om lokalisering till Skellefteå av viss postgymnasial utbildning. (Motion 1975:49 av herr Ångström)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1975:49

Nr 49

av herr Ångström

om lokalisering till Skellefteå av viss postgymnasial utbildning.

Under senare år har Skellefteå kommun stått i förgrunden då det gäller
den regionalpolitiska debatten. En debatt som avsatt som påtagligt resultat
att Skellefteå av en enig riksdag klassats som primärt centrum.

Skellefteås ställning som primärt centrum är främst grundat på följande
fakta. Skellefteå kommunblock har drygt 71 000 invånare. Befolkningsunderlaget
inom ett område med 3 mils radie från Skellefteå city är 66 000
människor. Räknar man med ett upptagningsområde med 20 mils radie
med Skellefteå som mittpunkt blir befolkningsunderlaget ungefär 420000
människor, vilket är mer än någon annan ort i detta område kan uppvisa.
Som industriort är Skellefteå norra Sveriges största och mest expansiva.
Industrin sysselsatte år 1972 drygt 10 000 personer. Detta motsvarar 46 %
av industrisysselsatta i Västerbottens län. Industrin är väldifferentierad och
exportinriktad. Under första hälften av 1960-talet var industrins ökningstakt
i Skellefteåregionen tre gånger högre än riksgenomsnittet. Ökningen har
även fortsatt under senare år då den svenska industrin som helhet stått
stilla. Bland tillgångarna för industrimiljön får inräknas en rad, delvis unika,
service- och samarbetsorgan inriktade på små och medelstora företag. Här
finns således Expolaris, AC-Mekan, Skellefteå Snickericentral, AB Träcentralen,
AB Sågverksintressenter m. fl. Ett nytt organ med forsknings- och
utvecklingsuppgifter för industrins räkning, IUC (Industriellt utvecklingscentrum),
invigdes hösten 1974 och befinner sig i ett uppbyggnadsskede.
IUC i Skellefteå är unikt för Europa, och när det planerades förutsattes
att viss högre teknisk utbildning också skulle lokaliseras till Skellefteå och
att ett samarbete på hög teknisk nivå skulle etableras mellan IUC och den
planerade högskoleenheten.Trots Skellefteåindustrins kraftiga expansion har
det totala antalet arbetstillfällen minskat. Orsaken till detta är i huvudsak
att näringsgrenen offentlig förvaltning och andra tjänster inte ökat på långt
när i samma takt i Skellefteå som i andra jämförbara regioner. Trots en
lokalisering av textilföretaget Algots till Skellefteå lider Skellefteå stor brist
på arbetstillfällen för framför allt kvinnor och arbetskraft med längre utbildning
inom administration och vård. Denna brist leder i sin tur till svårigheter
för industrin att rekrytera kvalificerad arbetskraft, då regionen har
små möjligheter att erbjuda medföljande familjemedlemmar önskat arbete.Som
tidigare påpekats blev Skellefteå under riksdagsbehandlingen om
den regionala strukturen uppklassat från regionalt till primärt centrum. I
motiveringen anförde inrikesutskottet bl. a. att de geografiska förhållandena

Mot. 1975:49

talar för behovet av en stark ort i norra delen av Västerbottens kustland,
att kommunen har ett tillräckligt befolkningsunderlag samt att Skellefteå
redan är ett av Norrlands största industriområden och att industriutvecklingen
har klart expansiva tendenser. I prop. 1972:111 anger departementschefen
att målet är att utveckla de primära centra i första hand genom en
utbyggnad av mera kvalificerade samhällsfunktioner, såsom a) kommunikationer,
b) sjukvård och c) utbildning.Beträffande utbildningen t. o. m.
gymnasienivån ligger Skellefteå långt framme. Sålunda har t. ex. försöksverksamheten
på skolans område bedrivits mycket målinriktat sedan enhetsskoleförsöken
startade år 1949, först inom enhetsskolan och sedan inom
grundskolan, gymnasieskolan och fackskolan. Utbudet av utbildningsvägar
i t. ex. gymnasieskolan ansluter bättre till SÖ:s normalutbud än den gör
i någon annan ort norr om Stockholm. Däremot är Skellefteå kommun
det enda primära centrum i Norrland som helt saknar postgymnasial utbildning.

