om invandrarpolitiken
Motion 1978/79:1050 av Olof Palme m. fl.
Motion
1978/79:1050
av Olof Palme m. fl.
om invandrarpolitiken
1. Invandrarpolitikens inriktning
1 dag bor mer än 400 000 utländska medborgare i Sverige. Av dessa är en
fjärdedel barn och ungdomar som (otts och vuxit upp här. Nästan alla stater
på jorden finns företrädda bland de utländska medborgarna. Till detta
kommer omkring 300 000 invandrare som har sökt och fått svenskt
medborgarskap. Lika många är de som fötts i Sverige som svenska
medborgare av föräldrar vilka har invandrat under efterkrigstiden. Totalt
finns därmed omkring en miljon människor i Sverige med bakgrund som
invandrare.
Det är med denna insikt, att numera var åttonde invånare i vårt land har
sina rötter i ett annat land, som socialdemokratin lägger fram förslag till
särskilda insatser på kommunal nivå förde invandrade. Därmed för vi vidare
den politik som socialdemokratin grundlagt i regeringsställning. Denna
politik kan sammanfattas i begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan.
Jämlikhet mellan invandrare och svenskar förutsätter att invandringen
anpassas till samhällets möjligheter att ge invandrarna arbete och social
trygghet. En invandring som helt styrs av marknadskrafterna skulle vara till
skada för löntagarna såväl i Sverige som i utvandringsländerna.
Valfrihet för invandrarna och rätten för etniska minoriteter att fritt utveckla
sitt språkliga och kulturella arv svarar mot grundläggande socialdemokratiska
krav på självbestämmande och demokrati. Därför skall samhället stödja
invandrarnas och minoriteternas strävanden till egen kulturell och etnisk
identitet.
Samverkan människor emellan måste stärkas för att motverka fördomar
och kulturell isolering mellan olika grupper i samhället och för att främja
solidariteten över nations- och språkgränserna. Därmed kan arbetet för
internationalism och samhörighet mellan folken förankras i vardagen och i
det svenska samhällsarbetet.
I praktiken är det emellertid mycket långt kvar innan de mål för
invandrarpolitiken som en enhällig riksdag antog år 1975 kan förverkligas. De
senaste åren visar också klart att invandrarnas ställning försvagas när
arbetslösheten ökar och många människor känner sin ekonomiska trygghet
hotad. Det är viktigt att klargöra att många av de problem som kännetecknar
invandrarnas situation är gemensamma för stora grupper i det svenska
samhället. Det bästa exemplet är invandrarnas situation i arbetslivet som,
Mot. 1978/79
1050-1053
1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 1050-1053
Mot. 1978/7.9:1050 2
• 1,5. • > , 1
enligt de levnadsnivåundersökningar som genomförts under senare år,
karakteriseras av alla de förhållanden som drabbar de svagaste grupperna i
samhället - dålig arbetsmiljö, obekväma arbetstider, stora olycksfallsrisker
etc.
2. Kommunerna och invandrarna
Med propositionen 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken
m. m. tog den socialdemokratiska regeringen viktiga steg för att
reformera samhällsinsatserna till förmån för invandrarna. Målen för politiken
lades fast samtidigt som bl. a. arbetsmarknads-, bostads-, kultur- och
utbildningsfrågor liksom sociala spörsmål togs upp till samlad behandling.
Med de höjda ambitionerna följde ökade anspråk på insatser från såväl staten
som kommunerna.
Trots ambitiösa insatser från kommunernas sida har det, i en tid av snabbt
växande allmänna krav på kommunala insatser och ofta starkt begränsat
finansiellt utrymme, inte varit möjligt att fullt utveckla ett sammanhållet
kommunalt program till förmån för invandrarna. Därmed har det inte heller
blivit möjligt att mera definitivt värdera effekterna av olika insatser. Alltjämt
saknar vi entydiga uppgifter om olika insatsers effektivitet som delar i ett
sammanhållet invandrarprogram på kommunal nivå.
Mot denna bakgrund finner socialdemokraterna det angeläget att ytterligare
bidrag nu lämnas till breddad kommunal verksamhet. Verksamheten
bör få försökskaraktär och bedrivas i två kommuner med mera betydande
andel invandrare av den totala befolkningen. En av kommunerna bör ingå i
ett storstadsområde. Vid direkta kontakter har företrädare för kommunerna
Botkyrka och Olofström förklarat sig intresserade att medverka i en
försöksverksamhet av det slag som här föreslås.
Med tanke på de särskilda kostnader som är förenade med pilotprogram av
det slag som kommer att förordas är det motiverat med särskilt finansiellt
stöd från staten. Riksintresset för försöken och därmed skälen för särskilt
finansiellt stöd från staten understryks av förhållandet att kunskaper och
erfarenheter från verksamheten kan tillgodoföras alla landets kommuner.
