om kartläggning av de ekonomiska konsekvenserna av äktenskapet jämfört med övrigt samboende
Motion 1987/88:L411 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Lagutskottet
- Inlämning:
- 1988-01-26
- Bordläggning:
- 1988-02-01
- Hänvisning:
- 1988-02-02
Motion till riksdagen
1987/88:L411
av Martin Olsson och Karin Israelsson (c)
om kartläggning av de ekonomiska konsekvenserna
av äktenskapet jämfört med övrigt samboende
Äktenskapets ställning jämfört med övrigt samboende diskuteras ofta och
olika synpunkter framkommer på vilken samboendeform som kan vara
mest ekonomiskt lönande för ett par. Införandet av ny familjerättslig lagstiftning
med ändringar av äktenskapets ekonomiska rättsverkningar har
skapat ett särskilt intresse kring dessa frågor och i många fall framhålls att
flera regler för beskattning, bidrag, samhällsstöd m. m. är så utformade att
äktenskapet missgynnas.
Enligt vissa lagar gäller samma regler för ogifta samboende - i en del av
dessa fall krävs gemensamma barn - som för personer som är gifta med
varandra. Inom andra områden leder reglerna däremot till olika resultat
beroende på samlevnadsform, eller om personerna avstår från direkt samboende.
Vi vill ge några exempel på områden utan att alls på något sätt försöka
vara fullständiga.
Folkpensionen och andra pensionsrätter påverkas av samlevnadsform.
Ålderspensionen från folkpensioneringen utgör exempelvis 96 % av basbeloppet
för ensamstående men endast 78,5 % för gifta pensionärer.
Inom skatteområdet blir åtminstone eventuell förmögenhetsskatt högre
för gifta eftersom deras förmögenheter alltjämt samtaxeras. Samtaxeringen
av makars B-inkomster har däremot numera avskaffats.
Äktenskapsprövningen vid bedömning av rätten till studiestöd och återbetalningsskyldighet
har även avskaffats.
Rätten till bostadsbidrag påverkas däremot av om två personer räknas
som samboende - gifta eller ogifta. Motsvarande gäller barnomsorgsavgifter.
När det gäller samhällets stöd till barnfamiljer är skillnaden stor beroende
på om föräldrarna sammanlever eller ej, eftersom bidragsförskott kan utgå i
det senare fallet om den underhållsskyldige ej åläggs att betala ett underhållsbidrag
som når till bidragsförskottsnivån eller om den underhållsskyldige
ej fullgör sin skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag.
Som exempel på hur människor kan uppleva gällande regler vill vi återge
inledningen av en artikel i tidningen Vår bostad nr 1 1988 under rubriken
”ska vi få det bättre 1988?”. Kvinnan i en familj med två små barn säger där:
”Ibland har vi funderat på att skilja oss. Då skulle jag få bostadsbidrag,
bidragsförskott och lägre barnomsorgsavgift. Det måste vara något fel på
samhället när inte familjesammanhållning premieras.”
Arvsrätt har enligt äktenskapsbalken och de nya arvsreglerna införts för Mot. 1987/88
make även när den avlidne efterlämnar bröstarvinge, medan ogifta sam- L411
boende av naturliga skäl ej fått motsvarande rätt.
Enligt vår mening borde det göras en fullständig kartläggning av de olika
ekonomiska konsekvenserna av äktenskap jämfört med ogift samboende
och även jämfört med förhållandet för dem som avstår från direkt samboende.
Genom en sådan kartläggning skulle främst två fördelar vinnas. Dels
skulle klarhet erhållas om konsekvenserna av olika samlevnadsformer. Dels
skulle en sådan kartläggning ge underlag för utarbetande av förslag till
erforderliga ändringar av olika regler så att äktenskapet inte kan anses vara
diskriminerat.
Vi vill betona att vi ställde oss bakom regeringens förslag till sambolag
och att vi inte tar upp frågor om äktenskap kontra ogift samboende för att
argumentera emot sambolagen, som ger ett grundläggande ekonomiskt
skydd för parterna i sådant samboförhållande.
Vi anser det däremot vara synnerligen nödvändigt att skatte- och bidragsregler
m. m. inte är så utformade att äktenskapet leder till konsekvenser
som medför att människor av ekonomiska skäl väljer ogift samboende i
stället för äktenskap. Det får inte vara så att människor avstår från giftermål
eller till och med skiljer sig på grund av att det ”lönar sig” bättre.
Efter införandet av ändrade familjerättsliga regler för äktenskapets ekonomiska
rättsverkningar är det enligt vår mening lämpligt att även kartlägga
hur övriga regler påverkar äktenskapet.
Familjen är grunden både för samhället och för de flesta människor.
Även om det moderna samhället skall tillförsäkra alla en materiell trygghet
har familjen alltjämt - och torde i framtiden fortsätta att ha - en avgörande
betydelse för den enskildes trygghet och trivsel såväl under uppväxtåren
som därefter.
Det skall självklart vara helt fritt för varje par att välja samlevnadsform,
men det är väsentligt att de ekonomiska konsekvenserna av äktenskap är
sådana att det stora flertalet kan finna att äktenskapet är en lämplig och
naturlig samlevnadsform. Det är enligt vår mening både ett samhällsintresse
och en rättighet för berörda personer att äktenskapet inte diskrimineras.
Äktenskapet är resultat av en aktiv och överlagd handling och skall ge
trygghet för kontrahenterna. Däremot är det enligt vår uppfattning naturligt
att det för ogifta samboende inte kan och bör tillämpas alla de regler som
gäller för dem som är gifta med varandra. Vi eftersträvar alltså inte med
vårt utredningskrav att olika samlevnadsformer skall jämställas inom alla
områden.
Riksdagen bör enligt vår mening göra ett uttalande om behovet av den
nämnda kartläggningen samt att det på grundval av denna bör utarbetas
erforderliga ändringsförslag för att undanröja de regler som kan anses leda
till att äktenskapet missgynnas.
7
Hemställan Mot. 1987/88
L411
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dels en kartläggning av de ekonomiska konsekvenserna
av äktenskap främst jämfört med övrigt samboende, dels
förslag till åtgärder för att äktenskapet ej skall missgynnas.
Stockholm den 22 januari 1988
Martin Olsson (c)
Karin Israelsson (c)

