om lagstiftning mot könsdiskriminering.

Motion 1974:1550 av herr Helén m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 1550—1552 år 1974

Mot. 1974

1550-1552

Nr 1550

av herr Helén m. fl.

om lagstiftning mot könsdiskriminering.

I motionen föreslås att riksdagen beslutar om lagstiftning mot
könsdiskriminering. Innehållet i en sådan lag skisseras. Utdrag ur nu
gällande lag mot könsdiskriminering m. m. på den amerikanska arbetsmarknaden
bifogas som bilaga 2 till motionen. I bilaga 1 anges också
riktlinjer för en motsvarande svensk lagstiftning, utvidgad till att avse
även utbildningsområdet.

I motionen föreslås vidare, att nu gällande svenska lagstiftning mot
rasdiskriminering i serviceinrättningar m. m. utvidgas till att även gälla
könsdiskriminering.

I det fortsatta arbetet på ett bättre skydd i grundlagen för mänskliga
friheter och rättigheter kommer folkpartiet att arbeta för en grundlagsbestämmelse
mot könsdiskriminering. Ett sådant förslag fanns med i det
utkast till kapitel 2 i regeringsformen som framlades från vårt håll 1973.

I en omfattande partimotion till 1973 års riksdag (1973:850)
presenterade folkpartiet ett samlat handlingsprogram för rättvisa åt
kvinnorna. Det innefattade en rad väsentliga reformkrav på utbildningens,
arbetslivets, familje- och socialpolitikens och samhällsplaneringens
områden; allt i syfte att motverka diskriminering på grund av kön. I
motionen framställdes ännu en gång det av folkpartiet sedan 1970 varje
år framförda förslaget om lagstiftning mot könsdiskriminering.

Folkpartiet kommer att i riksdagen med oförminskad styrka driva de i
1973 års partimotion aktualiserade frågorna. I föreliggande partimotion
vill folkpartiet med eftertryck framhålla kravet på omedelbara åtgärder
för att få till stånd en lag mot könsdiskriminering. Varken regeringen
eller dess delegation för jämställdhet mellan män och kvinnor har ännu
uträttat något synbart för att åstadkomma en sådan lagstiftning. Det
enda som hänt är att man, efter en rad påstötningar från vårt håll, i
december 1973 ställde i utsikt att man skall ta del av utländska
erfarenheter. Det är ett framsteg, men enligt vår uppfattning får frågan
om lagstiftning mot könsdiskriminering nu inte förhalas längre.

Lagskydd mot könsdiskriminering kan tänkas i flera sammanhang.
En bestämmelse mot könsdiskriminering bör intagas i grundlagens frioch
rättighetsförklaring. I det utkast till kap. 2 i regeringsformen som
framlades från vårt håll i samband med grundlagsreformen 1973 ingick en
sådan bestämmelse. Vi avser att fullfölja detta krav i det nu påbörjade
utredningsarbetet om ett bättre grundlagsskydd för friheter och rättig

1 Riksdagen 1974. 3 sami. Nr 1550-1552

Mot. 1974:1550

2

heter.

Det mest trängande området för lagskydd mot könsdiskriminering är
givetvis arbetslivet. Men även på utbildningens område kan fall av
diskriminering på grund av kön förekomma. I sammanhanget bör erinras
om redan befintlig författning om förbud mot köns- eller åldersdiskriminering
vid tillsättning av statlig tjänst eller i fråga om tillträde till
kompetensgrundande utbildning (SFS 1973:279).

Den traditionella uppdelningen av den svenska arbetsmarknaden i
manliga och kvinnliga yrken är ett av de allvarligaste hindren för
jämlikhet mellan män och kvinnor och för individuell valfrihet. De
kvinnliga yrkena ger i regel lägre status, lägre lön, mindre inflytande och
sämre framtidsmöjligheter och har inte sällan karaktären av underordnade
och uppassande befattningar i förhållande till de manliga yrkesutövarna
inom samma område. Det är helt klart att denna uppdelning inte
motsvaras av skillnader mellan män och kvinnor beträffande personlig
lämplighet.

Denna diskriminering riskerar vi att få behålla mycket länge om inte
krafttag tas för att påskynda utvecklingen mot större jämlikhet mellan
könen. Det visar bl. a. statistiken över ungdomens val av yrkesutbildning,
som fortfarande är skrämmande traditionellt. Detta har givetvis många
förklaringar. En av dessa torde vara, att de ungdomar som överväger ett
okonventionellt yrkesval har anledning att befara att de utsätts för en
diskriminerande behandling när de kommer ut på arbetsmarknaden.