Det statliga engagemanget i försöken bör spänna över flera år. Försöksperiodens
längd torde få bestämmas slutgiltigt först efter fördjupade kontakter
mellan regeringen, invandrarverket och de berörda kommunerna. Vid
periodens slut bör insatserna och dess effekter utvärderas. Detta bör
förslagsvis ske genom invandrarverkets och riksrevisionsverkets försorg
under medverkan från berörda kommuner och medverkande organisationer.
Behovet av utvärdering reser krav på en sådan utformning och uppläggning
av försöken att insatta resurser (kostnader) kan ställas mot uppnådda resultat
(prestationer/effekter). Resultatet av försöken bör redovisas för riksdagen.
I det följande redovisas i allmänna ordalag vissa komponenter som skulle
kunna ingå i försöksverksamheten. Det bör ankomma på regeringen, och den
Mot. 1978/79:1050
3
myndighet som regeringen bestämmer, att i intim samverkan med försökskommunerna
närmare precisera och reglera verksamheten.
Ett pilotprogram för ökade kommunala insatser för invandrares anpassning
bör spänna över ett brett fält - bostaden, förskolan, skolan, myndighetskontakterna,
medborgarinformationen osv.
2.1 Bostaden
Kraftfulla insatser för en bättre boendemiljö för alla liksom åtgärder mot
bostadssegregation är grundläggande förutsättningar för att invandrarna inte
skall missgynnas på bostadsmarknaden.
I en särskild motion reser socialdemokratin krav på ny lagstiftning som ger
kommunerna anvisningsrätt till lediga och nybyggda bostäder. Med denna
lag kommer kommunerna att få ett bra verktyg i sin hand för effektiv och
rättvis bostadsförmedling, något som skulle ge inte minst invandrare och
flyktingar ett bättre utgångsläge på bostadsmarknaden. I försökskommunerna
blir anvisningsrätten *3r«kild betydelse, eftersom kommunena
därmed effektivt kan sätta in bostadsförmedlande insat«er som en grundläggande
del i ett sammanhållet invandrarprogram.
2.2 Barnen och språket
Tidigare ansågs intensiv träning i svenska och olika introduktionsåtgärder
vara tillräckliga för att tillgodose invandrarbarnens särskilda behov. Numera
vet vi att det också krävs andra insatser av betydligt mer långtgående karaktär
för att inte invandrarbarnen skall få en socialt, ekonomiskt och kulturellt
svagare ställning än andra barn.
1975 års invandrarpolitiska beslut innebaren entydigare inriktning på ali ge
invandrarbarnen möjligheter att vidmakthålla och befästa kunskaperna i
hemspråket. Detta är en nödvändig förutsättning för hela deras känslomässiga
och intellektuella utveckling.
Med utgångspunkt i denna syn på hemspråkets betydelse för invandrarbarnens
möjligheter till en harmonisk personlig utveckling bör nu i
försökskommunerna komma till stånd ett samlat program för främjande av
invandrarbarnens tvåspråkighet.
Ett sådant program kan innehålla följande moment:
O Särskilda kampanjer genomförs där kommunerna med information och
uppsökande verkamhet når alla berörda föräldrar till förskole- och skolbarn i
syfte att öka kunskapen om hemspråkskunskapens grundläggande betydelse.
Invandrarnas egna organisationer bör engageras i detta informationsarbete,
liksom i verksamhetens planering och genomföranae i övrigt.
O Invandrarbarn i förskola erbjuds hemspråksträning från senast fyra års
ålder. Nuvarande statsbidrag för invandrarbarnens hemspråksträning i
1* Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 1050-1053
Mot. 1978/79:1050
4
förskolan bör i enlighet härmed i försökskommunerna utgå utan begränsning
till viss lägsta åldersgrupp.
O Särskilda medel avsätts för försök med daghemsgrupper och daghemspersonal
med samma språk som i hemmet.
O Försök bör bedrivas att gruppera främst de yngre eleverna så att
tvåspråkigheten främjas, samtidigt som en integrering med övriga elever
eftersträvas. På lågstadiet kan enspråkiga klasser vara lämpliga om antalet
barn i samma ålder och i samma språkgrupp är tillräckligt stort. På
mellanstadiet bör en successiv övergång ske så att invandrarbarnen och de
elever om har svenska till modersmål kan följas åt upp i högstadiet. För
nyinvandrade elever och elever med särskilda språksvårigheter kan det, om
så är praktiskt möljligt, vara lämpligt att ordna enspråkiga grupper och klasser
även på högstadiet.
O Uppgiften att undersöka vilka resultat som hemspråksreformen hittills
har gett och att därmed trygga underlag för överväganden hur den successivt
skall utvecklas är nu en uppgift för skolöverstyrelsen i samverkan med bl. a.
socialstyrelsen. Den försöksverksamhet som här förordats bör var av särskilt
värde i detta sammanhang.
