om jämställdhet mellan kvinnor och män

Motion 1987/88:A810 av Kersti Johansson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88:A810

av Kersti Johansson
om jämställdhet mellan kvinnor och män

Mot.

1987/88

A810-811

Allmänt

I budgetpropositionen aviseras att regeringen avser att återkomma i en
särskild proposition om den fortsatta inriktningen av jämställdhetsarbetet.
Vi avser att i detta sammanhang mera utförligt presentera våra förslag till
konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten mellan män och kvinnor
och i detta sammanhang främst redovisa vår principiella syn på jämställdhetsarbetet.

Inledning

Jämställdhet är alla människors lika rätt till utveckling, utbildning och arbete
efter sin läggning och sina förutsättningar utan avseende på kön. Varje
människa måste ha möjlighet att ta till vara sina personliga resurser. Ett
jämställt samhälle kräver insatser från både män och kvinnor.

Ekonomisk självständighet är en förutsättning för jämställdhet. Det
innebär att rätten till förvärvsarbete skall gälla såväl kvinnor som män.

Jämställdhet är också en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i det
demokratiska samhällsarbetet. Kvinnor och män har olika erfarenheter och
därpå byggda värderingar. Deras olika erfarenheter och värderingar måste
tas till vara i samhällsarbetet.

Jämställdhet innebär också att kvinnor och män skall ha samma möjligheter
och skyldigheter till omsorg och ansvar för barnen.

Jämställdhet är således en fråga om delat ansvar och lika villkor i hem,
arbetsliv och samhälle. Arbetet för att förverkliga jämställdhet mellan
kvinnor och män är därför en av de viktigaste samhällsuppgifter.

Centerns grundsyn

Alla människors lika värde och rättigheter är utgångspunkten för centerns
politiska arbete. Kraven på trygghet i en god livsmiljö för alla och ansvaret
för kommande generationer samt strävan efter jämlikhet mellan grupper och
individer skall bestämma inriktningen av det politiska handlandet.

Det decentraliserade samhället är en viktig förutsättning för att nå dessa
mål. Det ger de bästa förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och

1 Riksdagen 1987188.3 sami. NrA810-811

män, som är ett viktigt delmål i arbetet för jämlikhet mellan individer och
grupper.

Centerpartiet arbetar utifrån denna grundsyn för att trygga kvinnors och
mäns lika möjligheter till:

- utbildning och arbete

- omsorg om och ansvar för barnen

- inflytande i och ansvar för samhället

Det decentraliserade samhället med närhet mellan arbete, bostäder och
service och med beslutsfattandet nära människorna ger de bästa förutsättningarna
för att uppnå dessa mål.

Samhällsplaneringens och regionalpolitikens betydelse för
jämställdhet

Det är viktigt att samhällsplaneringen skapar förutsättningar för jämställdhet
mellan kvinnor och män.

Tidigare planering har motverkat jämställdhet. Utvecklingen har gått mot
ökat avstånd mellan bostad och arbete också i tätorterna. Boendet har glesats
ut och arbetsplatserna koncentrerats till särskilda områden. Det har lett till
längre arbetsresor, sämre service i bostadsområdena och sämre boendegemenskap.

Boendeplaneringen måste utgå ifrån att både kvinnor och män skall ha
möjlighet att förvärvsarbeta. Barnomsorg måste ordnas i anslutning till
bostadsområdena. Ökad valfrihet i barnomsorgen, som centern pläderar för,
är därvid nödvändig. En väl fungerande kollektivtrafik måste finnas.

Centern har också aktivt medverkat till att den nya plan- och bygglaen fått
en utformning som främjar en utveckling mot ett decentralistiskt samhälle.
Besluten har flyttats närmare de enskilda individerna. Fler kvinnor och män
kan påverka sin kommuns planering av arbete, bostad och service.

Regional balans förutsättning för jämställdhet

Samhällsplaneringen måste vidare, om jämställdhet skall uppnås, syfta till en
balanserad utveckling i hela landet. Centerns kamp för regional balans är ett
viktigt led i jämställdhetsarbetet. Skillnaderna när det gäller kvinnors
förvärvsfrekvens mellan storstadsområden och glesbygder är mycket stora.