De åtgärder, som vidtas inom yrkesvägledning, arbetsförmedling och
omskolning i syfte att underlätta yrkesval med hänsyn till individuella
faktorer, bör fortsättas och förstärkas. Likaså bör skolundervisningen i
ökad utsträckning uppmärksamma könsrollsfrågorna och ge aktuell
information och tillfälle till diskussion. Enligt vår mening går emellertid
utvecklingen i riktning mot rättvisa åt kvinnorna alltför långsamt. Därför
bör nya metoder övervägas. Dit hör lagstiftning mot könsdiskriminering.

Lagen skall förhindra arbetsgivare eller förening av arbetsgivare att vid
erbjudande av arbete eller vid anställande av arbetstagare uppställa
villkor, som diskriminerar arbetstagare i förhållande till annan arbetstagare
på grund av kön. Den skall också förbjuda sådan åtgärd mot
arbetstagare under anställningen. Lagen skall vidare förhindra att sådana
diskriminerande villkor intas i anställningsavtal eller i kollektivavtal.

Arbetsgivare eller förening av arbetsgivare som uppställt sådana villkor
eller företagit könsdiskriminerande åtgärd skall kunna åläggas att
frånträda dem och förbjudas att fortsätta med att uppställa sådana villkor
eller vidtaga sådana åtgärder. Det bör också vara möjligt att förena
åläggande eller förbud med vite. Vidare bör den som inte efterkommer
lagen kunna dömas att ersätta skada som en person lidit genom
könsdiskrimineringen. Ett utkast till riktlinjer för en sådan lagstiftning
fogas som bilaga 1 till denna motion.

I USA finns sedan 1964 en lagstiftning mot rasdiskriminering m. m.
som även innefattar förbud mot könsdiskriminering på arbetsmarknaden.
Där har också inrättats en särskild kommission, Equal Employment

Mot. 1974:1550

3

Opportunities Commission, som har till uppgift att ta emot anmälningar,
undersöka dessa, bedriva förlikningsförhandlingar och, om så erfordras,
driva frågorna vidare till domstol. Den har uppnått konkreta resultat,
som t. ex. innebär att diskriminerade kvinnor fått ut stora lönebelopp i
efterskott.

Genom en lagändring 1972 fick kommissionen vidgade befogenheter.
Den kan nu utan anmälan från enskilda själv ta initiativ för att granska
företagens personalpolitik och kräva redovisning av vad de gör för att
undvika diskriminering med hänsyn till kön, ras etc.

För att i någon mån belysa den amerikanska lagstiftningen mot
diskriminering på arbetsmarknaden bifogas en översättning av delar av
den amerikanska lagtexten i nu gällande lydelse (bilaga 2).

Det bör vidare nämnas att den engelska regeringen under hösten 1973
föreslog en liknande lag (”Equal Opportunities for Men & Women” —
Government proposals for legislation). För närvarande bearbetas remissmaterialet.
Även det engelska systemet förutsätter inrättande av en
särskilt övervakande m. m. kommission (”The Equel Opportunities
Commission”).

En svensk lag måste naturligtvis anpassas till svenska förhållanden
samt — beträffande forumregler och övriga processuella bestämmelser —
till befintliga och aviserade nya regler på arbetsrättens område, bl. a.
reglerna för handläggning enligt lagen om anställningsskydd.

Den som anser sig diskriminerad vid t. ex. sökande av anställning, vid
befordran eller i lönesättningen skall kunna åberopa lagen. I första hand
torde här, liksom vid andra arbetsrättsliga tvister, arbetstagaren företrädas
av sin fackliga organisation. Det bör även vara möjligt att erhålla
rättshjälp i sådana angelägenheter efter den åren 1972 och 1973
beslutade rättshjälpsreformen. Enligt denna skall rättshjälp också kunna
utgå i form av offentligt biträde. Det bör innebära att oorganiserade
arbetstagare eller arbetstagare som av andra skäl inte företrädes av en
facklig organisation i mål enligt lagen om könsdiskriminering får en
principiell rätt till offentligt biträde i sådana mål.

I likhet med det amerikanska systemet bör övervägas formerna för en
instans — en kommission eller en ombudsmannainstitution av typ KO,
NO, JO eller liknande — till vilken den enskilde kan vända sig med sina
klagomål. Denna instans skall kunna ta initiativ till förlikningsförhandlingar
och, om dessa inte ger resultat, föra frågan vidare till den domstol
som kan komma att handlägga dessa frågor. Självfallet skall vederbörande
instans/institution ges befogenhet att verka mot diskriminering även i
andra fall och på eget initiativ granska t. ex. företagens personalpolitik
från denna utgångspunkt.