2.3 De vuxna och språket
Kunskaper i svenska språket liksom samhällsorientering är viktiga förutsättningar
för en invandrares anpassning till svenska förhållanden. 1 linje
härmed har under gångna år viktiga reformer genomförts. Bl. a. har
svenskundervisningen genom studieförbunden byggts ut. Vidare har rätt till
svenskundervisning på betald arbetstid införts och förlängts. En särskild
utbildning för analfabeter - grundutbildning för vuxna - har inrättats.
Studiestödet för dessa elever har förbättrats. Dessa och andra insatser har
dock ännu ej fått fullt praktiskt genomslag. Särskilda insatser bör nu prövas i
de båda försökskommunerna för att klarlägga reformernas fulla möjligheter,
alternativt praktiska begränsningar.
Följande åtgärder skulle kunna prövas:
O En särskild informationskampanj riktad till samtliga vuxna invandrare i
kommunen genomförs i syfte att höja invandrarnas motivation för språkförkovran.
Särskild uppmärksamhet ägnas de hemmaarbetande invandrarkvinnorna
samt dem bland den buxna invandrarbefolkningen som inte kan läsa
och skriva. I informationsarbetet bör förutom kommunen även studieförbunden,
kvinnoklubbar och de fackliga organisationerna engageras.
O Av skilda skäl är behovet av ökade kunskaper i svenska språket och om
svenska samhällsförhållanden särskilt stort bland de hemmaarbetande
invandrarkvinnorna. Därför bör svenskundervisningen via studieförbunden
i försökskommunerna särskilt anpassas till dessa kvinnors situation. Detta
kan komma till uttryck bl. a. genom uppsökande information och barnpass
Mot. 1978/79:1050
5
ning i samband med svenskundervisningen, åtgärder som även kan visa sig
av värde vid intensifierade insatser tor grundutbildning av vuxna. Härutöver
bör studieförbunden beredas möjlighet att ersätta de merkostnader som kan
vara förenade med ett deltagande i undervisningen - kostnader som annars
kan verka återhållande på invandrarkvinnornas möjligheter att delta i
undervisningen. Ersättningen skulle kunna utgå som en särskild timersättning,
alternativt som en premie vid fullföljd kurs.
0 Invandrare äger i dag rätt att kostnadsfritt genomgå undervisning i
svenska under 240 studietimmar. Undervisningen genomförs i studieförbundens
regi. Den enskildes behov av studietid varierar dock. I försökskommunerna
bör därför studieförbunden beredas tillfälle att mera individuellt
anpassa undervisningens längd med utgångspunkt i den enskildes förutsättningar
och behov.
2.4 Ungdomen och skolan
Genomförda undersökningar visar att invandrarungdomarna har ett sämre
utgångsläge än svenskfödda ungdomar. De går i mindre utsträckning vidare
till annan utbildning efter grundskolan. De har en mycket högre arbetslöshet
än svenska ungdomar. Rapporterna om invandrarungdomar som har sociala
problem, som upplever störningar i sin kulturella utveckling och allvarliga
identitetskriser är illavarslande.
Insatser för invandrarungdomar bör därför bli ett viktigt inslag i försöksverksamheten.
Av intresse borde därvid bl. a. bli en kraftig förstärkning av
dessa ungdomars studie- och yrkesorientering.
1 en särskild motion föreslår socialdemokraterna att studie- och yrkesorienteringen
skall byggas ut bl. a. med hänsyn till invandrarelevernas behov
av förstärkt studie- och yrkesorientering.
2.5 Invandrarna och myndigheterna
Först genom en god förståelse för svenska samhällsförhållanden kan
invandrade förväntas fullt ut kunna tillvarata sina sociala rättigheter och
svara upp till sina medborgerliga skyldigheter.
O Av vikt är därvid att kontakterna med samhällets myndigheter löper
smidigt och utan missförstånd. Goda språkkunskaper hos invandrarna är här
av största vikt. Lika viktigt är dock ofta att myndigheten genom en god
tolkservice kan erbjuda kontakt på invandrares eget språk Tolkservicen är i
dag ojämnt utbyggd och håller en ojämn kvalitet även i övrigt. Det bör vara av
väsentligt värde att som en del i försöksverksamheten bereda statliga och
kommunala myndigheter i försökskommunerna särskilda möjligheter att
förstärka tolkservicen såväl volymmässigt som kvalitativt i vad avser
tolkarens utbildning och kompetens. Syftet bör vara att närmare utröna vilka
Mot. 1978/79:1050
6
vinster för såväl samhlle som enskilda berörda som kan göras i ett system
med fullgod tolkservice.
O Som ytterligare ett inslag i denna del av den förordade försöksverksamheten
borde kunna ingå projekt för bättre information på det egna språket om
sociala rättigheter.
