om mynttillverkningen

Motion 1980/81:223 av Anna Wohlin-Andersson m. fl.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

5

Motion

1980/81:223

av Anna Wohlin-Andersson m. fl.
om mynttillverkningen

Regeringen beslutade den 5 december 1980 att den svenska enkronan i
fortsättningen skall tillverkas i en homogen legering av kopparnickel i stället
för som nu i ett pläterat material. Denna åtgärd aviserades i regeringens
proposition 1980/81:20, och vid finansutskottets behandling av denna
proposition förutsatte utskottet att regeringen skulle komma tillbaka till
riksdagen med en proposition i denna fråga. Så skedde emellertid inte, utan
regeringen använde sin rent formellt riktiga möjlighet att själv besluta om
ändringen av tillverkningen av enkronemyntet.

I finansutskottets betänkande 1980/81:13 skriver utskottet angående
ekonomidepartementets besparingsförslag när det gäller mynttillverkning
att utskottet förutsätter att det aviserade regeringsförslaget innehåller en
noggrann beräkning av kostnadsbesparingen liksom en bedömning av de
effekter en ändrad tillverkning får från näringspolitiska och sysselsättningspolitiska
synpunkter. I debatten angående detta finansutskottets betänkande
framhölls att detta utskottsuttalande måste gälla trots att regeringen redan
fattat ett principbeslut i frågan. Detta är också vår uppfattning.

För närvarande tillverkas myntämnet till våra enkronor av Gränges
Metallverken i Finspång enligt en unik metod som företaget tagit fram enbart
för myntverkets behov." Direkt eller indirekt sysselsätts i dag ca 65 personer
med detta arbete. Beslutet om övergång från pläterat mynt till homogent
mynt kommer att få allvarliga konsekvenser för sysselsättningen vid Gränges
Metallverkens avdelning för produktion av myntämnen i Finspång. En
övergång till homogent mynt för enkronan innebär att ca 25 arbetstillfällen
försvinner, varav hälften kvinnliga. En total nedläggning av verksamheten
skulle betyda att ytterligare 40 arbetstillfällen försvinner. Då någon
alternativ sysselsättning f. n. ej kan erbjudas i Finspång får detta svåra
samhällsekonomiska följder.

Den utländska priskonkurrensen är mycket hård på homogena mynt
genom att exportörer med stora skyddade hemmamarknader avsätter
överskottskapacitet till extremt låga priser i Sverige. Vi bör dock ha klart för
oss att om Sverige gör sig helt beroende av utländska tillverkare kommer
priset med all sannolikhet att höjas väsentligt och då kan den planerade
kostnadsbesparingen snabbt försvinna.

Utseendet på och tillverkningen av mynt har också en psykologisk sida. Vi
anser att om det är något ett land bör tillverka självt så är det sina pengar. Här
kan vi knappast bli beskyllda för otillbörlig protektionism. Även om vi av

Mot. 1980/81:223

6

kostnadsskäl tvingas göra om våra mynt så skall svenska pengar tillverkas i
Sverige.

Träder regeringens beslut om ny typ av enkronor i kraft måste också ca
28 000 automater byggas om till en kostnad som 1978 beräknades till ca 10
milj. kr. Är det rimligt att den enskilda automathandeln skall betala detta?
Går staten in med ersättning förbrukas hela den kalkylerade vinsten av att
göra om enkronorna. Dessutom kommer efter ombyggnaden norska
enkronor att passa i alla våra svenska automater till förfång för den enskilda
handeln såväl kostnads- som arbetsmässigt.

Med anledning av ovanstående hemställer vi att riksdagen beslutar

1. att riksdagen begär att regeringen för riksdagen redovisar de
kostnads- och sysselsättningsmässiga effekterna av den
beslutade omändringen av enkronan,

2. att riksdagen uttalar sig för att mynttillverkning för Sveriges
behov inte skall bli föremål för internationell konkurrens,

3. att riksdagen begär att regeringen prövar konsekvenserna för
automathandeln av en annan typ av enkrona.

Stockholm den 13 januari 1981

ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c)

ÅKE POLSTAM (c) MARIANNE KARLSSON (c)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.