om neutralitet mellan olika upplåtelseformer 1987/88

Motion 1987/88:Bo252 av Knut Billing m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo252

av Knut Billing m. fl. (m)

om neutralitet mellan olika upplåtelseformer 1987/88

för småhus Bo252-258

Riksdagen har vid en rad tillfällen slagit fast att boendekostnaden för en ny
bostad skall vara lika oavsett om den upplåts med hyres-, bostads- eller
äganderätt. Det har uttryckts så att det skall råda neutralitet mellan upplåtelseformerna.
För att åstadkomma neutralitet är exempelvis de statliga
räntebidragen lägre i äganderätt än i bostadsrätt och hyresrätt. Skälet till
detta är avdragsrättens skattemässiga konsekvenser.

Det finns i dag många exempel på att neutraliteten inte upprätthålls. Detta
gäller framför allt vid produktion av småhus. Resultatet har blivit att en
mycket stor andel av alla småhus som byggts under senare tid har upplåtits
med bostadsrätt. Detta beror inte på att konsumenterna anser att bostadsrätt
är bäst utan på att regelsystemets utformning leder till att månadskostnaden
blir många hundra kronor lägre med bostadsrätt jämfört med äganderätt.

I början av år 1987 redovisade sparbanksföretaget Östgötaeken ett exempel
där månadskostnaden för ett gruppbyggt småhus blev 600 kr. högre
med äganderätt än med bostadsrätt eller hyresrätt.

I Vallentuna kommun i Stockholms län bygger just nu byggföretaget JM
ett antal av sin s. k. frivilla. Det är ett litet småhus med bl. a. inredningsbar
vind. Avsikten var att husen skulle säljas med äganderätt. Kalkylerna, som
redovisas nedan, visar dock att om man i stället upplät småhusen med bostadsrätt
skulle månadskostnaden sjunka med drygt 1200 kr. i månaden.

Kalkyl

Förutsättningar

Produktionskostnad

Pantvärde

Taxeringsvärde

Kostnadskalkyl äganderätt

Räntor

Bottenlån + statligt lån
0,055 x (658000-89000)
Topplån 0,14 x 60 000

658000:

599000:

494000:

31295:8400:

39695:- 39695:

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Bo252-258

Schablonbeskattning

0,02 x 450000 + 0,04 x 44000

Skatteeffekt 28935 : 2 = 14468:

Fastighetsskatt 494000 x 0,014

10760:

28935:

Amortering bottenlån 0,33%
Amortering statligt lån 119800 : 30
Amortering topplån 60 000 : 15

Drift 7 000:-/år

(Ränta på egen insats 0,08 x 27000 = 2160:-)

Kostnadskalkyl bostadsrätt

Räntor

Bottenlån + statligt lån 0,026 x 651 000
Fastighetsskatt 494000 x 0,014

1384:

1018:

4000:

6402:

Amortering 651000 x 0,7 x 0,0007

Drift 7000:-/år

(Ränta på egen insats 0,08 x 7000 = 560 kr.)

./. 14 268:25427:

+ 2305:27732:

+ 6402
34134
7000

41134

16926:

2305:

19231:

319:

19540:

7000:

26540:

Även om man räknar bort amorteringar, vilka är en faktisk utgift men trots
allt ett sparande, uppgår skillnaden till drygt 700 kr. i månaden. Boendekostnaden
ökar med nästan 50% om huset upplåts med äganderätt jämfört
med bostadsrätt.

Det är mot bakgrund av dessa siffror inte svårt att förstå att både JM och
Vallentuna kommun kom fram till att husen måste upplåtas med bostadsrätt,
trots att husen saknar gemensamhetsanläggningar och trots att alla parter
egentligen ville ha äganderätt.

Detta exempel visar att riksdagens många uttalanden om kostnadsneutralitet
inte uppfylls med gällande lånebestämmelser. Det är, enligt min uppfattning,
nödvändigt med en omedelbar ändring om inte äganderätten skall
försvinna som upplåtelseform för nya gruppbyggda småhus.

Mot. 1987/88
Bo252

2

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att åter uppnå neutralitet mellan de
olika upplåtelseformerna för småhus.

Stockholm den 26 januari 1988

Knut Billing (m)

Görel Bohlin (m)
Birgitta Rydle (m)

Jan Sandberg (m)
Allan Ekström (m)
Gunnar Hökmark (m)

Gunnel Liljegren (m)
Alf Wennerfors (m)
Ingela Gardner (m)
Inger Koch (m)

Jerry Martinger (m)

Mot. 1987/88
Bo252

1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Bo252-258