om indexhöjningen av underhållsbidrag, m. m.

Motion 1987/88:L415 av Margit Gennser (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:L415

av Margit Gennser (m)

om indexhöjningen av underhållsbidrag, m. m.

Familjesprängningen har gått snabbt under de senaste decennierna och
antalet fall, där barnet (eller i praktiken vårdnadshavaren) uppbär underhåll
utdömt vid skilsmässan är stort. De utdömda underhållen är indexerade
och i år har underhållsbidragen uppräknats med ca sju procent.

Reglerna för beskattningen av underhållsbidrag framgår av KL 46 § 2
mom p 4 och innebär att det uppburna underhållet är skattefritt hos mottagaren,
medan bidragsgivaren beskattas, dock med ett avdrag av högst
3 000 kr. per barn.

Den snabba och schablonmässiga uppräkningen av underhållsbidragen
med hänsyn till penningvärdeförsämringen kan skapa betydande svårigheter
för bidragsgivaren. För det första kompenseras inte den enskilde
automatiskt för penningvärdeförsämringen trots höga nominella löneökningar.
För det andra innebär den under senare år urholkade indexeringen
av skatteskalorna att eventuella reallöneförbättringar minskas ytterligare.

Den genomsnittliga familjen kan knappast räkna med reallöneförbättringar
i storleksordningen sju procent, dvs. med den procentsats underhållsbidragen
uppräknats i år. De ekonomiska relationerna mellan bidragsgivare
och bidragstagare kan med tiden uppvisa betydande skevheter över en
längre tidsperiod beroende på den automatiska uppräkningen av underhållsbidragen,
reallöneutvecklingen och beskattningen.

Inga självklara lösningar finns på detta problem.

Antingen kan skattereglerna justeras genom att göra underhållsbidraget
helt eller delvis avdragsgillt hos givaren samtidigt som mottagaren får ta upp
mottaget belopp till beskattning. En vinst med ett sådant system är att
mottagarens totala inkomster beskattas, vilket torde ge ett bättre uttryck för
skatteförmågan. Det kan emellertid hävdas att detta bryter mot grundläggande
skatteprinciper, varför en sådan lösning bör anstå.

Den andra vägen är att justera indexhöjningarna, så att de inte överstiger
de genomsnittliga reallönehöjningarna under det aktuella året. En sådan
justering kan visserligen aldrig utgöra annat än en grov approximation,
eftersom den enskildes löne- och skattesituation kan skapa både lägre och
högre konsumtionsutrymme. Justeringen bör dock något balansera de skevheter
som inflation och skatteprogressivitet har lett till.

Resekostnader i samband med umgängesrätt Mot- 1987/88

L415

Enligt 33 § KL anvisningar utsägs att ”avdrag för ökade levnadskostnader
icke är medgivet enbart på den grund att den skattskyldige har sitt arbete på

annan ort än den, där han har sin bostad. Oavsett vad i nästföregående

stycke sägs äger skattskyldig, som på grund av sitt arbete bosatt sig på
annan ort än där hans familj är bosatt, därest det med avseende på makes
förvärvsverksamhet, svårigheter att anskaffa familjebostad eller annan därmed
jämförlig omständighet icke skäligen kan ifrågasättas, att familjen skall
avflytta till den skattskyldiges bostadsort, åtnjuta avdrag för den ökning i
levnadskostnaden som föranledes av den skilda bosättningen.”

En parallell bör kunna dragas mellan de förhållanden som gäller för en
familj med påtvingad dubbel bosättning och frånskilda, där den make som
vill utnyttja sin umgängesrätt ofta ådrar sig betydande kostnader för resor
som icke är avdragsgilla. En skilsmässa skall inte leda till att kontakten med
den förälder som icke har vårdnaden om barnet/barnen bryts. I stället bör
möjligheter öppnas för att kontakterna upprätthålls genom att motsvarande
regler som gäller för familjer med dubbel bosättning också tillämpas för
kostnader för resor m. m. i samband med umgängesrätten med barn i ett
skilsmässoförhållande.

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler vid
indexuppräkningen av underhållsbidrag till barn i enlighet med motionen,

2. att riksdagen beslutar att kostnader för resor m. m. i samband
med utnyttjandet av umgängesrätten med barn i ett skilsmässoförhållande
skall göras avdragsgilla.

Stockholm den 22 januari 1988
Margit Gennser (m)

13