om förbud mot fluoridcring av vattenledningsvatten, m. m.

Motion 1971:735 av herr Bengtsson i Göteborg m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1971: 735

4

Nr 735

av herr Bengtsson i Göteborg m. fl.

om förbud mot fluoridcring av vattenledningsvatten, m. m.

1962 års höstriksdag fattade beslut som möjliggör fluoridering av
vattenledningsvatten i syfte att motverka kariesbildning på tänder hos
barn. Det är en mycket angelägen uppgift att åstadkomma ett bättre
läge på tandvårdens område, men härför torde behövas ett samordnat
tandhälsovårdsprogram. Tillsättande av fluor i vattenledningsvatten kan
knappast vara den riktiga vägen att få till stånd en bättre tandvård.
Fluoren kan ha viss gynnsam verkan när det gäller att motverka tandröta,
medan den däremot torde vara helt verkningslös när det gäller
tandlossningssjukdomen, som också är allvarlig.

Man kan heller inte bortse från att tillsättande av fluor i vattenledningsvatten
kan medföra skadeverkningar på vissa delar av befolkningen.
Exempelvis framhåller dr Stig Tejning i Lund, att man kan befara
att 10 procent av barnen kan få lindriga emaljskador på tänderna
vid 1 mg fluor per liter vatten, en skadefrekvens som kan stiga till 40—
50 procent vid 1,7 mg, medan inte mindre än 80 procent av barnen befaras
få emaljskador vid en fluorhalt av 2,5 mg per liter vatten. Man
kan heller inte utesluta andra skadeverkningar på vissa minoriteter av
befolkningen, exempelvis på personer som konsumerar mycket vatten
och på sådana som lider av vissa sjukdomar, exempelvis njursjukdomar.
Vissa forskningsresultat från andra länder tyder även på att dödligheten
kan ha blivit högre i områden där man tillsatt fluor i dricksvattnet.

Enligt vår mening bör det vara varje människas ensak om behandling
med fluor i syfte att förebygga karies skall ske. Tillsättandet av fluor i
dricksvatten måste betraktas som ett ingrepp i den personliga integriteten.

För att bekämpa de båda sjukdomarna tandröta och tandlossning
torde det behövas ett samordnat tandhälsovårdsprogram av både kostoch
munhygienisk natur, med inriktning på bl. a. kostrådgivning genom
barnavårdscentralerna i samverkan med folktandvårdsorganisationen,
instruktiv utbildning och övervakad träning i sjukdomsförebyggande
munhygien och introduktion av lämplig föda i den kommunala skolbarnsbespisningen.
Genomförandet av ett sådant tandhälsovårdsprogram
är en kommunal uppgift, men en statlig utredning borde kunna
dra upp lämpliga riktlinjer, och staten skulle eventuellt kunna bidraga
ekonomiskt vid genomförandet av ett sådant program.

Mot. 1971: 735

5

Med hänvisning till det anförda hemställes

att riksdagsbeslutet från 1962, vilket möjliggör tillsättande av fluor
i vattenledningsvatten, upphäves av riksdagen, samt
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om tillsättandet
av en utredning, som drar upp riktlinjerna för ett allmänt tandhälsovårdsprogram.

Stockholm den 27 januari 1971

BENGT BENGTSSON (c)
i Göteborg

OLLE ERIKSSON (c)
i Ulfsbyn

ANDERS DAHLGREN (c)

MARTIN OLSSON (c)
i Sundsvall