Utöver lagstiftning angående könsdiskriminering bör också nu gällande
lag mot rasdiskriminering, som framför allt gäller serviceinrättningar av
skilda slag, utvidgas till att gälla även förbud mot könsdiskriminering.
Detta torde kunna ske genom en relativt enkel lagändring.

Mot. 1974:1550

4

På vederbörande utskott torde få ankomma att utarbeta erforderlig
lagtext enligt de riktlinjer som ovan nämnts och som punktvis redovisas i
särskild bilaga.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen antar en lag mot könsdiskriminering i arbetslivet
enligt de riktlinjer som angivits i motionen,

2. att riksdagen beslutar att gällande lagstiftning mot rasdiskriminering
utvidgas till att gälla även könsdiskriminering.

Stockholm den 26 januari 1974

GUNNAR HELÉN (fp)

ERIC ENLUND (fp)

KARL ERIK ERIKSSON (fp)
i Arvika

INGEMAR MUNDEBO (fp)

OLA ULLSTEN (fp)

ANDERS JONSSON (fp)
i Mora

Bilagor:

1. Riktlinjer för en lagstiftning om lag mot könsdiskriminering.

2. Utdrag ur gällande amerikansk lagtext angående förbud mot diskriminering
på arbetsmarknaden (i svensk översättning).

INGEGÄRD FR/ENKEL (fp)

SVEN GUSTAFSON (fp)
i Göteborg

CECILIA NETTELBRANDT (fp)
ROLF WIRTÉN (fp)

Mot. 1974:1550

5

Bilaga 1

Riktlinjer för en lagstiftning om lag mot könsdiskriminering

1. Den skyddade personkretsen
:

2. Tillämplighet:

3. Arbetsgivarsidan:

4. Utbildningsområdet:

5. Förbjudna villkor
och åtgärder:

6. Undantag:

7. Påföljd m a a 5:

8. Forumregler och
handläggning:

9. Ombud:

Alla arbetssökande och arbetstagare;
personer inför och i utbildning.

Vid och inför alla anställningsförhållanden
och därtill knutna villkor,
alla former av ersättning, befordringsfrågor,
arbetsbeskrivningar;
tillträde till kompetensgrundande
utbildning etc.

Alla arbetsgivare eller föreningar
av arbetsgivare.

Alla former av utbildning;
alla nivåer.

Alla villkor och åtgärder som diskriminerar
vederbörande på grund
av kön.

Största restriktivitet. Kan framgå
indirekt av 2. eller särskilt
anges.

Föreläggande och förbud vid äventyr
av vite. Skadestånd i förekommande
fall.

Anpassning till befintliga och
aviserade nya regler på arbetsrättens
område, bl. a. reglerna
för handläggning enligt lagen om
anställningsskydd.

Gängse regler vid förhandling i
tingsrätt/arbetsdomstolen.

10. Övervakande myndighet: Särskild kommission, alternativt

en ombudsmannainstitution av typ
KO, NO, JO eller liknande.

Mot. 1974:1550

6

Bilaga 2

Utdrag

ur amerikansk lagstiftning mot diskriminering på arbetsmarknaden
(Civil rights act 1964 med tillägg 1972)

Kapitel Vll — likabehörighet att erhålla anställning

Diskriminering på grund av ras, hudfärg, religion, kön eller nationellt
ursprung

Par. 703 (a) Det är förbjudet för en arbetsgivare att vid anställning

(1) uraktlåta eller neka anställa eller avskeda eller på annat sätt
diskriminera någon person beträffande ersättning, anställningstid, -villkor
eller -privilegier på grund av dennes ras, hudfärg, religion, kön eller
nationella ursprung,

(2) begränsa, avskilja eller klassificera sina anställda eller anställningssökande
på något sätt som skulle beröva eller tendera att beröva någon
person anställningstillfällen eller på annat sätt menligt inverka på hans
status som anställd på grund av dennes ras, hudfärg, religion, kön eller
nationella ursprung.

(b) Det är förbjudet för en arbetsförmedlare att uraktlåta eller neka
att i och för anställning hänvisa, eller på annat sätt diskriminera, någon
person på grund av ras, hudfärg, religion, kön eller nationellt ursprung
eller att klassificera eller för anställning hänvisa någon person på grund av
ras, hudfärg, religion, kön eller nationellt ursprung.

