om hyressättning och besittningsskydd vid

Motion 1987/88:Bo412 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo412

av Lars Werner m. fl. (vpk)
om hyressättning och besittningsskydd vid
andrahandsupplåtelse av bostadslägenhet

Andrahandshyresgästernas svaga rättsliga ställning är ett problem som varit
föremål för diskussioner och förslag under en följd av år. Det gäller både
frågan om besittningsskyddet och skyddet mot oacceptabelt höga hyror.
Andrahandsmarknaden i storstadsområdena är något av en djungel där firmor,
skumma bostadshajar och privatpersoner med eller utan bostadsrätter
samvetslöst skor sig på människornas bostadsbehov.

Andrahandsuthyrningar till rena ockerhyror blir allt vanligare. Det är inte
ovanligt att den som flyttar från hyreslägenhet till eget hus eller bostadsrätt
finansierar detta delvis genom att behålla hyreslägenheten och hyra ut den i
andra hand. Det är heller inte ovanligt att ägare av bostadsrättslägenheter
som inte behöver dem för egen del eller aldrig har bott där själv hyr ut sin
lägenhet i andra hand till mycket högt pris.

Bostadsbristen gör det möjligt att utnyttja människor i bostadstrångmål.
Det är generellt sett svaga grupper som blir lidande, unga människor, invandrare,
låginkomsttagare och inflyttade till storstadsområdena från övriga
delar av landet. Då det gäller besittningsskyddet - kvarboenderätten har
vpk vid flera tillfällen föreslagit förbättring i enlighet med vad hyresrättsutredningen
föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1981:77). Förslaget innebär
att andrahandshyresgäst kan få rätt att överta hyresrätten till den bostad
han hyr efter tre år. Vi upprepar nu detta förslag.

Förslaget är ändå ganska restriktivt genom att det förutsätter att lägenheten
skall ha varit upplåten till samma andrahandshyresgäst. Det innebär
exempelvis att den som hela tiden sammanbott i lägenheten med den som
har andrahandsavtal och som övertar avtalet från sin sammanboende, därefter
måste bo ytterligare i minst tre år för att få den rätt som vi föreslår.
Förslaget bör genomföras snarast.

Ett annat problem beträffande andrahandshyresgästerna som också gäller
hyreslagen och som aktualiserats ytterligare under senare tid är bruksvärdesprincipens
tillämpning vid andrahandsuthyrningar, dvs. hur hög hyran
får vara utan att anses som oskälig. I vissa fall kan en hyresgäst över huvud
taget inte enligt hyreslagen få till stånd en prövning av hyresvillkoren
(korttidsuthyrning av möblerade rum). Hyresgästen kan också sakna praktiska
möjligheter att begära prövning genom att ingen rätt till förlängning
finns i avtalet och en hyresprövningsansökan oftast leder till en uppsägning.

Uthyrningen av bostadsrätter sker som regel på villkor att hyresgästen avstår
från besittningsskyddet. Detta innebär att hyresgäster till bostadsrätter
inte kan påräkna det skydd mot oacceptabelt höga hyror som hyreslagen

1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Bo411-418

ger, om inte den bestämmelse som finns i 65 a § fjärde stycket är tillämplig. I
förarbetena till denna paragraf har understrukits betydelsen av att stärka
hyresgästens ställning och skydda andrahandshyresgäster, vilka ofta är i en
utsatt position.

I en uppmärksammad prövning av denna paragraf har emellertid högsta
domstolen, 871223 (mål nr B 628/87) tydligen tolkat lagen så att den inte var
tillämplig vid uthyrning av bostadsrätt och då det är fråga om s. k. förstahandsuthyrning.
Så som högsta domstolen synes ha tolkat lagen i detta fall
blir skyddet för hyresgäster i utsatta lägen praktiskt taget verkningslöst och
lagen måste enligt vår mening ändras. Nu finns annars en uppenbar risk för
att situationen ytterligare förvärras, att de som är beroende av att hyra i
andra hand blir helt rättslösa och tvingas betala skyhöga hyror som aldrig
skulle accepteras vid förstahandsuthyrning.

Det är t. ex. stötande att bostadsrättshavare som inte bor i sin bostad kan
hyra ut lägenheten och utöver hyran till bostadsrättsföreningen ta ut ersättning
för både ränta och amortering på lån för lägenheten. Dessutom kan lägenhetsinnehavaren
ta ut stora summor som vinst på uthyrningen och på så
sätt öka sin förmögenhet på den svagares bekostnad. Om inte lagen ändras
kan kapitalstarka människor skapa sig tillgångar genom att utnyttja rådande
bristsituation. Det är ytterst angeläget att snabbt ändra bestämmelserna så
att det blir omöjligt att ta ut exempelvis 4 000-5 000 kr. /månad i hyra för en
lägenhet om 1-2 rum och kök, vilket inte är ovanligt.

När bruksvärdesprincipen kom till var den bärande tanken att motverka
kraftiga hyreshöjningar på en marknad som kännetecknades av lägenhetsbrist.
Bruksvärdesprincipen kan därför sägas ha karaktären av social
skyddslag för hyresgästen.

12 kap. 65 a § jordabalken (hyreslagen) angående bruksvärdesprövning
vid uthyrning av bostadslägenhet borde enligt vår mening utan undantag
vara tillämplig vid uthyrning av bostadslägenheter i andra hand. Nu har
högsta domstolen inte ansett den tillämplig i ett fall gällande uthyrning av
bostadsrättslägenhet och vi föreslår därför att lagen snarast ändras så att inget
tvivel behöver uppstå om att även sådana hyresgäster kan påräkna det
skydd mot oskäliga hyror som hyreslagen i övrigt ger.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana förändringar
av nuvarande lagstiftning gällande andrahandsupplåtelse av bostadslägenhet
att hyresgäster kan skyddas mot oskäliga hyror och erhålla
besittningsskydd.

Stockholm i januari 1988

Lars Wemer (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)

Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)

Tore Claeson (vpk)

Mot. 1987/88
Bo412

4