I vår partimotion om regionalpolitiken har vi lagt en mängd förslag som
syftar till att utveckla hela vårt land. Vi har särskilt påtalat vikten av att
differentiera landsbygdens näringsliv för att underlätta möjligheterna för
kvinnor att få förvärvsarbete och förbättra förutsättningarna för kvinnligt
företagande. Vi har bl. a. föreslagit ett särskilt anslag för landsbygdsutveckling
om 100 milj. kr. som bl. a. bör användas för att stärka kvinnors
möjligheter till sysselsättning. Vi har vidare understukit vikten av att den
pågående landsbygdskampanjen får ett tillräckligt stöd och tas på allvar av
statsmakterna. Vi har föreslagit att 2 milj. kr. anvisas för att den pågående
kampanjen skall kunna genomföras.

En differentiering och utveckling av landsbygdens näringsliv är en
grundläggande förutsättning för att kvinnor skall kunna beredas arbete i

Mot. 1987/88

A810

utsatta regioner. En medveten politik för regional balans och regional Mot. 1987/88

utveckling är också en avgörande förutsättning för likvärdiga möjligheter till A810

arbete och trygg personlig ekonomi för både män och kvinnor. Riksdagen

bör därför hos regeringen hemställa om att riksdagen får i uppdrag att särskilt

studera möjligheten att öka tillgången på arbete för kvinnor i utsatta

regioner.

Utbildning

De traditionella könsrollsmönstren grundläggs tidigit. Värderingarna om
vad som är manligt och kvinnligt formas i tidiga barnaåren. All utbildning,
såväl i förskola, grundskola, gymnasium som i högskola och vuxenutbildning
har en nyckelroll när det gäller att bryta fördomar och förändra attityder.

Vi återkommer i samband med att propositionen presenteras med förslag
som syftar till att ge bl. a. läroplanens mål att skolan skall verka för
jämställdhet mellan kvinnor och män ett reellt innehåll. Vi avser även då att
ta upp frågor som rör både skolutbildningens innehåll, personalens sammansättning,
rådgivning till eleverna m. m. Vi vill dock i detta sammanhang peka
på de orättvisor som gäller för möjligheterna att få vuxenstudiestöd.

Vuxenstudiestöd

För att erhålla vuxenstudiestöd krävs i dag tillhörighet till A-kassa. Det gör
att de som ”endast” varit hemma ej har möjlighet att söka stödet. Det gör
också att de som varit korttidsanställda, tim- och arvodesanställda och därför
inte anslutit sig till vare sig en facklig organisation eller A-kassa också är
ställda utanför. Vi vet att de som varit hemma och de som arbetat deltid till
övervägande delen består av kvinnor.

Kravet på tillhörighet till A-kassa är därför direkt könsdiskriminerande.

Det visar också hur lågt samhället värderar arbetet i hemmet, vilket på nytt
visar att vi bryter mot FN:s förklaring om de mänskliga fri- och rättigheterna.

Det strider också mot kravet att alla kvinnor och män skall ha samma
möjlighet till utbildning.

Centerns förslag om en allmän arbetslöshetsförsäkring garanterar alla
tillhörighet till A-kassa och undanröjer ovannämnda diskriminering. Förslaget
följs upp i en annan motion.

Arbetsliv

Rätten till arbete är grundläggande för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Förvärsarbete är inte bara en förutsättning för egen försörjning. Det har
också ett egenvärde genom att det är en väg till sociala kontakter, gemenskap
och till personlig utveckling.

De praktiska förvärvshinder som i dag finns måste undanröjas. Attityder
och värderingar är också av stor betydelse när det gäller kvinnors och mäns
lika möjligheter till arbete och utbildning. Ansvaret för att förändra attityder
på arbetsplatsen och arbeta bort fördomar ligger såväl hos den enskilde som
hos arbetsgivaren och de fackliga organisationerna.

1* Riksdagen 1987/88.3 sami. NrA810-811

Arbetsmarknaden Mot. 1987/88

Jämställdhet innebär bl. a. att kvinnor och män skall kunna förvärsvarbeta på ^810

lika villkor. De skall ha samma lönevillkor och möjligheter till utveckling och
befordran i arbetet. Grundläggande för jämställdhet är också att kvinnor och
män kan kombinera förvärvsarbetet med det praktiska arbetet i hemmet och
ansvaret för barnen.

