om miljöfrågor i Gävleborgs län

Motion 1987/88:Jo834 av Gunnar Björk och Gunnel Jonäng (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo834

av Gunnar Björk och Gunnel Jonäng (c)
om miljöfrågor i Gävleborgs län

Sammanfattning

Gävleborgs län är ett län med i grunden rika naturliga förutsättningar.
Länet domineras av tung industriverksamhet. Massa- och pappersindustrin
både i länet och i angränsande områden påverkar därför vattenkvaliteten i
Östersjön. Stålindustrins påverkan sker i första hand genom stoftutsläpp
och vissa bullerproblem. Ett annat problem i länet är de höga halterna av
kvicksilver och försurningen i vattendragen och i marken.

Ett aktivt arbete pågår för att åtgärda en rad av de nämnda problemen.
Projekt kalkning är ett sådant exempel. Ett annat är den miljöövervakning
som hittills skett i Östersjön via SMHI:s mätningar.

Det är viktigt att det pågående arbetet i länet kan fullföljas. Härvid är det
av stor betydelse vilka resurser länsstyrelserna disponerar för sin tillsynsverksamhet.
Vi förutsätter att länsstyrelserna kommer att få förstärkta
resurser. När det gäller insatserna för att minska försurning och kvicksilver i
sjöar och övriga vattendrag är det väsentligt att de nu pågående projekten
med kalkning kan fortsätta på permanent basis, om de hittillsvarande positiva
resultaten står sig när försöken avslutas.

Vi kräver

• Fortsatt kalkning

• Miljöövervakning i Bottniska viken och utmed Jungfrukusten

• Kamp mot översvämningsskador

• Kartlägg farliga godstransporter genom länet

• Analyserna av länets skogsskador måste intensifieras

• Arbetet med radonfaran måste fortlöpande rapporteras till riksdagen.

Miljöövervakning i Bottniska viken

När det gäller miljöövervakningen i Bottniska viken har det under minst 20
års tid gjorts systematiska vattenprover i havsvattnet. SMHI har under de
senaste åren haft ansvaret för dessa provtagningar. SMHI har i en skrivelse
till länsstyrelserna och kommunerna längs Norrlandskusten informerat om
att fortsatta miljöundersökningar i Bottniska viken har inställts på grund av
finansieringsproblem.

Avsikten med de oceanografiska undersökningarna är att belysa storskaliga
och långsiktiga förändringar i de öppna havsområdena vad avser salthalt,
temperatur, syre- och närsaltsförhållanden. Sedan slutet av 1970-talet

undersöks även biologiska förhållanden och miljögiftsförekomst inom ramen
för det nationella samarbetet och är en förutsättning för att Sverige
skall uppfylla sina åtaganden.

De resultat som framkommer från dessa undersökningar i Bottniska
viken utgör ett nödvändigt referensmaterial för den regionala miljökontrollen.
Länsstyrelsen måste ha kännedom om de storskaliga miljöförhållandena
för att rätt kunna bedöma effekterna av utsläpp från olika miljöfarliga
verksamheter. Kontrollen av tillståndet i havet är också en förutsättning för
att de verkliga miljöproblemen skall kunna definieras och åtgärder sättas in
för att motverka storskaliga miljöeffekter. I aktionsplanen mot havsföroreningar
föreslås bl. a. mot denna bakgrund ett utökat program för övervakningen
av miljötillståndet i havet. I aktionsplanen läggs vidare stor vikt
vid det internationella samarbetet för att komma till rätta med miljöproblemen
i haven. Möjligheterna för Sverige att förhandla med andra stater om
åtgärder för att minska havsföroreningarna försvåras om inte de internationella
överenskommelserna uppfylls.

Det är mot denna bakgrund nödvändigt att mätningarna i Bottenviken
kan fortsätta. Därför måste medel ställas till förfogande.

Rädda havet och sjöarna

Utöver de mycket stora miljöproblem som kartlagts längs kusten är det
sedan tidigare känt att sjöar och vattendrag i Gävleborgs län är mycket hårt
drabbade av försurning och förhöjda kvicksilverhalter i fisken. 1 000-talet
sjöar i länet har konstaterats vara allvarligt påverkade, och av dessa är ett
femtiotal helt svartlistade för fiske. Länsstyrelsens naturvårdsenhet räknar
med att ytterligare några hundra sjöar kan komma att bli svartlistade sedan
provfiskning skett och analyser genomförts.

Kvicksilver förekommer också i bottensediment i vattnet utanför cellulosaindustrierna.
I t. ex. Gävlebukten beräknas stora mängder kvicksilver
finnas i bottenslammet. En sanering utanför Korsnäs-Marma visade sig
innehålla 1 500 kg kvicksilver.

