om införande av sommartid

Motion 1978/79:258 av Stig Alftin m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

9

Motion

1978/79:258

av Stig Alftin m. fl.
om införande av sommartid

Frågan om införandet av sommartid eller ny normaltid i bl. a. Sverige
utreddes senast 1974. Efter initiativ av Nordiska ministerrådet tillsattes en
internordisk arbetsgrupp. Ministerrådet konstaterade emellertid i januari
1975, efter att ha tagit del av regeringarnas synpunkter i frågan, att
förutsättningar då saknades för att gemensamt i Danmark, Norge och Sverige
införa ändrad tidsberäkning.

Frågan om en gemensam nordisk sommartid har prövats av riksdagen
senast under 1975/76 års riksmöte som avslog två motioner i ämnet.
Socialutskottet framhöll då bl. a. följande: Den europeiska gemenskapen
(EG) har tagit upp frågan om införandet av sommartid. Om man kommer
fram till en lösning som innebär att sommartid skall tillämpas i medlemsländerna
finns det självfallet anledning att även Sverige tar upp frågan till
behandling.

Nu är en utveckling mot sommartid på gång inom EG. Alla EG-länder
utom Västtyskland och Danmark har infört sommartid. I Danmark har
folketinget redan givit regeringen fullmakt att besluta om införandet av
sommartid. Den danska regeringen inväntar utvecklingen i Västtyskland,där
en proposition från regeringen om sommartid har tillstyrkts av förbundsrådet
och nu är föremål för behandling i förbundsdagen. Den svenska regeringen
har ännu inte tagit ställning i frågan.

Om nu dessa länder inför sommartid, skulle ett bibehållande av nuvarande
tidsberäkning i Sverige skapa stora olägenheter för kommunikationssektorn,
framför allt i förbindelse med Västeuropa. Dessa olägenheter kan undanröjas
genom införandet av sommartid under april-september också i Sverige. I
skiftande grad kan man dessutom uppnå andra fördelar. Det gäller bl. a.
energibesparing, ökad trafiksäkerhet och positiva hälsoeffekter. Däremot kan
införandet av sommartid innebära vissa olägenheter för jordbruk och
fiske.

Energibesparing. Det torde inte vara möjligt att med visshet fastslå vad en
ändrad tidsberäkning medför i energibesparing. Sannolikheten talar dock för
en viss minskning av elförbrukningen.

Hälsoeffekter. Den ökade möjligheten till solljus och därmed ökad dos av
D-vitamin skulle ha en allmän konditionshöjande effekt och minska
infektionsbenägenheten. Dessutom skulle solljuset bidra till att förmå stora
delar av befolkningen till ökad motionsverksamhet och friluftsliv.

Turism. 1 Norge, som hade sommartid 1959-1965, är en av erfarenheterna
att man erhöll en tydlig förlängning av turistsäsongen och att en stor del av

Mot. 1978/79:258

10

september blev semestermånad samt att antalet utländska turister ökade.

Trafiksäkerheten. Införandet av sommartid bör få till följd att antalet
trafikolyckor minskar. Med hänsyn till statistiska mått för trafikrisken i
dagsljus resp. mörker har det bedömts att antalet personskadeolyckor skulle
minska med lågt räknat 60 stycken per år, om sommartid infördes under
perioden maj-september. Det motsvarar en minskning av antalet skadade
eller dödade i trafiken med över 100 personer. Därtill kommer en minskning
av olyckor som enbart medför egendomsskador.

Kommunikationssektorn. Starka skäl av trafikteknisk, servicemässig och
ekonomisk natur talar för att Sverige bör införa sommartid när nu EGländerna
gör det. En samordning med Danmark är därvid särskilt betydelsefull.

Jordbruket och fisket. Ett införande av sommartid skulle medföra vissa
olägenheter för jordbruket, bl. a. under skördetiden. Den lämpligaste skördetiden,
med hänsyn till daggförekomsten, är i större delen av landet mellan
kl. 11.00 och 18.00 under augusti månad.

Vid införandet av sommartid torde vissa problem även uppstå för
kustfisket. Fisket kan inte påbörjas förrän en tid efter soluppgången, då
temperaturen har nått en viss nivå och fisken söker sig till botten.
Landningstidpunkten bestäms däremot av möjligheterna till fortsatta transporter,
som anpassas till samhället i övrigt. Den effektiva fisketiden skulle
således reduceras med en timme.

Handelsdepartementets promemoria sändes hösten 1977 ut på remiss till
myndigheter och organisationer. Sammanlagt 66 instanser framförde
synpunkter, och en klar majoritet förordade eller accepterade införandet av
sommartid. Sommartid innebär att man vrider fram klockan en timme på
våren. På hösten vrider man tillbaka klockan igen. Fördelarna med ett sådant
system är att man stiger upp en timme tidigare på morgonen än vad man
annars skulle ha gjort. Därmed kan man gå hem från jobbet en timme tidigare
på eftermiddagen. Följden blir att man får mer fritid i dagsljus. Tre viktiga
fördelar med sommartid är:
o större solchanser,
o bättre hälsa och förhoppningsvis,
o färre trafikolyckor.

Det utredningsarbete som behövs är nu genomfört. Riksdagen bör därför
besluta att regeringen tar upp frågan till övervägande.

Mot. 1978/79:258

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen hos regeringen begär förslag om införandet
sommartid, alternativt östeuropeisk tid.

Stockholm den 11 januari 1979
STIG ALFTIN (s)

EVERT SVENSSON (s) OLLE ÖSTRAND (s)

ÅKE GILLSTRÖM (s) IRIS MÅRTENSSON (s)

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s) AXEL ANDERSSON (s)

OLLE WESTBERG (s)
i Hofors