(c) Det är förbjudet för en arbetstagarorganisation

(1) att utesluta någon person från medlemskap eller fråntaga någon
person medlemskap, eller på annat sätt diskriminera någon person på
grund av ras, hudfärg, religion, kön eller nationellt ursprung,

(2) att begränsa, avskilja eller klassificera sina medlemmar eller
personer som söker medlemskap, och att klassificera eller underlåta eller
neka att för anställning hänvisa någon person på något som helst sätt,
som skulle beröva eller tendera att beröva någon person anställningsmöjligheter,
eller som skulle begränsa dylika anställningsmöjligheter eller på
annat sätt menligt inverka på dennes status som arbetstagare eller som
arbetssökande på grund av ras, hudfärg, religion, kön eller nationellt
ursprung,

(3) eller att föranleda eller försöka föranleda en arbetsgivare att
diskriminera någon person, brytande mot denna lag.

(d) Det är olagligt för varje arbetsgivare, arbetstagarorganisation eller
företagsnämnd, som bestämmer om lärlingskap eller annan utbildning
eller omskolning, inklusive program för inskolning på arbetsplatsen, att
diskriminera någon person på grund av ras, hudfärg, religion, kön eller
nationellt ursprung beträffande antagning till eller anställning inom något
program som ger lärlingskap eller annan utbildning.

(e) Utan hinder av någon annan förordning i denna lag (1) skall det ej

Mot. 1974:1550

7

vara olagligt för en arbetsgivare att anställa arbetstagare, för en
arbetsförmedlare att klassificera eller för eventuell anställning hänvisa
någon person, för en arbetsstagarorganisation att klassificera sina medlemmar
eller att klassificera eller för eventuell anställning hänvisa någon
person, eller för en arbetsgivare, arbetstagarorganisation eller företagsnämnd,
som bestämmer om lärlingskap eller andra utbildnings- eller
omskolningsprogram, att anta eller anställa någon person i något dylikt
program på grund av dennes religion, kön eller nationella ursprung i
sådana fall, där religion, kön eller nationellt ursprung är en bona fide
yrkesförutsättning, rimligen nödvändig för affärsrörelsen eller företaget i
fråga, och (2) det är icke förbjudet för en skola, ett college, universitet
eller annan utbildnings- eller läroanstalt att anställa arbetstagare tillhörande
en viss religion, om denna skola, detta college, universitet, denna
utbildnings- och läroanstalt helt eller till övervägande del ägs, underhålls,
kontrolleras eller administreras av en viss religion eller en speciell
religiös juridisk person, förening eller sammanslutning, eller om undervisningsplanen
för dylik skola, dylikt college, universitet eller annan
utbildnings- eller läroanstalt är inställd på att sprida en särskild religion.

Annan otillåten anställningspraxis

Par. 704 (a) Det är förbjudet för en arbetsgivare att diskriminera
någon av hans arbetstagare eller arbetssökande, för en arbetsförmedlare
eller företagsnämnd, som bestämmer urval för lärlings- eller annan
utbildning eller omskolning inklusive inskolning på arbetsplatsen, att
diskriminera någon person, eller för en arbetstagarorganisation att
diskriminera någon dess medlem eller person som söker medlemskap, på
grund av att denne motsatt sig någon praxis som förbjudits genom denna
lag, eller därför att denne har gjort anmälan, vittnat, medverkat eller på
något sätt deltagit i en undersökning, domstolsförhandling eller hearing/
förhör i anslutning till denna lag.

(b) Det är förbjudet för en arbetsgivare, arbetstagarorganisation,
arbetsförmedlare eller företagsnämnd som bestämmer urvalet för lärlingseller
annan utbildning eller omskolning, inklusive inskolning på arbetsplatsen,
att trycka eller offentliggöra eller föranleda tryckning eller
offentliggörande av alla slags kungörelser eller annonser rörande anställning
hos dylik arbetsgivare eller medlemskap i eller någon klassificering
eller anvisning för eventuell anställning genom en dylik arbetstagarorganisation,
eller beträffande någon klassifikation eller anvisning för
anställning genom sådan arbetsförmedlare, eller beträffande uttagning till
eller anställning i något lärlings- eller annat utbildningsprogram som
inrättats för att ge sådan lärlings- eller annan utbildning genom sådan
samarbetsnämnd, vilka antyder någon förmånsrätt, begränsning, specifikation
eller diskriminering grundad på ras, hudfärg, religion, kön eller
nationellt ursprung, dock så att en dylik kungörelse eller annons må
ange preferens, begränsning, specifikation eller diskriminering grundad
på religion, kön eller nationellt ursprung när religion, kön eller nationellt
utsprung är en bona fide yrkesmässig kvalifikation för anställning.