om förebyggande hälsovård

Motion 1987/88:So468 av Karin Israelsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:So468

av Karin Israelsson (c)
om förebyggande hälsovård

Trots att Sverige är det land i världen som satsar mest pengar per capita på
vård och omsorg har den förebyggande delen i vårdorganisationen ägnats liten
uppmärksamhet. Sannolikt är detta ett resultat av att svensk sjukvård
haft slagsida åt slutenvård och att allmänheten i allt för stor utsträckning bibringats
den uppfattningen att hälso- och sjukvård är något som bedrivs av
specialiserade läkare när man väl blivit sjuk. Det faktum att förebyggande
arbete har så liten plats i dag, är en logisk följd av att läkarkåren på sjukhusen
i så stor utsträckning dominerat över innehållet i vården.

Den kostnadsökning som uppstått under de senaste årtiondena har kunnat
ske utan att någon ifrågasatt den. Till en liten del beror den på utbyggnad
av sjukhem och långvårdskliniker som tagit över de närståendes tidigare
vårdansvar.

Inte heller den utbyggnad av primärvården som landstingen genomförde
under 70-talet kan förklara kostnadsökningen. Genom de svårigheter som
förelegat när det gäller att rekrytera distriktsläkare har vissa landsting inte
lyckats i sina ambitioner att klara en väl utbyggd primärvård. Inom primärvården
har inte heller - med några få undantag - ännu utvecklats ett förebyggande
arbetsätt. För att detta skall ske krävs omfattande initiativ från
sjukvårdshuvudmännens sida.

Landstingen har i dag en kärv ekonomisk situation. Trots de stora satsningarna
förmärks ingen minskning i vårdbehovet. Det finns i stället minst
två omständigheter som pekar i motsatt riktning.

- Andelen äldre över 85 år ökar starkt. Det innebär att flera äldre kommer
att kräva vårdinsatser.

- Den medicinsk-tekniska utvecklingen medför att det som för ett par år sedan
ansågs tekniskt omöjligt nu genomförs på snart sagt varje länssjukhus.
Det är redan i dag svårt för politiker och beslutsfattare att säga nej
till en behandlingsform som allmänheten vet kan vara livräddande.

När det då redan i dag är svåra ekonomiska problem måste det för framtiden
betyda att det behövs målinriktade åtgärder för att minska vårdbehovet.
Annars återstår skattehöjningar som enda sättet att finansiera vårdbehovet.

Det rimligaste borde då vara att förebygga sjukdomar så tidigt att de inte
uppstår. Då måste man också vara medveten om att det tar många år att utveckla
en sjukdom och att förebyggande inte så lätt stoppar en begynnande
sjukdom.

Tre hälsoproblem

Man kan dela upp hälsoaspekterna i tre problemområden.

- hjärt-kärlsjukdomar, det dominerande hälsoproblemet i dag

- psykiska hälsoproblem, 90-talets stora hälsoproblem

- olycksfall, eftersom resultaten erhålls snabbast där

Hjärt-kärlsjukdomama är i dag den största dödsorsaken i alla industrialiserade
länder. Här kan och bör insatser ske för att förhindra sjukdom och
död i för tidiga år. Dessa sjukdomar tar i dag i anspråk 30% av alla vårddagar.

Inför nittiotalet anser många forskare att de psykiska hälsoproblemen
kommer att bli de dominerande. Sjukdomar som hänger samman med att
människor inte klarar av sitt liv i samarbete med andra, i samlivet med
familjen, i samhället, har skapat ett nytt begrepp - samsjukdomar. Det faktum
att kurvan över förlorade levnadsår på grund av självmord stiger, visar
att detta redan är en realitet. I framtiden kommer sannolikt dessa sjukdomar
att bli allt vanligare. Redan i dag drabbas även barn i tidig skolålder
av dessa problem.

Olycksfallförebyggande arbete torde på kort sikt vara det som snabbast
ger konkreta resultat. Inom trafiksäkerhetsområdet har stora framsteg
gjorts. Trots att antalet trafikanter ökat starkt har olyckstalen och skadefrekvensen
sjunkit. Denna lärdom måste tas tillvara. Studerar man olyckor
finner man att det inte bara är slumpen som avgör om en människa blir skadad.
Det finns ett mönster i många av de olyckor som sker. Om man arbetar
målinriktat och finner att dessa huvudområden skall vara vägledande kommer
man att kunna avvärja en vårdkris.

Strategiska beslut

Åtgärder måste vidtas för att nå en varaktig effekt. Det räcker inte med enstaka
kampanjer med en tendens att fokusera det förebyggande arbetet på
individen och dennes livsföring. Med kännedom om de olika riskfaktorernas
betydelse för hälsan kan individen få bättre kunskap. Styrande måste
dock samhällsinsatserna vara i samhällsarbete i stort.

Vill vi på miljöområdet åstadkomma förändringar så börjar även alternativen
att utvecklas. Beslutar riksdagen att kärnkraften skall avvecklas med
början av två reaktorer detta år och resterande fram till 1990, skulle alternativen
i energisammanhang snabbt utvecklas.