I Dellångeråns vattensystem nedströms gamla Forsså Bruk i Näsviken har
fisken visat sig innehålla mycket höga halter kvicksilver. Behovet av att
sanera de fiberbankar som omfattar ca 300 000 m3 med högt kvicksilverinnehåll
är mycket stort, men eftersom fabriken sedan länge är nedlagd finns
ingen att utkräva ansvar av. En sådan sanering skulle bli den första i sitt slag
i strömmande vatten, och en statlig ekonomisk insats för att möjliggöra en
snabb sanering är motiverad.

Försurning och skogsdöd

Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborg har anlagt ett antal observationsytor inom
länet. Främst har det gällt att mäta skogens försämrade hälsotillstånd genom
att mäta den förlorade barrmassan. Hittills har det i första hand
handlat om gran. Man har i de studier som skogsvårdsstyrelsen gjort i
samarbete med kommunerna kommit fram till att 10-15 % av granbe

Mot. 1987/88

Jo834

7

stånden är skadade i bestånden över 60 år i Hälsingland. Motsvarande siffra
för Gästrikland är 5-10 %.

Enligt länets expertis ökar skadorna år för år i Gävleborg. Man konstaterar
att skadorna är större i höjdlägen samt i kustområdet efter Jungfrukusten.
Det innebär också att i kärva klimat och magra marker är
skadorna större. Viss koppling till lokal industri finner man också.

Man räknar med att utvecklingen de närmaste åren kommer att styras av
klimatet, främst nederbördsmängden under sommarmånaderna.

Långsiktigt kommer skadorna troligen att styras av mängden surt nedfall.
Man beräknar att det sura nedfallet i dag fortfarande är så stort att markförsurningen
fortsätter på de magraste jordarna i länet.

Det nuvarande arbetet i länet har i huvudsak inriktats mot de norra
delarna av länet beroende på kommunernas möjligheter och intresse att
delta.

Det kan inte bara vara ett kommunalt intresse att skogsskadorna observeras
och undersöks. Detta är en riksfråga, varför staten måste ta ett större
ansvar. Det gäller nu att gå vidare med förfinade analyser. Studier av barr
och kemiska analyser av försurningen måste vara nästa steg. För detta krävs
statliga resurser.

Radon

Tack vare forskningsinsatser vid byggforskningsinstitutet i Gävle har stora
insatser gjorts för att lokalisera och mäta radonhalten i bostäder.

Det är nödvändigt att institutet får de resurser som krävs för detta arbete.
Årets ökning på detta område är glädjande men kan med hänsyn till faran
inte anses tillräcklig.

Högsta uppmätta radonvärde i inomhusluften är 18 000 Bq/m3. Miljöoch
hälsoskyddsnämnden har ett stort ansvar för att spåra bostäder med
höga radonhalter.

Översvämningsproblem

Gävleborgs län har återkommande problem med översvämningar vid höga
flöden. Länsstyrelsen har alltsedan vårfloden 1977 verkat för att få ett
förbättrat programmaterial för flödesbestämningar i länet.

För att kunna åstadkomma bättre prognoser och därmed ge förvarning
och vidta lämpliga åtgärder inleddes budgetåret 1986/87 ett arbete för att
förbättra kunskaperna om vattenflödet i länets älvar. Arbetet finansieras av
statens räddningsverk och utförs huvudsakligen av SMHI. För det första
året beviljades 100 000 kr. Programmet för hela studien omfattar fyra år.

Räddningsverket anser sig nu inte ha resurser för att kunna fullfölja det
arbete som inleddes förra budgetåret 1987/88. Detta är djupt olyckligt. Att
inte fullfölja ett så angeläget projekt som dessutom inletts är enligt vår
uppfattning slöseri med resurser och innebär dessutom stor risk för att lika
omfattande materiella och personliga skador skall behöva riskeras framöver
som vid de senaste årens översvämningar. Om det med hjälp av bättre
prognoser och till en kostnad under en miljon kronor går att förebygga

Mot. 1987/88

Jo834

8

skador för kanske hundratals miljoner kronor är nuvarande situation absurd.
Delfinansiering av kommuner, försäkringsbolag m. fl. borde också
sökas.

Mot denna bakgrund bör statens räddningsverk tilldelas resurser så att
ifrågavarande arbete kan fullföljas.

Farligt gods genom länet

Länsstyrelsen genomförde 1977 en inventering av transport och lagring av
hälso- och miljöfarliga varor i länet. Inventeringen är numera föråldrad.

Räddningsverket har ansvaret för landtransporter av farligt gods. Arbete
pågår för närvarande inom verket att ta fram statistik om flödet av farligt
gods i landet. Det är angeläget att verket får möjlighet att göra en landsomfattande
studie av hanteringen av farligt gods. Studien kan ligga till grund
för ett fortsatt arbete på läns- och kommunnivå. Transporterna av farligt
gods har sedan den förra inventeringen gjordes ökat markant i länet, vad
gäller såväl antalet produkter som mängden. En ny kartläggning av farligt
gods, såväl till lands som till sjöss, bör snarast göras, inte bara i vårt län utan
i hela landet.