I början av 1970-talet hängde ökningen av antalet kvinnor i arbetskraften
samman med högkonjunkturen och den därmed sammanhängande stora
efterfrågan på arbetskraft. I slutet av 1970-talet har kvinnornas inmarsch på
arbetsmarknaden fortsatt trots vikande konjunkturer. Ökningen har fortsatt
också på 1980-talet om också i långsammare takt. Det finns snart lika många
kvinnor som män på arbetsmarknaden.

Nära hälften av alla sysselsatta kvinnor arbetar deltid. Kvinnornas
arbetsmarknad är till stor del en annan än männens, de arbetar i stor
utsträckning i vård, service- och kontorsyrken. Kvinnornas yrken är genomgående
lägre betalda än männens, därmed blir kvinnornas ATP-poäng också
lägre än männens.

Det är viktigt att ha framtidsperspektiv när det gäller kvinnors arbete.

Viktiga utgångspunkter för det politiska arbetet måste vara att

- bryta de traditionella könsrollsmönstren inom både utbildning och arbetsmarknad

- uppvärdera de människovårdande yrkena

De människovårdande yrkena är låglöneyrken - det är genomgående för
hälso- och sjukvård och för social hemtjänst. Det är här - hittills och nu kvinnorna
numerärt dominerar. Vi har i en samlad motion om valfrihet och
trygghet för äldre m. m. tagit upp personalens situation inom vårdområdet.

Det är nödvändigt att samhället agerar så att både kvinnor och män med
förtroende och förväntningar väljer vårdyrken. Det gäller att markera
lönefrågornas betydelse, att uppmärksamma arbetsmiljöfrågorna och arbetstidens
förläggning. Det bör ges regeringen till känna.

Kvinnor och företagande

Vi har från centern i annat sammanhang pekat på den betydelsen ett breddat
nyföretagande har för kvinnors möjligheter att få arbete. Det finns också ett
stort intresse bland kvinnor att starta och driva egna företag. Detta har bl. a.
visat sig i företagsutvecklingsprojekt som genomförts.

Detta har lett till att flera utvecklingsfonder har initierat insatser för
kvinnliga företagare. Utvecklingsfonderna är tillsammans med de resurser
det s. k. länsanslaget erbjuder ett bra instrument för att stärka småföretagsamheten.
Syftet med utvecklingsfonderna är bl. a. att komplettera övriga
institutioner på kreditmarknaden och ge olika typer av företagsservice till de
mindre och medelstora företagen. Därmed har fonderna en nyckelroll att
förse småföretagen med riskkapital.

Utvecklingsfondernas målgrupp är främst den tillverkande industrin.

Detta missgynnar kvinnors företagande eftersom detta förekommer främst
inom tjänstesektorn.

De privata tjänstenäringarna är starkt expansiva och företagen oftast Mot. 1987/88

lokaliserade till koncentrationsorter. Med hänsyn till att kvinnligt nyföreta- A810

gande sker inom tjänstesektorn och sysselsättningsproblemen i för kvinnor
utsatta regioner är stora bör enligt vår mening möjligheter öppnas för
utvecklingsfonder i sysselsättningssvaga regioner att ge stöd till kvinnligt
företagande inom tjänstenäringarna. Detta bör ges regeringen till känna.

Komplettering av jämställdhetslagen

Jämställdhetslagen bör vara utformad så att varje kvinna eller man har ett
fullständigt rättsskydd mot könsdiskriminering. Många gånger när en kvinna
anmäler ett fall till JÄMO utsätts hon för diskriminerande bestraffningar,
vilket gör att många kvinnor inte vågar anmäla saken. Ringa hjälp står att få
för den utsatta kvinnan på arbetsplatsen men även samhället utanför sviker.

Jämställdhetslagen ger i dag ett otillräckligt skydd mot trakasserier på
grund av anmälan om könsdiskriminering. Brottsbalkens 17 kap. 10 § räcker
inte till, då inte alla trakasserier leder till rättsak. Det är därför befogat med
en komplettering av jämställdhetslagen. I lagen bör ingå en särskild regel om
skydd mot trakasserier för den som använt sig av lagen. En sådan regel bör
klart fastslå att arbetsgivaren som underrättas om trakasserier kan ställas till
ansvar för såväl egna som anställdas trakasserier av en arbetstagare.

