om levnadsnivåmätningar m. m.

Motion 1977/78:934 av Maj Britt Theorin m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

5

Motion

1977/78:934

av Maj Britt Theorin m. fl.
om levnadsnivåmätningar m. m.

Önskemålet att mäta samhällsförändringar föreligger i många sammanhang.
Vetenskapliga och politiska instanser arbetar både praktiskt och
teoretiskt med olika typer av utvecklingsmått. I internationella jämförelser
spelar måttsystem för mätning av utvecklingsnivåer och utvecklingstakt stor
roll. Självfallet präglas mätsystemen av den intresseriktning som användaren
har. Stor betydelse har också olika faktorers mätbarhet, dvs. möjligheten att
avgränsa och entydigt definiera faktorerna samt att kvantifiera dem.

Detta har inneburit att ekonomiska mått starkt dominerar. Så är t. ex. BNP
ett internationellt vedertaget och centralt begrepp, som kommit att nära nog
helt dominera som instrument för såväl utvecklingsmätningar på nationell
nivå som vid internationella jämförelser. Bruttonationalprodukten redovisar
summan av varor och tjänster, oavsett vilka varor och tjänster det gäller. Det
orimliga i en sådan mätmetod för att mäta välfärd visas av att exempelvis
både biltillverkning och bilolyckor med åtföljande skador bidrar till en ökning
av BNP.

Kritiken mot de ekonomiska måttsystemen har under senare år blivit allt
livligare. Flera goda argument har rests mot ett användande av grova ensidigt
ekonomiska metoder att mäta förändringarna i samhället. Krav har rests på
att ersätta BNP med BNN (bruttonationalnytta), som tar hänsyn till
utarmningen av råvaror och energi, luftföroreningar m. m. och väger in den
allmänna hälsonivån, tillgången till bostad och arbete, den kulturella nivån,
den yttre miljön m. m. på samhällsnivå och om möjligt på individnivå.
Arbete pågår också inom olika organ för att utveckla mer differentierade
mätsystem, huvudsakligen för användning i studier på hushålls- och
kategorinivå.

Ett måttsystem som mäter samhällsutveckling och förändringar i medborgarnas
levnadsomständigheter bör dels ge en väl avvägd och differentierad
bild av läget i landet som helhet, dels vara möjligt att använda regionalt, dels
återspegla verkan för kategorier av särskilt intresse. Ensidigt ekonomiska
mått uppfyller varken på riksnivå eller på kategorinivå detta krav. Samhällsförändringar
av social eller politisk innebörd är emellertid svåra att mäta och
kan inte alltid göra anspråk på att kunna tolkas entydigt.

En omfattande litteratur finns om olika typer av levnadsnivåmätningar.
SCB har i uppdrag att utveckla och kontinuerligt tillämpa levnadsnivåmätningar
f. n. inom fyra komponenter. Dessa kontinuerliga mätningar kommer
att bli ett värdefullt instrument förstudier av förändringar i populationen som
helhet, men även mellan kategorier inom denna. Välfärdsmätningar är här ett

Mot. 1977/78:934

6

oundgängligt instrument för bl. a. kontroll av effekterna av olika politiska
insatser. En jämlikhetspolitik kan knappast fungera tillfredsställande utan
sådana mätmetoder.

Ett problem är att kopplingen mellan traditionella ekonomiska mått och
mätmetoder inom levnadsnivåområdet - som även omfattar individernas
upplevelser av den egna situationen - är mycket bristfällig. För att en
helhetsbild skall kunna ges krävs att en sådan koppling kan åstadkommas.
Detta bör kunna uppnås efter studier, där inslag såväl av relativt avancerade
kunskapsteoretiska problem, av praktiska värderingsmässiga frågeställningar
och genomförandefrågor måste behandlas. Problemet är klart ”tvärvetenskapligt”
men kan inte lösas frikopplat från den sociala och politiska
verklighet inom vilken det skall fungera. Det går inte heller att bortse från att
ett nationellt mätsystem bör kunna relateras till andra internationellt
använda och vedertagna system. Av detta skäl krävs en god kontakt med
internationell litteratur och praxis inom området.

En blandad arbetsgrupp, med inslag av såväl samhällsvetenskaplig,
beteendevetenskaplig som ekonomisk expertis samt av politiker och fackliga
företrädare, bör ges i uppdrag att närmare studera problemområdet. Arbetet
måste självfallet ske i direkt samverkan med redan pågående utredningar om
levnadsnivåmätningar, såsom institutet för social forskning som har till
uppgift att försöka lösa teoretiska problem och metodproblem förknippade
med ett socialt rapporteringssystem, samt med mätprojekt inom långtidsutredningens
fält.

Med hänvisning till vad vi anfört hemställer vi

att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts med
uppgift att söka precisera förslag till hur utvecklings- och
välfärdsmätningar skall kunna ersätta BNP-begreppet som
instrument för utveckling.

Stockholm den 24 januari 1978

MAJ BRITT THEORIN (s)

OSKAR LINDKVIST (s) MATS HELLSTRÖM (s)