om gallringsskyldigheten i främst privatskogsbruket

Motion 1987/88:Jo304 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo304

av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s)

om gallringsskyldigheten i främst
privatskogsbruket

Skogsnäringen svarar för en betydande del av sysselsättningen i Sverige.
Ofta inom områden där alternativ sysselsättning saknas. Totalt i Sverige
sysselsätts i dag cirka 230 000 personer inom skogsnäringen. Skogsavverkningen
i Sverige har under en följd av år varit alltför låg inom privatskogsbruket.
Skogsbruket har tvingats kompensera detta genom periodvis mycket
hårda avverkningar på egen skog, ett förhållande som inte kommer att
kunna fortsätta.

1 riket som helhet låg 1986 avverkningar på cirka 65 milj. m3sk medan den
långsiktigt möjliga avverkningen bör kunna vara cirka 75 milj. m3sk. Samtidigt
sattes under 1986 nytt importrekord. Med en nettoimport på cirka 6,5
milj. nVsk. Virkesimporten sker i dag från många länder även utanför Europa.

Den låga avverkningen inom privatskogsbruket leder alltså till virkesbrist
med åtföljande import som resultat.

Riksdagen beslöt våren 1983 om kompletteringar i skogsvårdslagen för
att åstadkomma en ökad avverkning inom privatskogsbruket:

— Skyldighet att utföra viss miniavverkning

— Gallringsskyldighet i yngre skog

— Skyldighet för fastighetsägaren att senast 1993 inneha en aktuell skogsbruksplan

Under 1986 beslöts om flera nya åtgärder för att öka avverkningen inom
privatskogsbruket.

— Ökade insättningsmöjligheter på skogskonto

— Minskad ransoneringsskyldighet för slutavverkning

— Medel till skogsvårdsstyrelserna för ökad information, rådgivning och
lagtillsyn med inrikting mot de passiva skogsägarna

— Översyn av jordförvärvslagstiftningen i syfte att underlätta överlåtelse
av fastigheter till aktiva brukare

— Översyn av egenavgiftssystemet
Under 1987 beslöt riksdagen om

— Ökade anslag till ÖSI, översiktlig skogsinventering
Skogsvårdsstyrelsen har flera viktiga uppgifter att fylla i arbetet för att

öka avverkningarna. Genom att upprätta ÖSI, översiktliga skogsinventeringar,
kartlägger skogsvårdsstyrelsen bl. a. var den avverkningsmogna
skogen finns. Därefter försöker man genom information, rådgivning och

lagtillsyn att aktivera den passive skogsägaren. Enligt vår uppfattning har Mot. 1987/88

detta slagit väl ut när det gäller slutavverkning. Jo304

Nu gäller det att ta itu med gallringen. Där är dock enligt vår uppfattning
risken att misslyckas mycket större, eftersom skogsvårdsstyrelsen här saknar
lagligt stöd vid sin kontakt med markägaren. Tillämpningsföreskrifterna
till gallringsparagrafen i skogsvårdslagen är så utformad att gallringsskyldigheten
blivit helt verkningslös.

Enligt föreskrifterna inträder gallringsplikten först vid den s. k. självgallringen.
Enligt vår uppfattning måste en ändamålsenlig gallring ske betydligt
tidigare än så.

Det är framför allt den yngre skogen som är i behov av gallring. Skall
virkesförsörjningen fungera i framtiden måste gallringen öka kraftigt. För
både skogsägaren och samhället är det nödvändigt att skogsproduktionen
långsiktigt hålls på högsta möjliga nivå.

Det är nödvändigt med en komplettering av nuvarande bestämmelser så
att skogsvårdsstyrelserna bättre än nu kan klara av att uppfylla behovet av
gallring i framför allt privatskogsbruket.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade krav på gallring i främst privatskogsbruket.

Stockholm den 26 januari 1988

Bengt-Ola Ryttar (s)

Ove Karlsson (s) Bo Södersten (s)

Inger Hestvik (s) Iréne Vestlund (s)

Leo Persson (s)

6