Diskriminering på grund av föräldraledighet

En arbetstagare som arbetat deltid på grund av föräldraledighet har rätt att
återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten. Han eller hon
behöver heller inte acceptera någon omplacering som inte ryms inom
anställningsavtalet och är en nödvändig följd av ledigheten. Detta står att
läsa i 9 och 11 §§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn. Trots
detta inträffar enligt rapporter att kvinnor när de återvänder till sitt arbete
efter föräldraledigheten inte erhåller liknande arbetsuppgifter. Det inträffar
snarare att de ibland får lägre tjänster och att möjligheten att avancera blivit
betydligt begränsad. Det är viktigt att sådana övertramp av lagregler inte
sker.

Vi anser därför att regeringen bör vidta erforderliga åtgärder för att genom
information och direktkontakter med arbetsgivare ändra attityderna.

Jämställdhetskommittén

I samband med ombildningen av regeringen ändrades även organisationen
för arbetet med jämställdhetsfrågorna. En överflyttning till arbetsmarknadsdepartementet
genomfördes samtidigt som den parlamentariskt sammansatta
jämställdhetskommittén togs bort inkl. tillhörande sekretariat. I stället
inrättades ett särskilt jämställdhetsråd.

Den tidigare kommittén kunde arbeta aktivt genom att sekretariatet
kunde hålla kontakt med omvärlden samtidigt som olika idéer kunde
genomarbetas och utföras. Sekretariatet ägnade mycket tid åt kontakt- och

informationsverksamhet. De politiska representanterna kunde vara med Mot. 1987/88

direkt i arbetet. Kravet på informationsinsatser ökade hos JÄMO. Den A810

ökade arbetsbelastningen fick klaras av utan några extra resurser.

Tidningen Jämsides sköttes tidigare av jämställdhetskommittén. Tidningen
tar i dag 25 % i anspråk av förvaltningsanslagen utan att i princip extra
resurser ställts till förfogande tidigare. Även arbetsmarknadsdepartementets
jämställdhetsenhet använder tidningen för att få ut information om sitt
arbete.

Den nu beskrivna utvecklingen anser vi vara till nackdel för jämställdhetsarbetet
och för JÄMO:s möjligheter att följa upp t. ex. de anmälningar som
strömmar in om trakasserier på arbetsplatserna. Centerpartiet föreslår att
riksdagen hos regeringen begär ett förslag om återinförande av jämställdhetskommittén
vilket även bör innefatta en samordning med JÄMO i syfte
att bättre utnyttja tillgängliga resurser.

Kvinnor i samhällsarbetet

Det är viktigt att kvinnor och män får samma möjligheter att delta i fackligt
och politiskt arbete. Kvinnor och män har olika erfarenheter att utgå ifrån
och bidra med i samhällsarbetet. Det är detta som gör det så angeläget att
både kvinnor och män är representerade i beslutande församlingar.

En ökning av kvinnorepresentationen är därför nödvändig. En strävan bör
vara att kvinnor och män är representerade i beslutande församlingar i
förhållande till sin andel av valmanskåren. Det hör till de politiska partiernas
ansvarsområde att arbeta i denna riktning. Så länge kvinnor och män inte har
likvärdiga möjligheter att påverka de politiska besluten föreligger en allvarlig
brist i vår demokrati.

Det politiska livets villkor försvårar kvinnors möjligheter att delta i
samhällsarbetet. Främst är det småbarnsföräldrar som möter svårigheter att
delta i det politiska arbetet. Småbarnsföräldrarnas erfarenheter kan dock
inte undvaras, när beslut skall fattas, varför olika former för att förbättra
villkoren för politiskt arbete måste prövas. Sammanträden på tider som
passar barnfamiljer, tidsbegränsade möten och möjligheter till barnpassning
är grundläggande krav om kvinnor och män skall få samma möjligheter att
delta i samhällsarbetet.

Vi återkommer i dessa frågor när den aviserade propositionen presenteras
och förutsätter då av även kvinnorepresentationen inom industrin behandlas.
Det är en viktig jämställdhetsfråga att få belyst fördelningen av kvinnor
och män i ansvarig ställning inom industrin.

Våld och övergrepp mot kvinnor

Varje år dör 30-40 kvinnor i Sverige sedan de misshandlats i sina hem.

