentlig kontroll av
företag och företagare inom låssmedsyrket medför en allvarlig begränsning
av allmänhetens möjligheter till skydd för personlig säkerhet och
privat egendom.

Starka skäl talar för att medborgarnas intressen i förevarande
sammanhang tillgodoses genom någon form av kontroll av företag och
företagare inom låssmedsyrket. Sådan kontroll bör företrädesvis ske
genom auktorisation av låssmeder, vilka uppfyller vissa krav i fråga om
redbarhet och yrkestekniska kunskaper. Väsentligt i sammanhanget är
dels att det auktoriserande organet åtnjuter ett betydande allmänt
förtroende, dels att den undersökning som föregår auktorisationen i varje
särskilt fall har sådan omfattning att en effektiv kontroll upprätthålles.

Offentlig kontroll finns — som nämnts — redan inom vissa branscher.
Det faller sig naturligt att hänvisa till Kungl. Maj:ts kungörelse nr 640/51
och nr 7/61 angående auktorisation av enskilda bevakningsföretag. Däri
förordnas att länsstyrelse på vissa villkor må meddela auktorisation åt
enskilt företag som yrkesmässigt ombesörjer bevakning.

I

Mot. 1972:1347

14

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag
syftande till offentlig auktorisation av verksamheten inom
låssmedsbranschen.

Stockholm den 26 januari 1972

HANS NORDGREN(m)

BERNT EKINGE (fp)

CARL ERIC HEDIN (m)

LARS SCHÖTT(m)

BO TURESSON (m)

N. YNGVE NILSSON (m)
i Trobro

GUNNAR OSKARSON(m)
WIGGO KOMSTEDT (m)
TAGE ADOLFSSON (m)
HAKAN WINBERG(m)