om freonanvändningen

Motion 1987/88:Jo794 av Ylva Annerstedt (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo794

av Ylva Annerstedt (fp)
om freonanvändningen

Utsläppen av klorerade flourkarboner - i internationella sammanhang kallade
CFC - i Sverige kallade freoner efter handelsnamnet på en av produkterna
- har väsentlig betydelse för uttunningen av det skyddande ozonskiktet
i stratosfären.

Den ökade mängd ultraviolett strålning som når jordytan på grund av
minskningen av ozonlagret orsakar bland annat en ökning av antalet hudcancerfall
hos människan. Dessutom leder ökad UV-strålning till minskad
produktion av viktiga jordbruksväxter och av plankton i havet. På lång sikt
hotar det minskade skyddsskiktet i stratosfären att kraftigt rubba jordens
klimat genom att en s. k. drivhuseffekt uppstår.

Freoner används som drivmedel i sprayförpackningar, som jäsmedel i
hård och mjuk skumplast till bl. a. möbler, fordon och förpackningar, som
kylmedium i kylanläggningar och värmepumpar samt som lösnings- och
avfettningsmedel. Under 1980-talet ökade freonanvändningen trots förbud
mot användning i sprayförpackningar. Den största ökningen sker inom
tillverkning av hård skumplast.

Det finns goda möjligheter att återvinna freon eller ersätta användandet
med nya processer och/eller produkter.

I maj 1987 överlämnade naturvårdsverket en rapport till regeringen angående
åtgärder till skydd för ozonskiktet. Där föreslogs bl. a. att föreskrifter
skulle utfärdas för konstruktion, drift och skötsel av kylanläggningar
och värmepumpar för att begränsa utsläppen av CFC-köldmedier till
atmosfären.

Enligt rapporten borde föreskrifterna bl. a omfatta övergång till CFC 22
där så är tekniskt möjligt, ökad användning av indirekta system, skärpta
krav på konstruktion och underhåll samt krav på särskild behörighet för
installation och underhållsåtgärder som berör köldmediekretsen.

Sedan dess har ingenting hänt. För vissa av åtgärderna krävs att en viss
övergångstid medges och att omfattande utbildningsåtgärder sätts igång.
Vissa åtgärder skulle emellertid omedelbart kunna vidtas. Så borde man
t. ex. omedelbart kunna kräva att stora kylsystem skulle gå över från
direkta till indirekta system. Det innebär att man har ett mycket litet system
med freon, som alstrar kylan, medan man i det stora systemet har t. ex.
vatten och alkohol som kyls av freonet. På så sätt minimerar man både
freonanvändningen och läckageriskerna till dess man också funnit ersättningen
till freonet i det lilla kylalstrande systemet. Denna teknik finns redan
idag och är på sikt dessutom mycket billigare. Tekniken innebär alltså att
man begränsar freonanvändningen till det system som alstrar kyla. En

övergång till denna modell bör ske den 1 juli 1988. Detta bör gälla för
system som rymmer över två kilo freon.

Idag sker ingen övervakning eller registrering av inköp av köldmedier.
Det är dock ett mycket verkningsfullt sätt att dels få en överblick av
åtgången och den minskning i åtgången som olika åtgärder innebär, dels ger
det en möjlighet att spåra läckor i system där kylmedier används. En sådan
registrering bör därför komma till stånd.

De begränsningar i CFC-användningen som kan uppnås genom de föreslagna
åtgärderna på köldmediesidan utgör ett väsentligt led i arbetet med
att reducera CFC-användningen i Sverige, bl. a. för att uppfylla Sveriges
åligganden enligt Montrealavtalet och de nordiska miljöministrarnas överenskommelse
i början av oktober 1987 om en minskning med 25 % till 1991.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att en övergång till indirekta kylsystem
skall ske fr. o. m. den 1 juli 1988,

2. att riksdagen begär att regeringen utformar ett registersystem
för köldmedieinköp.

Stockholm den 26 januari 1988
Ylva Annerstedt (fp)

Mot. 1987/88
Jo794

5