Många andra, åtskilliga tusen, får allvarliga skador och tvingas leva under en
omänsklig psykisk press.

Numera faller kvinnomisshandel under allmänt åtal. Det innebär att andra
än kvinnan själv kan anmäla brottet. Personal inom sjukvården och
socialtjänsten kommer alltid förr eller senare i kontakt med misshandlade
kvinnor. Det krävs ökade insatser för att ge kunskap och fortbildning om

kvinnomisshandelns orsaker, psykiska konsekvenser och möjligheterna att
ge hjälp så att personal kan se problemen och vågar ta itu med dem.

Kvinnohus och kvinnojour som utformats efter lokala förutsättningar
bedriver en värdefull verksamhet. Behovet av insatser av det slag dessa
erbjuder har vuxit starkt de senaste åren. Denna verksamhet bedrivs
mestadels som frivillig verksamhet och som ett komplement till socialtjänstens
insatser. Även den som begått våldshandlingen har behov av hjälp för att
situationen skall kunna förändras. Centerpartiet har i den kriminalvårdspolitiska
motionen tagit upp dessa frågor, varför vi hänvisar till den.

Jämställdhet och valfrihet i barnomsorgen

Jämställdhet uppnås enbart om både män och kvinnor engagerar sig. Ett
barns uppväxttid påverkas mycket starkt av relationerna och arbetsfördelningen
inom familjen. Barnets syn på kvinnor och män i vuxenlivet och
därmed deras egen roll styrs av föräldrarnas attityder till obetalt och betalt
arbete i hemmet och i yrkesarbete. Det är helt riktigt det som sägs i
faktaboken Kvinno- och mansvärlden: ”1 ett jämställt samhälle är familjerollen
lika viktig som yrkesrollen och föräldrarollen måste kombineras med
försörjarrollen. Situationen kan bli en annan om vi skulle få en utförligare
reglering än grundlag av yttrandefriheten, t. ex. enligt den förutnämnda
lagrådsremisser”

I FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna står följande: ”Familjen
är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och äger rätt till
skydd från samhället och staten.” Sverige har ställt sig bakom det dokumentet.

Centerpartiet har många gånger påtalat det orättvisa i den låga värderingen
av hemarbetet.

Familjepolitiken måste som ett av sina mål ha ett underlätta för båda
föräldrarna att förena förvärvsarbete med barn och familjeliv. Barnfamiljerna
måste så långt möjligt kunna välja hur de vill fördela tiden mellan
förvärvsarbete och vård av barn på det sätt som bäst passar familjen. Det
innebär att utbyggnaden av samhällets barnomsorg måste fortsätta. Det
betyder också att arbetet med vård av små barn måste värderas oavsett var
det utförs. (Centerns förslag om en vårdnadsersättning är därför en viktig del
i en mer rättvis arbetsfördelning.)

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samhällsplaneringens betydelse och vikten av
regional balans och en positiv regional utveckling för jämställdhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den regionalpolitiska
utredningen får i uppdrag att särskilt överväga möjligheterna att öka
kvinnors sysselsättningsmöjligheter i utsatta regioner i enlighet med
vad i motionen anförts,

Mot. 1987/88

A810

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändrad inriktning av utbildningen för en ökad
jämställdhet,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
utvecklingsfondernas stödverksamhet i syfte att stimulera kvinnligt
företagande i enlighet med vad i motionen anförts1]

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förkortad arbetstid för personal inom
vårdsektorn,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om trakasserier inom arbetslivet,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i jämställdhetslagen
avseende en kompletterande regel för skydd mot trakasserier
i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om diskriminering av arbetstagare på grund av
föräldraledighet,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett återinförande
av jämställdhetskommittén i enlighet med vad i motionen anförts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvinnors betydelse för utveckling på landsbygden,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om familjepolitikens betydelse för jämställdheten.

Stockholm den 26 januari 1988
Kersti Johansson (c)

Ivar Franzén (c) Per-Ola Eriksson (c)

Börje Hörnlund (c) Elving Andersson (c)

Mot. 1987/88

A810

Rosa Östh (c)

Ingvar Carlsson (c)
i Bengtsfors

Görel Thurdin (c)
Jan Hyttring (c)

1 1987/88:N337

8