om odling av blåmusslor i bohuslänska kustvatten

Motion 1976/77:1226 av herr Lorentzon i Kramfors

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

11

Motion

1976/77:1226

av herr Lorentzon i Kramfors

om odling av blåmusslor i bohuslänska kustvatten

Det svenska fisket har sedan länge befunnit sig i kris. Detta gäller framfor
allt västkustfisket. Svårigheterna har följaktligen drabbat även konservindustrin.
Nedläggningen av företag inom denna bransch har varit flera, varvid
många arbetstillfällen försvunnit.

Fiskets svårigheter, vilka inneburit en nästan katastrofal minskning av
fiskarkåren och en omfattande nedläggning av konservfabriker, har varit
synnerligen kännbara för den bohuslänska kustbefolkningens försörjningsmöjligheter-i
synnerhet för ett område som norra Bohuslän, som fortfarande
tillhör de sysselsättningssvagare delarna av Sverige.

I andra länder som exempelvis Spanien, Italien, Frankrike, USA, Japan
är musselodling en omfattande och inkomstbringande näring. Numera har
man dock i dessa länder stora problem med vattenföroreningarna, varför
allt mindre områden kan användas för dylika odlingar. Därtill måste musslorna
genomgå omfattande rening sedan de plockats upp för att bli lämpliga
som föda. Samma är förhållandet med de danska Limfjordsmusslorna, som
genomgår klorbad innan de konserveras och säljs. Blåmusslorna från Limfjorden
exporteras även till svenska konservfabriker för inläggning.

De omfattande vattenföroreningarna innebär att tillgången på blåmusslan
minskar - detta gäller hela världen. Efterfrågan tycks dock vara i ständigt
stigande. Blåmusslan är ytterst näringsrik, 60 procent av dess torrvikt är
rent protein.

Blåmusslan behöver friskt vatten för att utvecklas och trivas och blir
då den verkliga läckerheten. Vattnen kring norra bohuslänskusten är fortfarande
så bra att de musslor som fiskas här inte behöver någon som helst
rening. Försöksodlingarna, som prövats i vattnen mellan Råssö och Galtö
i norra Bohuslän av forskare från bl. a. Kristinebergs zoologiska station i
Fiskebäckskil, har visat detta. Norra bohuslänskusten är synnerligen lämpad
för detta slag av odling. Här finns de skyddade platserna mellan granitholmarna.

Försöksodlingarna är relativt enkelt uppbyggda: grov kätting läggs ut från
en holme till ett grund i närheten. Mellan dessa kättingar är vajrar spända,
som hålls uppe med hjälp av stora, tomma plasttunnor. Från vajrarna hänger
sedan tampar av polypropylenlina, om två meter, ned i vattnet. På dessa
tampar fastnar larverna till blåmusslan under sommaren. Skörden sker följande
höst. Musslorna är då ett och ett halvt år gamla.

Den blåmussla som hittills fiskats i Bohuslän har visat sig vara förhållandevis
dyr, enligt de svenska konservfabrikerna; de importerar i stället

Mot. 1976/77:1226

12

från Limfjorden i Danmark. Det är en omständlig och arbetssam procedur
att efter båt skrapa upp blåmusslor från sjöbottnen. De färska blåmusslorna
från Bohuslän betingar ett pris av omkring 40 öre per styck i Stockholms
delikatessaffärer.

Genom odlingar av blåmussla skulle säkerligen utförsäljningspriset ställa
sig billigare; därtill skulle en ännu bättre vara kunna tillhandahållas. Möjligheter
skulle ges för en utveckling av konservindustrin, som även kunde
sysselsättas för export. Härigenom skulle nya utkomstmöjligheter skapas
för den bohuslänska kustbefolkningen.

Möjligen skulle kustområdena från Hunnebostrand upp till Strömstad
vara lämpade för dylika blåmusselodlingar.

Att odla i havet är ingen nyhet - det har prövats med framgång under
århundraden i andra länder. Numera förhindrar dock vattenföroreningar
odlingar i åtskilliga av dessa länders kustområden. Efterfrågan är dock stor
i dessa länder.

Även om svenskarna inte är några större musselätare i jämförelse med
bl. a. spanjorer, italienare, fransmän skulle det gå att lära svenskarna att
äta och uppskatta proteinrik föda från havet. Trots landets långa kuster
och massor av insjöar är svenskarna inte heller något fiskätande folk. Detta
kan mycket väl bero på att marknadsföringen i detta fall inte varit den
bästa.

För att göra odlingen av blåmussla i Bohuslän till en verklig näring och
i någon mån kompensera tillbakagången av djuphavsfisket bör samhället
träda till. Kustbefolkningen bör uppmuntras genom ekonomiskt stöd till
en utvecklad musselodling. Forskning och teknisk utveckling bör ställas
till deras förfogande. Hjälp till marknadsföring bör ges av staten. Dessa
odlare bör inte endast bli leverantörer till konservfabrikerna. De bör också
vara delägare. Här bör utvecklingen ske efter samma linjer som den svenska
jordbrukskooperationen har byggts upp efter och med stöd av statliga medel.

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning med
uppgift att utreda frågan om odling av blåmussla i Bohusläns
kustband samt utvecklingen av denna odling till en verklig
näring i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1977

GUSTAV LORENTZON (vpk)
i Kramfors

GOTAB 53054 Stockholm 1977