om inventering av kulturhistoriskt värdefulla fotografier.

Motion 1975:1332 av herr Sundman och fröken Eliasson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1975:1332

9

Nr 1332

av herr Sundman och fröken Eliasson

om inventering av kulturhistoriskt värdefulla fotografier.

Den fotografiska bilden kom till Sverige någon gång i mitten av
1800-talet. Ateljé Jaeger grundades omkring 1860, och samtidigt uppstod
en växande kår av fotografer som åkte land och rike runt och tog bilder
av det svenska folket i helg och socken. På 1890-talet och kring
sekelskiftet började fotograferandet bli allt vanligare på grund av Kodaks
lådkamera och rullfilmen. August Strindberg tillhörde dem som i Sverige
först insåg det nya mediets utvecklingsmöjligheter, och han blev en
skicklig och inspirerande föregångsman.

Fotograferandet växte snabbt till en folkrörelse. 1 ett inledningsskede
spelade Svenska Turistföreningen stor roll genom sin årsbok och den
långa (numera nerlagda) serien Årets bilder. 1 dag konsumerar det svenska
folket kameror, film och projektorer för upp mot 800 milj. kr. per år.
Det stora intresset har lett till dels att Sverige har ett mycket stort antal
högt kvalificerade laboratorier, dels att fotograferingen är en billigare
hobby här än i de flesta andra länder, dels att Sverige tidigt fick en stor
kår mycket skickliga yrkesfotografer och vid sidan härom en internationellt
sett imponerande grupp amatörfotografer av hög klass. Parallellt
härmed slog den fotografiska bilden snabbt igenom i den svenska pressen.
Vi syftar här inte bara på fackbetonade tidskrifter (tidningen FOTO
började utkomma redan på 1930-talet) utan på tidningar som SE och
KF:s Vi, fackföreningsrörelsens tidskrifter och den svenska dagspressen i
allmänhet.

Dessa förhållanden och omständigheter innebär att det i vårt land
finns ett utomordentligt stort antal fotografier av ett helt enkelt
enastående kulturhistoriskt värde.

Många av dessa bilder är på olika sätt spridda över landet. Den
märklige amatörfotograferande hälsingen Per Forsell samt Lima-sonen
Sven Johansson (med den mångomtalade Lima-utställningen på Moderna
museet 1973) är inte unika. De har många motsvarigheter på olika håll i
landet, och det är fråga om oskattbara bilddokument. Till detta kommer
de rena amatörbilder av hög ålder som finns i många hem, ofta utan att
ägarna inser deras värde. Hembygdsföreningar och regionala museer har
gjort icke obetydliga insatser för att rädda detta bildmaterial. Deras
resurser har emellertid i regel varit för små.

Härav följer att en statlig insats, i vart fall i ett inledande skede, är
nödvändig för att genomföra en mera metodisk inventering av dessa mer
eller mindre gömda och anonyma bildsamlingar.

Det finns redan nu åtskilliga systematiserade fotografiska samlingar.

Mot. 1975:1332

10

Vi har t. ex. Fotografiska museet, en underavdelning av Moderna museet.
Dess resurser är emellertid för små. Stockholms Stadsmuseum har byggt
upp en imponerande samling och Tekniska museet har en fotosamling
inom sitt område som kan betecknas som unik i Europa. Många av våra
regionmuseer har, som nämnts, värdefulla fotoarkiv.

På många håll i landet finns emellertid omfattande arkiv av privat eller
enskild karaktär. Vi har t. ex. dagspressens och tidskrifternas bildarkiv.
Det finns många smärre tidningar med svag ekonomi som förvarar
värdefulla fotografier. Och vem tar hand om de nerlagda tidningarnas
kulturhistoriska material? Till detta kommer samlingarna hos våra
framstående fotografer. Hur skall t. ex. Lennart Nilssons världsberömda
fotosamlingar räddas åt framtiden? K. W. Gullers arkiv omfattar nära en
halv miljon registrerade negativ från 1938 och fram till i dag. Det är
självklart att fotografiska dokument av denna omfattning kan säkras
endast genom statliga insatser.

Tiden hastar. Det fotografiska materialet åldras, nykopieringar är i
stor utsträckning nödvändiga, väsentliga fakta och omständigheter kring
bilderna går förlorade för vart år.

Under de senaste årens kulturdebatt och kulturpolitiska beslut har
stillbildsfotografiet mer eller mindre blivit bortglömt. Snabba åtgärder är
av nöden.

Med hänvisning till det anförda hemställes

att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd får i
uppdrag dels att i samarbete med de regionala museerna
utarbeta en plan för inventering av kulturhistoriskt värdefulla
fotografier, dels att snarast lägga fram förslag angående
säkrandet för framtiden av redan befintliga arkiv hos fotografer,
tidningar m. m.

Stockholm den 27 januari 1975

P. O. SUNDMAN (c)

ANNA ELIASSON (c)