om förbud mot import och försäljning av krigsleksaker

Motion 1987/88:L718 av Ove Karlsson m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:L718

av Ove Karlsson m. fl. (s)

om förbud mot import och försäljning av
krigsleksaker

Krig är fruktansvärt. Hem, byar städer och hela länder skövlas och ödeläggs.
Människoliv förintas eller förstörs. Krigets skador sträcker sig ofta
generationer framåt i tiden. Med de mest avancerade förintelsevapnen
kanske hela mänskligheten förintas.

Därför får inte krig vara någon lek. Krig måste tas på allvar. Mot den
bakgrunden måste krigsleksaker kritiseras och fördömas hårt. Av den anledningen
är det allvarligt att krigsleksaker för miljontals kronor ges till
barnen.

En stor del av de krigsleksaker som - särskilt under julkommersen översvämmar
skyltfönster och varuhus, passiviserar barnen, hämmar deras
spontanitet och skaparlust samt befäster reaktionära värderingar och traditionella
roller.

För att få vinster utnyttjar den kommersiella leksaksindustrin och leksakshandeln
barns behov av aktivitet och spänning på ett upprörande och
hänsynslöst sätt. Medvetet bygger man vidare på en fördomsfull bild av
människan: konflikter löses med aggressivitet och strid. Den starke har rätt
att hävda sig på den svages bekostnad.

Att människor lemlästas och slaktas är ett förnekande av människans
förnuft och känslor. Sverige för i alla sammanhang en hård kamp för att
mellanfolkliga problem och konflikter skall lösas med fredliga medel, men
vid jultid bågnar leksaksdiskarna under stridsvagnar, stridsflygplan, krigsfartyg
och superhjältar.

Med hjälp av smart reklam och PR förs den här enfaldigt förenklade och
negativa människosynen ut. Samtidigt skapar man behov av krigsleksaker
och vidmakthåller efterfrågan.

Inte minst Unga Örnar har genom bl. a. kampanjer sökt rikta uppmärksamheten
på att barn utnyttjas och indoktrineras på ett allvarligt sätt.
Krigsleksaker är visserligen vinstgivande för fabrikanter och försäljare, men
de har inget som helst positivt värde för barnen.

Vi måste alla reagera mot det utbud av krigsleksaker som förekommer,
samtidigt som vi måste kräva andra pedagogiskt riktiga leksaker, som gör
krigsleksakerna överflödiga i barnens behov av aktiviteter och spänning.

Vinstintressena är för starka för att föräldrar, organisationer eller samhälle
skall nå gehör genom vädjande till importörer, tillverkare eller försäljare
av krigsleksaker. Det enda som kan förhindra en fortsatt verksamhet
är ett import- och försälj ningsförbud.

Primärt är frågan om krigsleksaker en värderings- eller om vi så vill en
politisk fråga.

Sverige har i FN och andra internationella organ arbetat hårt för ned- Mot. 1987/88
rustning. Under tiden har det skett en kraftig upprustning av barnkamma- L718
ren. Detta är en kvalificerad dubbelmoral. Vi kan inte arbeta för nedrustning
och samtidigt öka inköpen av krigsleksaker. Vill vi ha fred, måste
vi även avväpna barnen.

Samtidigt som arsenalen av krigsleksaker ökar blir det allt mer av videovåld
och dataspel som förhärligar kriget. Det krävs både lagstiftning och
upplysning för att komma tillrätta med både krigsleksaker, videovåld och
dataspel som förhärligar våldet.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot import och försäljning av krigsleksaker.

Stockholm den 26 januari 1988
Ove Karlsson (s)

Ulla Johansson (s) Marianne Carlström (s)

Gunnar Thollander (s) Bengt-Ola Ryttar (s)

11