om föräldraförsäkringen

Motion 1977/78:327 av Olof Palme m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

6

Motion

1977/78:327

av Olof Palme m. fl.
om föräldraförsäkringen

1. Inledning

För socialdemokratin är familjepolitiken en del av en samlad politik för att
åstadkomma en social utjämning och skapa ett bättre samhälle. Det är särskilt
viktigt att hålla dessa frågor levande i en tid då en borgerlig regeringspolitik
fördjupar klyftorna i det svenska samhället.

I motioner till föregående års riksmöte (1976/77:257 och 1572) utvecklade
vi vår syn på behovet av ett samlat familjepolitiskt beslut. Det regeringsförslag
(prop. 1976/77:117) som lades fram om vissa förändringar i föräldraförsäkringen
gav uttryck för en i olika avseenden konservativ syn på familjepolitikens
inriktning. Det intrycket förstärks av regeringsarbetsgruppens
förslag i Ds S 1977:7 om ledighet utan lön som nästa familjepolitiska åtgärd.
Detta förslag avser tydligen regeringen att lägga fram som en särskild
proposition. Utan att här föregripa behandlingen av detta ärende vill vi
framhålla att det förslag som vi här framlägger, till skillnad från regeringens,
dels når alla föräldrar, dels också ger ersättning från inkomstbortfallet under
föräldraledigheten.

Vi finner det därför angeläget att inför riksdagen ånyo lägga fram förslag
om ett principiellt ställningstagande till föräldraförsäkringens utbyggnad. I
annat sammanhang kommer vi att ta upp en annan väsentlig del av
familjepolitiken, nämligen barnomsorgens utbyggnad.

2. Socialdemokratins förslag till en sammanhållen familjepolitisk
reform

I motionenl 976/77:257 har socialdemokratin redovisat sitt samlade familjepolitiska
program och lagt fram en rad förslag för att i enlighet med sina
utfästelser till barnfamiljerna föra utvecklingen vidare på familjepolitikens
område. 1 den nämnda partimotionen föreslås bl. a. - på grundval av det
utredningsarbete som genomfördes under den socialdemokratiska regeringen
- en familjepolitisk reform som skall ge mer tid för samvaro mellan
föräldrar och barn.

Det framhålls i motionen att det i första hand är barnens behov som skall
påverka inriktningen av familjepolitiken. Reformen innebär ökade möjligheter
till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen. Den föreslås i
motionen genomförd etappvis och vara fullt genomförd inom femårsperioden
1978-1982. Reformen skall utöver föräldraförsäkringens nuvarande

Mot. 1977/78:327

7

förmåner ge föräldrarna rätt till en ersättningsberättigad ledighet, som för
varje barn motsvarar fem månaders hel ledighet. Den ökade föräldraledigheten
med ersättning från föräldraförsäkringen skall kunna tas ut på det sätt
som bäst passar varje familj: genom hel ledighet, sex timmars arbetsdag eller
halvtidsledighet. Den nya rätten till föräldraledighet, som skall delas lika
mellan föräldrarna, skall kunna tas ut fram till barnets första skolår.
Reformen föreslås omfatta alla föräldrar: heltidsarbetande, deltidsarbetande,
skiftarbetande, adoptivföräldrar och hemarbetande. Särskilda övergångsregler
införs vid ikraftträdandet, så att föräldrar med barn födda före
reformbeslutet får del av reformen med en ersättningstid som är beroende av
barnets ålder. Reformen skall utformas så, att alla föräldrar får lagfäst rätt till
ledighet. Under ledigheten skall utgå ersättning enligt motsvarande grunder
som i den nuvarande föräldraförsäkringen, varjämte rätten till föräldrapenning
överstigande garantinivån knyts till individen. Reformen föreslås
finansierad i huvudsak genom arbetsgivarens socialförsäkringsavgift, på
samma sätt som den nuvarande föräldraförsäkringen.

Riksförsäkringsverket - som enligt beslut av riksdagens socialförsäkringsutskott
haft att yttra sig över motionen - finnér i skrivelse den 22 mars 1977
efter verkställd genomgång från tekniska och administrativa synpunkter att
det i motionen föreslagna systemet i allt väsentligt är väl genomförbart.

