om höjda barnbidrag, m. m.

Motion 1978/79:894 av Lars Werner m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

10

Motion

1978/79:894

av Lars Werner m. fl.
om höjda barnbidrag, m. m.

Den borgerliga åtstramningspolitiken har hårt drabbat barnfamiljerna. De
ständiga prishöjningarna på dagligvaror och de täta hyreshöjningarna har
urholkat deras ekonomi och lett till en sänkt standard.

Samhällsinsatserna i form av daghemsplats, barnbidrag och bostadsbidrag
har inte räckt till för att kompensera barnfamiljerna. De motsvarar endast en
mindre del av de kostnader och de krav på arbetsinsats som ett barn innebär.
Därför är det inte förvånande att de unga familjerna väljer att minska
barnantalet. Detta förhållande har uppammat en debatt om vad som behöver
göras från samhällets sida för att öka barnafödandet. Det konstateras med
belägg i statistiska uppgifter, att barnafödandet i Sverige nu är så lågt att det
utan en omfattande invandring så småningom måste resultera i en kraftig
folkminskning.

En folkminskning inom rimliga gränser behöver inte innebära någon
katastrof. Men det sjunkande barnantalet utgör otvivelaktigt en påminnelse
om att barnfamiljernas situation inte är bra och att det krävs åtgärder för att
förbättra den.

Undersökningar visar att i runt tal varannan familj önskar sig två och
varannan tre barn. När man vet att endast 17 % av de barn som föddes under
år 1976 hade högre ordningsnummer än två är det således uppenbart att
familjerna inte ser någon möjlighet att uppnå den familjestorlek som man
egentligen vill ha. Tendensen är alltså att det endast är välsituerade som kan
förverkliga det barnantal man önskar.

Inom ramen för en kapitalistisk samhällsordning finns endast begränsade
möjligheter att lösa de problem som sammanhänger med barnfamiljernas
ekonomiska och sociala läge. Arbetslösheten och otryggheten i anställningen,
som utan tvivel är den främsta anledningen till att barnfamiljerna begränsar
eller skjuter upp sitt barnafödande, hänger oundvikligen samman med det
kapitalistiska systemet.

Men det finns ändå ett utrymme för reformer som förbättrar barnfamiljernas
situation. Det är i det sammanhanget mest angeläget att uppmärksamma
familjer med tre eller flera barn och dessutom invandrarbarnen. Vpk
har tidigare framhållit det angelägna i att en utredning tillsätts som snabbt
arbetar fram förslag till åtgärder för att förbättra särskilt flerbarnsfamiljernas
läge. Vi vidhåller detta krav och vill därutöver att en sådan utredning också
skall pröva frågan om progressiva barnbidrag, dvs. barnbidrag som ökar med
antalet barn i familjen.

Liksom tidigare år tar vpk i en rad andra motioner fram förslag som på ett

Mot. 1978/79:894

11

avgörande sätt skulle förändra barnfamiljernas situation. Dit hör förslagen
om förbättringar av bostadstillägg och föräldrapenning, kraven på en kraftig
utbyggnad av barnsomsorgen, demokratisering av skolväsendet, införande
av studielön för alla över 16 år, stöd till kollektiva boendeformer, förbättringar
av modersmåls-(hemspråks-)träningoch undervisning m. m. I denna motion
vill vi motivera kravet om höjning och indexreglering av barnbidragen.

Barnbidragen infördes i syfte att utgöra stommen i samhällets ekonomiska
stöd till barnfamiljerna. Ännu i dag utgör de en väsentlig del av de åtgärder
som vidtas från samhällets sida för att förbättra barnfamiljernas ekonomiska
villkor.

De höjningar av barnbidragen som av och till företagits har anspråksfullt
betecknats som ”ökat stöd till barnfamiljerna”. 1 själva verket har det inte
någon gång handlat om någon ökning, utan snarare om justeringar, som inte
ens täckt de fördyringar i levnadskostnaderna som barnfamiljerna redan
drabbats av.

Vpk har länge hävdat att det bästa sättet att motverka skillnaderna i fråga
om ekonomi mellan människor med och människor utan barn är att kraftigt
höja barnbidragen och dessutom göra dem värdebeständiga genom indexreglering.
De senaste årens kraftiga inflation har ytterligare ökat behovet av att
ändra det nuvarande barnbidragssystemet. När barnbidraget höjdes från den
1 januari i år så motiverades det bl. a. med kostnadsutvecklingen. Men det
handlar fortfarande om en kostnadsutveckling som varit, barnbidragshöjningen
kommer efter redan inträffade fördyringar. Om barnbidragen inte
ständigt skall släpa efter kostnadsutvecklingen krävs det ett nytt system. Vi
ställer därför på nytt förslaget att anknyta barnbidragen till basbeloppet, för att
i någon mån ge barnfamiljerna en kompensation för dyrtiden. Barnbidragen
skall då utgå med 25 procent av basbeloppet, vilket skulle innebära att
bidragsbeloppet för närvarande skulle utgå med 3 150 kr. per år. Kostnadsökningen
för budgetåret 1978/79 blir 1 576 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda och med ändring i propositionen 1978/
79:100 föreslås

att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära en snabbutredning med uppgift att
framlägga förslag till åtgärder för att förbättra särskilt flerbarnsfamiljernas
situation,

2. att anta följande såsom Motionärernas förslag betecknade

Mot. 1978/79:894

12

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

R ege ringens förslag

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 2 500
kronor om året i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall

Motionärernas förslag

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med belopp
per år motsvarande 25 procent av
gällande basbelopp i enlighet med
vad nedan närmare stadgas.

-vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

3. att riksdagen beslutar att under Socialdepartementet Cl
Allmänna barnbidrag anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 1 576 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag till
5 996 000 000 kr.

Stockholm den 23 januari 1979
LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)

INGA LANTZ (vpk)