om nedsmutsningen av västkusten från Nordsjön till Kattegatt
Motion 1987/88:Jo829 av Erling Bager m. fl. (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Jordbruksutskottet
- Inlämning:
- 1988-01-26
- Hänvisning:
- 1988-02-02
Motion till riksdagen
1987/88:Jo829
av Erling Bager m. fl. (fp)
om nedsmutsningen av västkusten från Nordsjön till
Kattegatt
Nordsjön är ett av de livligast trafikerade havsområdena i världen. Den
intensiva användningen av Nordsjön medför tyvärr också en omfattande
nedsmutsning. Avsevärda mängder avfall av de mest skilda slag hamnar
dagligen i havet från industrier, fartyg och genom oljeindustrin i Nordsjön.
Havsströmmar och vindar samverkar så, att det blir den svenska västkusten
som till stor del blir mottagare av avfallet. Av den svenska kusten är
Hallandskusten och Bohuskusten i särklass mest nedskräpade. Värst är
situationen i norra Bohuslän. Orsaken till detta är strömsättningar i Kattegatt,
Nordsjön och Skagerrak.
Den Baltiska strömmen från Östersjön förenar sig utanför Bohuskusten
med Jutska strömmen från Nordsjön och Engelska kanalen. Strömmarna
fortsätter norrut för att sedan vika av utefter norska Sorlandet och vidare ut
i Nordsjön. Uppe vid Tjärnö möter den nordgående strömmen vattnet från
Oslofjorden, uppblandat med föroreningarna från Idefjorden och den norska
älven Glömma. Det mesta av det avfall som strömmarna för med sig
kommer sedan av vind och vågor att drivas in mot Bohus- och Hallandskusterna
där det så småningom hamnar på stränder och i vikar.
Praktiskt taget allt skräp på havsstränderna kommer från andra länder,
från yrkessjöfarten eller oljeutvinning i Nordsjön. Det fasta avfall som
kommer från kommunernas egna invånare eller från fritidsfolket är i sammanhanget
av marginell betydelse. Plast är det dominerande materialet i
skräpet.
Ett intressant experiment har genomförts i Storbritannien. Vid olika
tidpunkter har man dumpat behållare med meddelanden längs den brittiska
Nordsjökusten. Behållarna har i stor utsträckning hittats längs den svenska
västkusten.
Några decenniers plastålder har påtagligt förändrat bilden av de bohuslänska
stränderna. Efter vintrarnas olika stormar kan skräpvallar upp till en
höjd av en meter ibland mätas i vissa vrakvikar. I vrakhögarna går det ofta
att utläsa varifrån skräpet kommer, t. ex. på förpackningar med produktnamn
och ursprung tydligt synligt. Internationella konventioner mot dumpning
i Nordsjön finns men dessa har hittills till stor del varit verkningslösa.
Enligt renhållningsstadgan är det kommunernas egen angelägenhet att
hålla rent - även utmed stränderna. Att skräpet kommer från annat håll har
formellt ingen betydelse. Något direkt statligt stöd för att hjälpa kommunerna
finns inte. Nedskräpning från havet är därför en extra börda för västkustkommunerna
i Bohuslän och Halland.
När det gäller att stoppa utsläppen av fast avfall beslutades på Nordsjökonferensen
att Nordsjön skall bli s. k. specialområde i den internationella
sjöfartslagstiftningen. Detta innebär att det om ett år kommer att vara
förbjudet att släppa ut fast avfall.
Västkuststiftelsen har under 1987 genomfört en städkampanj utefter västkusten.
Uppslutningen från kustbefolkningen har varit stor:
- 11 000 människor har städat stränder, däribland 320 skolklasser.
- 57 000 arbetstimmar har lagts ner.
- Skräp motsvarande 27 000 sopsäckar har samlats in.
Förutom skolelever har föreningar av skilda slag deltagit, hembygdsföreningar,
byalag, båtklubbar, STF m. fl. Människor har frivilligt gått ut för
att städa och plocka upp avfall som andra släppt ut. Trots den massiva
arbetsinsatsen har uppskattningsvis endast ca 30 % av kusten kunnat städas.
Arbetsinsatsen har gjorts trots vetskapen om att det redan efter ett par
höststormar ser likadant ut igen.
Den övermäktiga uppgiften visar på nödvändigheten att förutsättningslöst
utreda hur kustkommunernas stora nedsmutningsproblem i ett längre
tidsperspektiv skall kunna lösas. Den nya plan- och bygglagen och naturresurslagen
lägger dessutom ytterligare krav på kommunerna när det gäller
planeringen av vattenområden vid kusterna. En statlig utredning bör inväga
synpunkter från naturvårdsverket och kommunförbundet och kan även
styra över en del befintliga forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) till
dessa problem. I redan pågående FoU-projekt uppmärksammas nedsmutsningsproblem
som är gemensamma för norska och svenska kommuner.
Det är också viktigt att en sådan utredning utarbetar förslag på hur det
internationella informationsarbetet kan utformas. Västkuststiftelsen har erbjudit
sig att vara ciceron för nästa ambassadörsresa om denna förläggs till
en vrakvik i Bohuslän. Detta för att andra länders representanter skall få
möjlighet att på ort och ställe bilda sig en uppfattning om de skräpmängder
det är fråga om.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att som i motionen beskrivits utreda hur kustkommunerna långsiktigt
skall hjälpas att lösa problemen med nedsmutsningen från
Nordsjön och Kattegatt.
Stockholm den 25 januari 1988
Erling Bager (fp)
Kerstin Ekman (fp) Ingela Mårtensson (fp)
Kerstin Keen (fp)
Mot. 1987/88
Jo829
14