2.6 Invandrarkultur
De mål för invandringspolitiken som har antagits av riksdagen, på den
socialdemokratiska regeringens initiativ, innefattar också kulturell jämlikhet
mellan invandrare och svenskar. Det innebär att alla grupper i samhället
måste ha möjligheter att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur och att
en kulturell växelverkan skall komma till stånd mellan svenskarna och de
språkliga minoriteterna. Det innebär också att invandrarna måste få bättre
möjligheter till en kulturellt och socialt berikande fritid och att invandrarna
genom kulturpolitiken skall kunna engageras i samhällsdebatten och aktivt
delta i den. Den egna skapande aktiviteten inom de olika språkgrupperna
måste uppmuntras.
Dessa mål bör komma till uttryck även i försöksverksamheten. Därför bör
särskilda medel avsättas för projektstöd till egenverksamheten inom invandrarorganisationerna.
Värdet av en nära kontakt med hemlandets kulturyttringar understryks
ofta. Inom försöksverksamheten bör därför kunna öppnas vägar för ett direkt
kulturutbyte, där exempelvis kulturarbetare från invandrarnas hemländer
bjuds hit för att i förskolor, skolor, organisationer osv. dela med sig av sitt
kulturarv.
2.7 Svenskarna och invandrarna
Genom sina insatser på arbetsmarknaden och i samhällslivet i stort har
invandrarna i höggrad medverkat i välståndsutvecklingen. De har berikat vår
kultur och vidgat vår världsbild och våra internationella kontakter.
Invandrarna utför viktiga uppgifter inom arbetslivet. De slitsamma
tempojobben i industrin, de påfrestande jobben i servicenäringarna och de allt
viktigare människovårdande jobben hos landsting och kommuner besätts i
dag i stor utsträckning av invandrare.
Till stor del som en följd av det ekonomiska läget i Sverige har fördomar
mot invandrare under de senaste åren kommit i dagen på ett mera brutalt sätt
än tidigare. Det finns anledning till djup oro över det invandrarhat som nu gör
sig gällande på olika håll i det svenska samhället. Särskilt allvarligt är det när
barn och ungdom utsätts för detta. Det är främst i det dagliga umgänget - i
bostadsområdena, skolorna och på arbetsplatserna - mellan invandrare och
svenskar som vi kan lägga grunden för förtroende och förståelse mellan
minoritets- och majoritetsgrupper.
Mot. 1978/79:1050
7
I försöksverksamheten bör kunna ingå en särskild informationskampanj
riktad till de svenska kommuninnevånarna. Denna del i försöken skulle få sin
särskilda betydelse inte bara genom möjligheterna att denna väg bryta ned
allmänna fördomar utan även genom de möjligheter som skulle öppnas att
närmare undersöka förutsättningarna för att genom information och kunskap
förebygga öppna motsättningar mellan inhemsk och invandrad befolkning.
3. Kostnader och finansiering
Vi har här förordat en flerårig försöksverksamhet i två kommuner. Med
utgångspunkt i de synpunkter på den allmänna inriktningen av verksamheten
som angivits kan de särskilda kostnader för försöken som bör
finansieras över statsbudgeten beräknas till i storleksordningen 4 milj. kr. för
ett helt första verksamhetsår. Påbörjas verksamheten den 1 januari 1980 faller
hälften härav på budgetåret 1979/80.
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att, med utgångspunkt i de riktlinjer
som tidigare förordats, under budgetåret 1979/80 stödja försök med intensifierade
kommunala anpassningsåtgärder inom en finansiell ram på 2
milj. kr.
Regeringen bör under återstoden av försöksperioden årligen förelägga
riksdagen förslag rörande verksamhetens utformning, kostnader och finansiering.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
att riksdagen
1. beslutar att försök med intensifierade anpassningsåtgärder
inleds med utgångspunkt i de riktlinjer som förordats i motionen,
2. till Åtgärder för invandrare(D 3.) för budgetåret 1979/80 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt
Mot. 1978/79:1050
8
reservationsanslag av 14 050000 kr., varvid dessa extra medel
tillgodofors försöksverksamheten.
Stockholm den 23 januari 1979
OLOF PALME (s)
ERIK ADAMSSON (s)
INGEMUND BENGTSSON (s)
INGVAR CARLSSON (s)
HANS GUSTAFSSON (s)
BENGT GUSTAVSSON (s)
LILLY HANSSON (s)
LENA HJELM-WALLÉN (s)
PAUL JANSSON (s)
GÖRAN KARLSSON (s)
VALTER KRISTENSON (s)
ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)
ESSEN LINDAHL (s)
LISA MATTSON (s)
THAGE PETERSON (s)
ANNA-GRETA SKANTZ (s)
INGVAR SVANBERG (s)