Lokalisering av högre teknisk utbildning till Skellefteå

I december 1969 lade Norrlandsberedningen fram förslag om högre teknisk
utbildning och forskning i Norrland.

I prop. 1970:88 uttalades att utbildningen och forskningen borde koncentreras
till ett fåtal orter: ”De orter som enligt min mening bör komma
i fråga är Luleå samt, i samverkan med varandra, Skellefteå och Umeå.”
Föredraganden anförde vidare:

”1 det föregående har jag uttalat att högre teknisk utbildning i övre Norrland
bör kunna förläggas även till Skellefteå och Umeå.

För förläggning av högre teknisk utbildning till Skellefteå talar samma
allmänna skäl som jag tidigare redovisat beträffande Luleå. I fråga om motiven
och förutsättningarna för att förlägga högre teknisk utbildning till Skellefteå
bör, såsom både Norrlandsberedningen och remissinstanserna framhållit,
beaktas den livskraftiga och differentierade industri som finns i regionen.
Industripolitiska skäl talar sålunda starkt för att högre teknisk utbildning
förläggs till Skellefteå. Utbildningen bör få en sådan inriktning
att den bidrar till den industriella utvecklingen i regionen. Planeringen för
utbildningen bör liksom i Luleå samordnas med planeringen av andra resurser
för teknisk utveckling och forskning.”

I NoTH-kommitténs betänkande om maskinteknisk utbildning i Luleå
(december 1970) skisseras en avslutande tvåårig utbildningslinje i finmekanik
förlagd till Skellefteå.

Enligt de ursprungliga planerna skulle utbildningen och forskningen i
finmekanik starta hösten 1974, men med den fördröjning som skett i utredningsarbetet
och beslutsprocessen måste väl detta uppskjutas till våren
eller hösten 1976. Detta ärsynnerligen beklagligt då varje förskjutning i det ursprungliga
tidsschemat hindrar planläggandet av ett konkret samarbete

Mot. 1975:49 12

mellan IUC:s verksamhet på forskningssidan och skapar osäkerhet rent allmänt.

Motioner beträffande den postgymnasiala utbildningen i Skellefteå har
varit föremål för ett flertal motioner tidigare och fått s. k. välvilliga skrivningar
i utbildningsutskottet. I utbildningsutskottets betänkande nr 36, som
förelädes höstriksdagen 1974, förutsattes att proposition i ärendet skulle
föreläggas riksmötet 1975 och att sakbehandling av motionen om lokalisering
av postgymnasial utbildning till Skellefteå skulle anstå till dess. Mot detta
reserverade sig folkpartiets representant i utskottet och yrkade att 1974 års
riksdag skulle fatta principbeslut om förläggandet av den avslutande civilingenjörsutbildningen
i finmekanik till Skellefteå.

För kommunens planering av åtgärderna på det studiesociala området,
bostäder och liknande, är det också av största vikt att ett förslag till beslut
om en förläggning av den högre tekniska utbildningen och forskningen
i fmmekanik snarast kan föreläggas riksdagen för avgörande.

Träteknisk forskning och utbildning

Skellefteå är centralort för en betydande träindustri, och under NoTHkommitténs
arbete med utbildningslokaliseringar till Skellefteå uppstod tanken
på någon form av högre teknisk utbildning med inriktning på träteknik.
En grupp inom kommittén företog studieresor för att inhämta information
om internationell träteknisk verksamhet. Resmål var bl. a. Rosenheim i
Västtyskland (1 000 studenter inom trätekniska området), universitetet i
Hamburg, Helsingfors (tretekniska högskolan) samt Oslo (Norsk treteknisk
institut). Efter dessa undersökningar och studier har den särskilda gruppen
inom NoTH-kommittén skisserat ett förslag till utbildning inom området
träets mekaniska teknologi, inklusive träkemi och plymerteknologi, speciellt
trä-plastkombinat. Enligt detta förslag skall eleverna rekryteras från 4-årigt
tekniskt gymnasium på byggnadsteknisk eller maskinteknisk gren. Den högre
utbildningen skall sedan omfatta en tvåårig högskoleutbildning inom
området träets mekaniska teknologi inklusive träkemi och polymerteknologi.
Till utbildningen hör även en period då eleverna skall vara yrkesverksamma.
En fortsatt utbildning inom ovan angivna områden till högre nivå och senare
utvecklad teknik eller med specialisering till viss gren skall också vara möjlig.
En sådan fortbildning beräknas omfatta ett halvt års studier. Fortbildning
i form av deltagande i utvecklings- eller forskningsprojekt förutsättes handledda
och administrerade av en tänkt filial av det svenska träforskningsinstitutet.