3. Socialdemokratins invändningar mot riksdagsbeslutet våren
1977 i anledning av propositionen 1976/77:117

I propositionen 1976/77:117 lade regeringen fram förslag om vissa
ändringar i föräldraförsäkringen. Från socialdemokratisk sida hade vi
betydande invändningar i sak mot förslagen, vilket också redovisats i
motionen 1976/77:1572. Vi pekade där på att för den socialdemokratiska
uppläggningen av föräldraförsäkringen finns det en stark opinion inte minst
från löntagarorganisationernas sida. Den borgerliga propositionen var ett
ofullgånget förslag som inte heller motsvarade regeringspartiernas vallöften.

Beträffande den närmare utformningen pekade vi på bl. a. följande brister i
regeringsförslaget.

Den första månaden med den nya särskilda föräldrapenningen är ingenting
annat än den nuvarande sjunde månaden i föräldraförsäkringen vid barnets
födelse. Den andra månaden, däremot, är den enda faktiska utökningen av
föräldraförsäkri ngen.

Den tredje månaden kan inte anses vara någon reell förlängd föräldraförsäkring.
Genom att ersättning under denna månad inte skall utgå i
förhållande till inkomstbortfallet är det i praktiken ett beskattat vårdnadsbidrag
under en månad.

Inte heller medförde riksdagsbesluten en lika fördelning mellan föräldrarna
av tiden för den särskilda föräldrapenningen.

Mot. 1977/78:327

8

Förslaget från arbetsgruppen och i den socialdemokratiska motionen hade
som ett viktigt syfte att främja jämställdheten mellan kvinnor och män.
Betydelsefulla instrument härför var a)att den utökade tiden skulle delas lika
mellan föräldrarna, b) att all ledighetstid skulle ersättas enligt inkomstbortfallsprincipen
och c)att rätten till föräldrapenning överstigande garantinivån
skulle knytas till individen. Det var på dessa punkter som den borgerliga
regeringen gjorde de kraftigaste avvikelserna från våra förslag. Kombinationen
av att man enbart genom en anmälan till försäkringskassan kan avstå
från rättigheten att vara ledig för samvaro med barnet, att under den tredje
månaden, oavsett inkomstbortfall, en ersättning av endast 32 kr./dag utgår
och att en förvärvsarbetande man med hemarbetande hustru inte kan
utnyttja ledigheten med belopp motsvarande sjukpenning leder till att
reformen från jämställdhetssynpunkt blir utan värde.

Slutligen var den föreslagna höjningen av garantinivån i föräldraförsäkringen
(från 25 till 32 kr. per dag) alltför begränsad.

4. Förslag till riktlinjer för ett beslut om föräldraförsäkringen

Som vi redovisat finns det således allvarliga brister i utformningen av
föräldraförsäkringen efter det beslut den borgerliga regeringen fick igenom
under förra vårriksdagen. Det är därför angeläget att riksdagen tar en
principiell ställning för det förslag som vi redovisar i det följande. Först
härigenom kan man åstadkomma en rejält utökad tid för samvaro mellan
barn och föräldrar, som genom sin utformning också praktiskt bidrar till en
ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.

Vårt förslag har karaktär av ett ramförslag som förutsätter att regeringen
återkommer med en proposition till riksdagen. Huvudpunkterna är
följande.

4.1 Garantinivån

När föräldraförsäkringen infördes 1974 fastställdes försäkringens grundbelopp
till 25 kr. per dag, som alltså är garantinivån i föräldraförsäkringen. Till
den som har rätt till högre sjukpenning än denna garantinivå utgår
föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 %
av den sjukpenninggrundande inkomsten. När föräldraförsäkringen på detta
sätt ger ersättning för inkomstbortfallet i form av föräldrapenning på över 25
kr. om dagen, följer den således liksom sjukpenningen automatiskt inkomstutvecklingen.

Vid vårriksdagen 1977 beslöts en höjning av garantinivån fr. o. m. den 1
januari 1978 till 32 kr. per dag. Detta innebära» garantinivån inte återfått sitt
ursprungliga realväde.

I ett nytt förslag bör ingå även en höjning av garantinivån.

Mot. 1977/78:327

9

4.2 Föräldrapenningens och den särskilda föräldrapenningens omfattning

Genom riksdagsbeslutet 1977 förkortades tiden för den vanliga föräldrapenningen
från sju till sex månader. Den nya särskilda föräldrapenningen
kom att innefatta tre månader, varav två för de förvärvsarbetande ersätts
enligt inkomstbortfallsprincipen och en med ett fixerat belopp (garantibeloppet).