Statens räddningsverk bör mot denna bakgrund få i uppdrag att genomföra
en landsomfattande kartläggning av transporter av farligt gods.

Tjernobylkatastrofen

Tjernobylkatastrofen slog hårt i Gävleborg. För hela Sverige har kärnkraftsolyckan
i Tjernobyl fått konsekvenser på en rad samhällsområden. Olika
typer av åtgärder och forskningsinsatser vidtas inom ett flertal myndigheter
och organisationer. Kunskapen om olyckans konsekvenser och behovet av
olika åtgärder förändras hela tiden.

För att mildra konsekvenserna av det radioaktiva nedfallet i Sverige har
en rad åtgärder vidtagits. Regeringen har beslutat att ersättning skall utgå
för produkter från jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag som inte får
saluföras på grund av för höga halter av radioaktiva ämnen.

I Gävleborg fick man drastiskt kännedom om hur de centrala myndigheterna
agerar och fungerar i en krissituation. Avsaknaden av initiativkraft
och idérikedom har såväl vid Tjernobylkatastrofen som vid strömavbrottet i
radioförbindelserna visat allvarliga brister i myndigheternas initiativförmåga.
Tack vare att större initiativkraft funnits på regional och lokal nivå
har dessa kriser kunnat hanteras.

I Gävleborg finns fortfarande i januari 1988 i viltet spår av radioaktiva
ämnen. Rådjur skjuts fortfarande med över 10 000 Bq. Skulle inte gränsvärdet
höjts skulle stora delar av vissa regioner fortfarande vara svartlistade.
En kartläggning bör göras av kvarvarande strålningseffekter i mat och kött.

Mot. 1987/88

Jo834

9

Hemställan

Med anledning av vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att miljöundersökningar i Bottniska viken kan
fortsätta,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att resurser tillskapas på länsstyrelsens naturvårdsenhet,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att programmet med flödesbestämningar i länets
älvar kan fullföljas,

[att riksdagen hos regeringen begär att statens räddningsverk får
i uppdrag att genomföra en kartläggning av transporter med farligt
gods,2]

3. att riksdagen hos regeringen begär att projekten med kalkning
kan fortsätta i oförändrad skala,

4. att riksdagen hos regeringen begär att fortsatt utvärdering görs i
Gävleborgs län över vilka effekter Tjemobylkatastrofen fortfarande
har för länet,

5. att riksdagen hos regeringen begär att medel tillförs så att
intensifierade analyser kan ske av skogsskadorna i Gävleborg,

[att riksdagen hos regeringen begär fortlöpande redovisning av
arbetet med radon i bostäder.1]

Stockholm den 25 januari 1988

Gunnar Björk (c) Gunnel Jonäng (s)

Mot. 1987/88

Jo834

1 1987/88: Bo309

2 1987/88:Fö524

10

.NYDANSTIG

»VALL

U07«

OVANÅKER

lOLLNAS

Ai^SrOOERHAMM

SANOVIKEN >

Mot. 1987/88
Jo834
Bilaga 1

Kartblankett

GÄVLEBORGS LÄN

DISTRIKTS!^

KRM

SKOGSSKADOR FLIK 1

'ftjar é 4rr
/rsr**y

1986-11-18

- — Sjöur fed alkalinitet*< 0,15 aocv/L
EN. LST INVENTERING VINTERN 1964/85

• SccgsvArdsstvrelsens (BSERVATIGNSYTCR

03 OBSERVATICNSYTA NR

I

TECKENFÖRKLARING

Fo'»jmlmgigi»ni
O Kommuncenir i/m

S(Fi ToooqiAf'»** »Artini indelning

-*»• Ckonomnfca kiMini indelning

Admini»l(j|ive indelningen 0(> 1974.01-01

Skala 1 :1 000 000
3 »0 :o 30 40

11

1987-11-04

o

Ml-l

GENOMSNITTLIG BARRFÖRLUST PER TRÄD,GRAN.HOSTEN 1981
QBSYTQR I GÄVLEBORGS LÄN .KLASS 1NDELN I.N6-EML-SKS. 1SSJ

2

LU

<_>

O

CT

CL

LO ,
(mH

o

■5

I?

06

2S

03

so

möh

~r

01

50

möh

65

»30

125

»Oh

~T

05

3

8

Z

T

08

175

möh

1

M

~r

02

200

möh

T

04

200

möh

“T

10

525

»öh

=;

15

01

•tOQ

»öh

100

möh

13

5

tfl
•<
>

5

160

»öh

r-—-r
09 12

hRRYTA NR

DISTOIKTSPÄRM SKOGSSKADOR FLIK 1 Mot. 1987/88

Jo834
Bilaga 2