Lokalisering av YTH till Skellefteå

En naturlig anknytning till industrins expansiva utveckling inom Skellefteåregionen
är också en yrkesteknisk högskola. Denna utbildningsform

Mot. 1975:49

finns ännu inte i landet, men förslag om startandet av denna utbildningsgren
har framlagts i betänkandet avgivet av yrkesutbildningsberedningen (SOU
1970:8). YTH, som utbildningsformen avkortas till, skall enligt förslaget
vara eftergymnasial och utgöra ett alternativ och ett komplement till nuvarande
universitets- och högskoleutbildning. De som genomgår gymnasial
yrkesutbildning skall efter praktik från arbetslivet genom utbildning vid
YTH ges kompetens för mer kvalificerade uppgifter inom det industriella
området. Remissyttrandena över betänkandet har varit övervägande positiva
och tillstyrker samfällt att denna utbildningsform kommer till stånd.

1 Skellefteå har intresset för denna utbildningsform gamla anor hos industrin,
då man redan på 1940-talet talade om behovet av en s. k. ”industrihögskola”.
Behovet av en utbildning av detta slag i Skellefteåområdet
har efter yrkesutbildningsberedningens förslag ytterligare bekräftats vid sammanträffanden
mellan kommunala representanter och företrädare för industrin
i området. Skolstyrelsen i Skellefteå har i skrivelse till utbildningsdepartementet
den 29 januari 1971 hemställt att organisationskommittén
för högre teknisk utbildning i Norrland ges i uppdrag att närmare utreda
förutsättningarna och lämna förslag om lokaliserandet av YTH till Skellefteå.
För lokaliseringen av denna typ av utbildning talar samordningen med den
högre tekniska utbildningen i finmekanik, verksamheten vid IUC samt Skellefteås
i övrigt gynnsamma förutsättningar för YTH. Dessa gynnsamma
förutsättningar i övrigt är det rikt differentierade näringslivet, gynnsamma
förutsättningar på det naturvetenskapliga-tekniska området och den omedelbara
närhet till praktiska utbildningsmöjligheter och studier. En rad remissinstanser
har framhållit Skellefteå som lämplig lokaliseringsort för YTH,
bl. a. LO.

Avslutningsvis vill jag understryka följande. Skellefteå är klassat som
primärt centrum. För regionens fortsatta utveckling är det av största vikt
att olika former av postgymnasial utbildning lokaliseras till Skellefteå.

Det är av vikt att de utbildningsgrenar som lokaliseras till Skellefteå också
får erforderliga forskningsresurser. Eljest kan lärarrekryteringen försvåras
och utbildningen inte betraktas i nivå med annan likartad postgymnasial
utbildning på andra högskoleorter. Vid lokaliseringen av högre utbildning
till Skellefteå är det av vikt att man ej stannar vid en enstaka enhet utan
skapar ett kombinerat utbud av utbildningsvägar på postgymnasial nivå.
För både elever och lärare är den studiemiljö som då skapas av största
betydelse.

Mot. 1975:49

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen

1. fattar beslut om lokaliseringen av en institution för högre teknisk
utbildning och forskning i finmekanik till Skellefteå omfattande
de två sista studieåren för civilingenjörsexamen,

2. beslutar ge denna institution nödiga forskningsresurser med
förslagsvis 4-5 professurer,

3. hemställer hos regeringen att NoTH-kommittén får i uppdrag
att framlägga förslag för en tvåårig högskoleutbildning inom
området träets mekaniska teknologi inklusive träkemi och polymerteknologi
i Skellefteå,

4. beslutar att en yrkesteknisk högskoleenhet lokaliseras till Skellefteå.

Stockholm den 10 januari 1975

rune Angström (fP)

■

GOTAB 75 8580 S Stockholm 1975