om höjning av minimikapitalet för aktiebolag

Motion 1980/81:904 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1980/81:904

av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg
om höjning av minimikapitalet för aktiebolag

Riksdagen beslutade år 1973 att höja gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital
från 5 000 kr. till 50 000 kr. Aktiebolag som bildats före den 6 juni fick
anstånd till utgången av år 1978 med att höja sitt aktiekapital till detta
belopp, övergå till annan bolagsform eller att avregistrera bolaget. Efter ett
nytt riksdagsbeslut 1977 förlängdes övergångstiden för de äldre bolagen till
utgången av 1981.

Det fanns flera starka skäl att höja aktiekapitalets minimibelopp. Detta
hade varit oförändrat sedan 1895. Antalet mindre aktiebolag var osedvanligt
stort i Sverige jämfört med andra länder. Ett stort antal av dessa små
aktiebolag drev verksamhet av ringa omfattning eller av sådan beskaffenhet
att det inte var fråga om egentlig näringsverksamhet. Den huvudsakliga
anledningen till många sådana bolagsbildningar var att nå fördelar vid
beskattningen. I stor utsträckning utnyttjades också möjligheten att systematiskt
bilda små aktiebolag för att försvåra skattekontroll och undkomma
skatteindrivning.

I undersökningen Företagskonkurser (SIND 1975:2) konstaterades bl. a.
att verksamheten vid upprepade konkurser nästan uteslutande bedrivits i
aktiebolagsform. Bolaget kontrollerades oftast av en person som varit
dominerande aktieägare. Aktiekapitalet hade endast undantagsvis överstigit
5 000-10 000 kr. Av undersökningen framgår också att vartannat bolag som
under perioden 1966-1970 gick i konkurs var ett s. k. 5 000-kronorsbolag.
Inslaget av denna typ av bolag i ekonomisk brottslighet har också varit
markant.

Det torde knappast råda några delade meningar om att aktiebolagsformen
är avsedd för företagsamhet av mer betydande omfattning. Större och
riskfyllda företag bör inte finansieras av en eller ett fåtal personer med
personligt betalningsansvar för bolagets förbindelser.

Höjningen av minimibeloppet för aktiekapital till 50 000 kr. tillkom främst
för att skapa ökad trygghet för att bolaget uppfyller sina förpliktelser mot
anställda, mot samhället och mot andra borgenärer. Skälen för att nu
ytterligare höja minimibeloppet torde vara minst lika starka. Enbart den
snabba penningvärdeförsämringen utgör i sig en tillräcklig motivering för en
sådan höjning. För att motsvara 50 000 kr. i 1973 års penningvärde borde
lägsta gränsen för aktiekapitalet i dag vara ungefär 110 000 kr. Som bl. a.
brottförebyggande rådet framhållit utgör 50 000 kr. vid utgången av 1981
ingen tillräcklig ersättning för aktieägarnas personliga betalningsansvar för
att förebygga att aktiebolagsformen utnyttjas för ekonomisk brottslighet.

Mot. 1980/81:904

9

Också ur ren företagsekonomisk synpunkt finns det anledning att anpassa
kapitalgränsen. I många mindre företag är andelen eget kapital alltför låg för
att ge företaget en tillräcklig finansiell stadga, vilket i sin tur är en
förutsättning för att skapa tillfredsställande trygghet för anställda, långivare
och leverantörer.

I debatten om aktiekapitalets storlek har ibland hävdats att på grund av
vinstutvecklingen i näringslivet skulle ytterligare höjningar leda till orimliga
avkastningskrav och försvåra nyetableringar. Dessa farhågor synes vara
överdrivna.

Under 1978 nyregistrerades 2 075 aktiebolag. 1979 var antalet nyetablerade
aktiebolag drygt 3 800, och enligt uppgifter från patent- och registreringsverket
uppgår antalet nybildade aktiebolag under 1980 till ca 5 100. Men
vad frågan ytterst gäller är om företagare skall få driva rörelse utan såväl
personligt betalningsansvar som tillfredsställande egen kapitalinsats i rörelsen.
En sådan ordning innebär ju onekligen en övervältring av risktagande på
andra som träder i förbindelse med bolaget och på samhället.

Vi kan inte finna stöd för tanken att en värdebeständig kapitalgräns skulle
utgöra något hinder för nyetablering av seriösa företag. I stället anser vi
utomordentligt starka skäl tala för en anpassning av minimibeloppet för
aktiekapital till dagens penningvärde. I samband med en sådan höjning bör
också prövas om inte minimibeloppet successivt kan justeras genom någon
form av anknytning till basbeloppet e. d. Alternativt kan det lägsta tillåtna
värdet räknas upp med vissa intervaller, t. ex. vart femte år. För att
underlätta en sådan anpassning för seriös företagsamhet bör möjlighet finnas
att genom lån täcka minimikapitalet.

I samband med en förändring enligt ovanstående riktlinjer bör också
övervägas förenklade rutiner för höjning och sänkning av aktiekapitalet,
vilket föreslagits av brottsförebyggande rådet.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag angående
anpassning av minibeloppet för aktiekapital till penningvärdets
förändring.

Stockholm den 26 januari 1981

BENGT SILFVERSTRAND (s) HANS PETTERSSON (s)

i Helsingborg