Vi vill i detta sammanhang först ta upp frågan om kvinnornas uttag av
föräldraledighet före nedkomsten. Inte minst den undersökning som familjestödsutredningen
publicerat om utnyttjandet av föräldraförsäkringen visar
att många kvinnor, beroende på arbetets art, måste ta ut en del av ledigheten
före förlossningen. En tredjedel av de i undersökningen deltagande kvinnorna
har tunga och stressande och samtidigt lågavlönade yrken (som
kökspersonal, kassörska och sjukvårdsbiträde). De utnyttjar försäkringen
före förlossningen två till tre gånger oftare än övriga förvärvsarbetande
kvinnor. Det betyder också att fäderna i dessa familjer får mindre möjligheter
att utnyttja försäkringens ledighetsregler. Det är angeläget att man kommer
fram till en lösning som tar hänsyn till de särskilda omständigheterna för
dessa kvinnor. Den frågan kan till en del, som framhålls i vår motion 1976/
77:1675 och av socialutskottet (SoU 1977/78:1), lösas genom en anpassning
av arbetsuppgifterna. Men i undantagsfall torde inte detta vara möjligt.
Eftersom familjestödsutredningen arbetar med frågan, avstår vi här från att
lägga ett direkt förslag.

Den nya särskilda föräldrapenningen har som främsta syfte att möjliggöra
en ökad samvaro mellan barnet och båda föräldrarna. Som redovisats
inledningsvis är det viktigt att tiden för den kan tas ut på det sätt som passar
föräldrarna bäst. Tiden bör successivt förlängas så att sammanlagda föräldraledigheten
kommer att uppgå till tolv månader och kunna tas ut, inom vissa
ramar, efter föräldrarnas behov och önskemål.

En viktig del i det socialdemokratiska förslaget är att föräldraförsäkringen
helt ut skall byggas upp enligt inkomstbortfallsprincipen.

För den nionde månaden utgår föräldrapenningen enligt riksdagsbeslutet
bara med belopp motsvarande garantinivån, 32 kr. per dag. I praktiken fråntar
man härigenom förvärvsarbetande föräldrar möjligheten att utnyttja en del
av föräldraförsäkringen, eftersom en ersättning för inkomstbortfallet under
hela ledighetstiden för dem är en förutsättning för att kunna ta ut
föräldraledigheten. Detta gäller inte minst den stora gruppen ensamstående
föräldrar.

Vi tar mycket bestämt avstånd från sådana försök att urholka föräldraförsäkringen.
Det är enligt vår mening självklart att den särskilda föräldrapenningens
belopp i sin helhet skall beräknas enligt de grunder som gäller för den
nuvarande föräldrapenningen och som innebär en tillämpning av inkomstbortfallsprincipen.

I det socialdemokratiska utbyggnadsprogrammet för föräldraförsäkringen

Mot. 1977/78:327

10

har rätten till den nya särskilda föräldrapenningen knutits till varje barn detta
i motsats till de borgerligas planer på ett beskattat vårdnadsbidrag som
har tänkts utgå per familj med samma belopp, oberoende av barnantalet. I
vårt förslag medför varje nytt barn i familjen en rätt till en i tid angiven
föräldraledighet med föräldrapenning. I konsekvens med detta bör vid
flerbarnsfödsel räknas med den angivna tiden för vart och ett av barnen.

4.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Socialdemokratin ser det som en av sina stora uppgifter att med kraft föra
vidare arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män. Vi vill att alla vuxna
skall kunna leva ekonomiskt oberoende av varandra, att kvinnor och män
skall ha samma möjlighet till ett meningsfullt liv och att rätten till
förvärvsarbete skall omfatta även kvinnor. Vi vill understryka att
jämställdhet mellan kvinnor och män inte är en fråga om att bara skapa
formellt lika möjligheter, utan att det måste göras till en realitet inte minst för
de grupper som lever under de svåraste sociala, ekonomiska och kulturella
förhållandena.