Inom det förebyggande arbetet har inte några sådana beslut egentligen
fattats, frånsett beslutet att minska alkoholkonsumtionen fram till år 2 000
med 25%. Men här visar inte samhället något ansvar när det gäller att praktiskt
fullfölja detta beslut.

På sjukvårdsområdet förs heta diskussioner om utbyggnad av thoraxkirurgisk
verksamhet, medan behovet av förebyggande insatser ej diskuteras.
Inom miljöområdet identifierar man det som skadar människor och
växtlighet, men när det gäller folksjukdomar intar man inte samma förhållningssätt.

Mot. 1987/88

So468

8

Kost

Kosten har en stor betydelse inte bara när det gäller hjärt-kärlsjukdomar
utan även beträffande cancerfrekvensen. Det är främst fettinnehållet i vår
kost som är för högt. Som en önskvärd målsättning anges att fettet inte skall
utgöra mer än 30% av energiintaget. I dag svarar fettet för 40% i genomsnitt.
Genom att subventionera en fettfattig produkt som lättmjölk skulle
det totala fettintaget kunna sänkas väsentligt.

Förebyggande insatser

Av de medel som fördelas till sjukvårdshuvudmännen ingår ca 50 kr. per
länsinnevånare som ett riktat stöd till förebyggande insatser. Dessa pengar
används på olika sätt i de olika landstingen. I vissa landsting går dessa pengar
till mödra- och barnavård. I andra prioriteras prevention. Skulle en rejäl
utökning av dessa medel anslås till förebyggande insatser skulle resultaten
av satsningarna bli märkbara.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett långt mera komplicerat problem att söka åtgärda än
cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Här finns rader av de problem som uppstår
när individen av olika skäl inte klarar av vardagslivets påfrestningar. Om en
person hamnar utanför den sociala gemenskapen uppstår nog den allra svåraste
situationen.

Det är välkänt att social isolering och ensamhet ökar riskerna för att sjukdomar
skall uppstå, detta gäller såväl kroppsliga som själsliga.

Social isolering saknar vi beredskap att möta i de arbete som bedrivs från
de sociala myndigheternas sida. Hemtjänstpersonalen möter ofta denna kategori
av människor, men deras resurser är mycket begränsade när det gäller
hjälpinsatser. Genom att utnyttja äldres erfarenhet skulle dessa kunna
bidra till viktiga vårdinsatser för att bryta isolering och ensamhet. Stora
vinster skulle kunna hämtas i att tidigt förebygga denna utslagning.

Det vore synnerligen värdefullt att kunna kartlägga hur situationen ser ut
när det gäller det sociala nätverket. En utredning rörande ensamheten i
Sverige skulle kunna lämna ett informationsmaterial som underlag för åtgärder
för att förebygga dessa svåra psykiska tillstånd.

Olycksfall

En systematisk analys av exempelvis trafikolyckor visar att det finns mönster
i det som sker. Genom att kartlägga inträffade olyckor och skador kan
viktiga olycksrisker elimineras.

På många platser pågår i dag försök med att samla in olycksfallsstatistik.
Ofta är det sjukvården som kartlägger inträffade personskador. Den brist
som finns är att kontakterna mellan sjukvårdens skademottagningar och exempelvis
trafikplanerande eller tillståndsgivande myndigheter är dåliga.

Mot. 1987/88

So468

9

Det saknas även samarbetsformer mellan försäkringsbolagen med anledning
av inträffad skada och de myndigheter som har tillsynsansvar över farliga
miljöer.

Rutiner borde byggas ut mellan sjukvården och försäkringsbolagen när
det gäller olycksrapportering till kommunernas hälso- och miljöskyddsnämnder.
Dessa uppgifter skulle där bearbetas, och på grundval av slutsatserna
kan skadeförebyggande åtgärder vidtas.

Skadeförebyggande teknik kan i betydligt större utsträckning utvecklas
genom att utnyttja exempelvis STU i detta arbete.

Genom en sådan systematisk olycksfallsbekämpning kan det mycket stora
vårdbehov som i dag olyckor ger upphov till, påtagligt reduceras. Detta
skulle också kunna ligga som underlag för internationella framgångar. I
andra länder finns ett stort intresse för skadeförebyggande insatser.

Summering

Det är angeläget att se att en systematisk satsning på förebyggande hälsovård
kan skapa förutsättningar för att lösa viktiga folkhälsoproblem innan
de orsakat svåra sjukdomsymptom. Detta är i högsta grad en viktig ekonomisk
satsning och en politik med framtidsinriktning.

Inom de tre här berörda områdena pågår insatser och försök i olika delar
av landet. För att få tyngd och genomgripande effekter krävs emellertid
strategiska beslut av en art som inte kan fattas på regional nivå. Dessa strategiska
beslut blir samtidigt signaler för mer omfattande insatser i hela
landet.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
uppgift att utreda ensamhetssituationen i Sverige,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärdsprogram
för att analysera och kartlägga olyckor med personskador som följd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sjukdomsförebyggande insatser i hela landet.

Stockholm den 26 januari 1988

Karin Israelsson (c)

Mot. 1987/88

So468

10