om inrättande av en författningsdomstol

Motion 1975/76:897 av fru Jacobsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

12

Motion
1975/76:897
av fru Jacobsson

om inrättande av en författningsdomstol

Betänkandet Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen lades
fram 1975 och är nu föremål för remissbehandling. I betänkandet avvisas
enhälligt förslag att inrätta författningsdomstol men meden ytterst kortfattad
motivering. Visserligen har frågan om författningsdomstol behandlats i pressen,
men man kan knappast vänta sig att remissinstanserna i allmänhet
skall ha gått närmare in på frågan. Enligt min uppfattning är ett ställningstagande
till inrättande i vårt land av en författningsdomstol en central fråga
för den s. k. lagprövningsrätten, som i betänkandet föreslås bli inskriven
i grundlagen, RF 8:20. Man borde därför omedelbart ge utredningsuppdrag
angående författningsdomstol, så att denna fråga helst kan samordnas med
och i vart fall behandlas i omedelbar anslutning till den s. k. lagprövningsrätten.

Svenska domstolar har i praxis tillerkänt sig en s. k. lagprövningsrätt.
Denna har i synnerligen begränsad omfattning gått ut på prövning av grundlagsenligheten
av föreskrifter beslutade av riksdagen. Endast två fall har
förekommit, NJA 1951 s. 39 angående av riksdagen beslutad skatteförfattning
och NJA 1964 s. 471 angående en samfällt stiftad lag. I intet av dessa
fall godtogs invändningen om grundlagsstridighet. 1 övrigt har skett en viss
prövning av lokala föreskrifter, beslutade av kommuner och länsstyrelser,
och författningar, beslutade av regeringen. Då termen lag enligt RF endast
skall användas för av riksdagen beslutad författning har det alltså strikt
terminologiskt rört sig om en normprövningsrätt. Då lagprövningsrätt synes
ha fått en allmän spridning som term, använder jag emellertid densamma
även i fortsättningen.

Lagprövningsrätten har sin stora betydelse beträffande medborgarnas frioch
rättigheter. Prövningen skall avse frågan om någon sådan rättighet,
som finns inskriven i grundlagen, har blivit åsidosatt i lag eller förordning.
För att bedöma omfånget av lagprövningsrätten måste man utgå från vilka
fri- och rättigheter som skall skyddas enligt betänkandet och i vilken grad
man föreslagit att dessa skall kunna sättas åt sidan utan att det strider
mot grundlagen.

Det grundläggande stadgandet om tillåten inskränkning i fri- och rättigheterna,
den s. k. spärregeln, återfinns i RF 2:13. I denna stadgas att
tillåtna begränsningar inte får ske mer än ”vad som i ett demokratiskt samhälle
är nödvändigt för tillgodoseende av det ändamål som har föranlett
begränsningen”. Vidare stadgas att en begränsning aldrig får bli ett hot

Mot. 1975/76:897

13

mot fri åsiktsbildning och inte får ske "enbart på grund av politisk, religiös
eller annan åskådning”.

Jag vill ifrågasätta om det över huvud taget ör möjligt att utöva lagprövning
genom tillämpning av RF 2:13 utan att åtminstone i någon mån
göra politiska bedömningar. Detta synes även ha varit utredningens uppfattning.

1 betänkandet har frågan om vilken eller vilka organ som skulle utöva
lagprövning setts som en fråga om lämpligt organ för politiskt färgade bedömningar.
Med ett exempel från den västtyska författningsdomstolens
verksamhet, som innebar ett klart politiskt ställningstagande till abortfrågan,
avvisar man förslaget om författningsdomstol för vår del. Emellertid uttalar
man i betänkandet samtidigt betänkligheter av samma slag beträffande de
allmänna domstolarnas lagprövningsrätt:

Som utredningen tidigare har understrukit skulle en ordning som blandar
in domstolarna i det fortgående politiska skeendet inte bara stå i strid med
grundläggande demokratiska principer utan den skulle också medföra uppenbara
risker för politisering av domarutnämningarna och därmed hota rättsväsendets
integritet.

För att en lagprövningsrätt inte skall medföra några "förskjutningar i
det vanliga politiska maktsystemet” föreslår utredningen i RF 8:20 att en
motstridighet mellan en föreskrift i lag eller förordning å ena sidan och
grundlagen å den andra endast skall beaktas om domstolen finnér densamma
uppenbar.

Utredningen har sålunda, i medvetande om att ett utövande av lagprövningsrätten
kommer att innebära ett visst mått av politisk bedömning, visserligen
anförtrott de allmänna domstolarna densamma men samtidigt starkt
begränsat dessas möjlighet att utöva den. För att motivera denna starka
begränsning av lagprövningsrätten har utredningen framhållit att densamma
skulle ha mindre betydelse under normala förhållanden men vara desto
viktigare i ett krisläge.

Det heter i betänkandet att domstolarna kommer "i extraordinära lägen
att kunna ingripa till skydd för de grundläggande demokratiska fri- och
rättigheterna med all den auktoritet som tillkommer ett opartiskt, opolitiskt
rättsväsen”.

Enligt min uppfattning ligger det en fara i detta synsätt. Jag ifrågasätter
om det är realistiskt att räkna med att grundläggande fri- och rättigheter
endast skulle hotas i ett plötsligt extraordinärt läge. Ligger inte i stället
den största faran i en smygande utveckling mot en långsam uppluckring
av fri- och rättigheterna? 1 så fall är det av största vikt att lagprövningsrätten
utövas av ett organ på ett relativt tidigt stadium av en dylik utveckling.
Lagprövningsrätten bör anförtros ett organ som är självständigt och kan
förväntas handla med ett visst mått av mod och handlingskraft. För en
sådan lagprövningsrätt synes en författningsdomstol vara bättre lämpad än

Mot. 1975/76:897

14

allmänna domstolar och förvaltningsmyndigheter.

En författningsdomstol skulle förslagsvis kunna bestå av ett antal framstående
domare och lika många av riksdagen valda ledamöter. En instans
med sådan sammansättning skulle vara väl lämpad att göra bedömningar
av blandad rättslig och politisk innebörd. De förslag till ändrad sammansättning
av riksrätten, som tidigare utarbetats av både författningsutredningen
och grundlagberedningen, erbjuder fullt användbara modeller. Man
bör inte känna sig bunden av de utländska förebilder som ibland med eller
utan fog framhålls som avskräckande exempel.

Sammanfattningsvis skulle åtskilligt vara att vinna genom att lägga lagprövningsrätten
på en särskilt härför inrättad författningsdomstol.

Lagprövningen skulle kunna bli effektiv. De vanliga domstolarna skulle
befrias från en obehaglig uppgift, och förvaltningsmyndigheterna, som ju
står i ett principiellt lydnadsförhållande till regeringen, skulle slippa en ännu
obehagligare uppgift. Man skulle dessutom få garantier för en enhetlig och
konsekvent bedömning av hithörande frågor.

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om inrättande
av författningsdomstol, varvid i direktiven till utredningen
bör framhållas det angelägna i att behandlingen av frågan
sker så snabbt att den kan samordnas med eller ske i omedelbar
anslutning till behandlingen av betänkandet Medborgerliga
fri- och rättigheter. Regeringsformen.

Stockholm den 27 januari 1976

ULLA JACOBSSON (m)