Mot den bakgrunden är en lika fördelning av ersättningstiden mellan
föräldrarna en grundläggande regel i det förslag om föräldraförsäkringens
utbyggnad som lagts fram av socialdemokratin i tidigare motionsförslag.
Enligt förslaget i denna motion skall försäkringskassan bara få göra undantag
från den lika fördelningen då särskilda skäl föreligger. Nu har införts en
närmast formell regel om att ersättningstiden fördelas lika mellan föräldrarna,
men efter anmälan till försäkringskassan skall föräldrarna utan att ange
några skäl kunna automatiskt upphäva denna regel. Om man menar allvar
med kravet på jämställdhet, så räcker det enligt vår uppfattning inte med en
regel som utan vidare kan upphävas. Det skulle enligt vår mening vara till stor
skada för jämställdhetssträvandena om man inte genomför en strikt lika
fördelning av ersättningstiden mellan föräldrarna vid föräldraförsäkringens
utbyggnad till en förmån som sträcker sig upp till barnets skolålder. Vi
föreslår således att ersättningstiden för den särskilda föräldrapenningen skall
delas lika mellan föräldrarna och att undantag från denna regel endast får ske
när det föreligger särskilda skäl.

Vi vill i detta sammanhang också erinra om familjestödsutredningens
undersökning som visar det starka samband som finns mellan moderns
inkomst och yrke och utnyttjandet av föräldraledigheten. Ju mer kvalificerat
yrke och ju högre inkomst modern har, desto större andel av fäderna
använder föräldraledigheten. Det finns betydande hinder för många anställda
att utnyttja föräldraledigheten. Och eftersom det också finns ett samband
mellan föräldrarnas yrken/inkomster, betyder detta också att utökad föräldraledighet
utan kvoteringsregler riskerar att främst utnyttjas av de välbetalda
och inte bli den möjlighet till ökad samvaro mellan alla barn och deras båda
föräldrar som avsetts i det socialdemokratiska förslaget.

Mot. 1977/78:327

11

Vi kräver i samband härmed också en sådan ändring i föräldraförsäkringens
nuvarande regler att rätten både till föräldrapenning och till den nya
särskilda föräldrapenningen överstigande garantinivån knyts till individen.
Därigenom ges en förvärvsarbetande make rätt att utnyttja föräldraförsäkringen
med föräldrapenning över garantinivån, även i det fall den andre
föräldern är hemarbetande och för samma tid inte uppbär föräldraförsäkringens
garantibelopp. En förutsättning skall givetvis vara att föräldern
faktiskt har hand om barnet under den aktuella tiden.

4.4 Vissa övriga frågor

Ett fullt ut genomarbetat förslag måste också innehålla de förslag till
övergångsregler som erfordras vid ett successivt genomförande. Vi vill i detta
avseende hänvisa till våra tidigare framlagda förslag.

Lagstiftningen om föräldraförsäkringen har byggts ut successivt. Den har
därigenom kommit att bli i viss mån komplicerad. Ett nytt regeringsförslag
bör därför även innefatta den överarbetning från rent lagtekniska synpunkter
som krävs för att lagstiftningen skall vara en sammangjuten och samtidigt
mindre komplicerad produkt.

Kostnaderna för föräldraförsäkringen finansieras liksom för sjukförsäkringen
till 15 % med statsbidrag och till 85 96 med den socialförsäkringsavgift
som tas ut av arbetsgivare m. fl. för sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.
Ett förslag från regeringen bör därför även innehålla ställningstagande
till medelsanvisningar över statsbudgeten och erforderliga avgiftshöjningar.

5. Hemställan

Enligt vår mening bör riksdagen nu fatta principbeslut om föräldraförsäkringen
enligt de grunder vi angivit. Riksdagen bör vidare begära att
regeringen härefter återkommer med ett detaljförslag till successiv utbyggnad
av försäkringen enligt här redovisade riktlinjer.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen fattar principbeslut om etappvis genomförande av
ett utbyggnadsprogram för föräldraförsäkringen med det innehåll
som angetts i motionen.

Mot. 1977/78:327

12

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag vid nästa
riksmöte om föräldraförsäkringen enligt vad som anges i

motionen.

Stockholm den 17 januari 1978
OLOF PALME (s)

ERIK ADAMSSON (s)
INGEMUND BENGTSSON (s)
INGVAR CARLSSON (s)
HANS GUSTAFSSON (s)
BENGT GUSTAVSSON (s)
LILLY HANSSON (s)

LENA HJELM-WALLÉN (s)
PAUL JANSSON (s)

GÖRAN KARLSSON (s)

VALTER KRISTENSON (s)

ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)
ESSEN LINDAHL (s)

LISA MATTSON (s)

THAGE PETERSON (s)
ANNA-GRETA SKANTZ (s)
INGVAR SVANBERG (s)